Efter jul-produktion och internationellt tryck sänker grispriset

-Marknaden i Sverige förändras påtagligt på grund av konsumtionsmönstret. Lite förenklat kan man säga, att 55 % av konsumtionen av griskött sker de sista fem månaderna på året. Under tiden maj till juli är det någorlunda balans. Under tiden fram till maj äter vi markant mindre griskött, säger Billy Stridh, ansvarig för inköp i väst och utvecklingsfrågor i hela Swedish Meats. Grisuppfödarna vill självfallet producera lika många grisar varje vecka, varje månad under året.

-Marknaden inom EU har också ett speciellt konsumtionsmönster. Högsta efterfrågan och högsta slaktsvinspriset har man under kvartal två och tre, eftersom bl a gillprodukterna väger tungt i kalkylerna under den tiden. Till kvartal fyra sjunker priset och kvartal ett är sämst under konsumtionsåret.

-Till detta kommer var någonstans i griscykeln man kommer och där är prognosen i EU 1 kr lägre avräkningspris 2007.

En sammanfattning blir då att svenska marknaden vänder ner p g a ändrat konsumtionsmönster så här års, i EU kommer också en period med sämre efterfrågan, och dessutom pekar griscykeln nedåt prismässigt.

-På den gamla "goda tiden" använde vi regleringsmedel för att bekosta export av grisköttet under början av året, påminner Billy. I den nu hårda konkurrensen med import varje vecka, varje månad, måste vi anpassa priset efter marknadssituationen.

Fortfarande hygglig marknad
-Marknaden är inte jättedålig, utan den ser fortfarande hygglig ut. Men den förändras radikalt när julskinkeproduktionen är slut, liksom tillverkningen av alla övriga produkter på julbordet som det går att ta ut lite extra för. Hela prisbilden på produkterna ändras och kalkylen försämras, tills grillsäsongen närmar sig och vi kan ta ut lite mer för karré och kotlett.

Efter jul-sortimentet ger alltså mindre vinst, det sänker slaktsvinspriset. Dessutom har vi stor press från de internationella marknaderna, framför allt Danmark, där slaktsvinspriserna går ner. Det är förklaringen till den sänkta noteringen för slaktsvin och suggor.

Skillnaden i lönsamhet mellan att tillverka julskinka och vanlig butiksskinka kan vissa år vara upp till 10 kr per kg, säger Billy. Det ger tioöringar på noteringen på hösten.

-I år hade vi en lyckad försäljning av julskinka, tack vare det halländska grisupproret som spred sig över landet. Det gick lätt att få ett bra pris på skinkan i ett tidigt skede och vi kom överens med handeln snabbt. Man kanske var lite rädda för att man inte skulle få så mycket svensk julskinka som man önskade. Annars tvekar man, och tvekar, i hopp om att det ska bli billigare, vilket det också kan bli om ingen sätter igång och köper. Man kan lätt stå där med stora kvantiteter som inte är sålda.

Skinkan tung del av grisen
-Skinkan har stor del i kalkylen, liksom kotlett som inte heller är särskilt mycket efterfrågad den här tiden på året. Skinkan är en mycket tung del, ekonomiskt och i vikt, av griskroppen. Den utgör 16 – 17 % av grisens vikt.

-Vi får alltså ut väsentligt mycket mindre pengar ur griskroppen efter jul, jämfört med före jul, säger Billy. Tack vare vår tradition att äta julskinka, kan vi hålla ett högre pris på slaktgrisarna under säsongen för julskinka. Det svenska priset har kunnat hållas uppe även i år, trots att priserna har fallit internationellt och mycket kraftigt i Danmark senaste veckorna.

Stabilt pris i Sverige
-För varje år blir trycket hårdare från importen. Det blir allt lättare att importera. Vi är inte längre någon isolerad ö i norr, där vi får ha vår marknad i fred. Prisfallet blir givetvis mycket större, när vi både får ut mindre pengar av produkterna efter jul och vi samtidigt måste freda oss från importtrycket på en fallande internationell marknad där det är överskott på varor.

-Titta på svenska priset under året och jämför med europapriserna, säger Billy. Vi har haft ett mycket stabilt pris under året, medan det gått upp och ned mer i andra länder.

-Varför sjunker då priset på slaktsvin så mycket, när det är helfallen som sänks, i dagens fall 60 öre. Helfallen som säljs är ju endast knappt 20 % av totala försäljningen av kött. Jo när helfallen sänks vet ju självfallet alla inköpare vad detaljerna är tillverkade av. Inköparna kräver att sänkta priset på helfall slår igenom på hela sortimentet. Prissänkningen får genomslag på de flesta produkter gjorda av griskött.

-Styckarna har tryckt på i månader för att få ner helfallspriset. Vi har kunnat hålla emot ända tills nu. Alla vill ju ha större marginaler. Att industrins råvarukostnader nu sjunker, betyder dock inte att de enskilda produkterna i butikerna per automatik blir billigare. Det finns många som vill ha högre marginaler.

-Blir det då brist på julskinka, eller blir det överskott? Vi har många års erfarenhet av försäljning av julskinka och vi kan kalkylera behovet väldigt väl. Vi vet mycket bra hur mycket av de olika sorterna julskinka som behöver tillverkas och efterfrågan är mycket stabil år från år. Svenskarna ska ha skinka på julbordet, det tillhör traditionen.

-Normalt sett sjunker noteringen på slaktsvin 1,50 kr från julruschen till januari varje år. Graden på sänkningen beror på vad som händer med grispriserna i andra länder. Priserna är nu låga i Tyskland och Danmark, vilket visar att det kan bli fler sänkningar. Vi kan inte ligga särskilt mycket över tyska prisnivån, säger Billy Stridh. /LG 061215