Regionmötet med Swedish Meats på Scandic Hotel i Örebro 28 februari 2007 Oredigerade anteckningar från mötets början till slut, vilket innebär att det kan finnas ofullständiga eller inte kontrollerade uppgifter. Regionordföranden Svenerik Pettersson öppnade mötet. -Nu är det framtidsfrågor vi har att diskutera i Swedish Meats. Besluten är fattade om försäljning till HK, nu har vi pengar i kassakistan, något vi inte haft på länge. -Medverkande i kväll är från Swedish Meats Håkan Carlsson, styrelsen, Hampe Moberg, informationsdirektör, och två ledamöter från Framtidsgruppen, Magnus Björkman, Ystadtrakten, och Ludvig Nilsson. -Framtidsgruppen började sitt arbete 17 januari och ska ta fram förslag om hur aktier och tillgångar ska förvaltas. Susanna Eriksson, Vretstorp, för protokoll. Året som gått, Håkan Carlsson -Jag är från Falköpingstrakten, har växtodling, slaktsvin, skog, är aktiv i länsföreningar, har tidigare vd för hypoteksbanken Stockholm, och har haft ledningsuppdrag i föreningsbanken i Skaraborg. -Avräkningspriserna var de bästa på fem år, men utvecklingen var tveksam i början av året ända till våren och sommaren. Sedan kunde vi hålla priserna uppe under hösten när övriga Europa sänkte. Vi fick inte bara ett bra genomsnittligt avräkningspris, utan ett pris som matchade tyska priset i i slutet av året. -Bokslutet blev hyggligt, men kan vara bättre. Det finns flera jämförelsestörande kostnader i bokslutet, 47 mkr kostade strukturförändringarna i syd, med bl a personalreduktioner. Men vi hade fokus på kostnaderna och i slutet på året gjorde vi upp med finnarna, det är en del av vad som räddat oss. -Köttdivisionen gick ur året med ett starkt resultat, 300 mkr plus, men divisionen förädlat blev en besvikelse. -SLP fick en bra avslutning på året, men början var ingen höjdare. Det var riktigt oroligt för oss i styrelsen ett tag, men det är positivt att vi inte tappat slaktdjur. -Tittar vi tillbaka på där året började med strategiplanens mål, så infriades den på de flesta punkter. -Dotterbolag och intressebolag visade bra resultat, undantaget är Skånekött som blev en stor besvikelse och visade negativt resultat. Skånekött blev inte vad trodde när vi köpte. -Vi har omsatt totalt 10 038 milj sek. Bruttobidraget är 34,6 %, ungefär som året tidigare. Finansnettot är minus och hamnar på -64 mkr. Vi har för dyra lån. I nya Scan AB har finska finansieringen sänkt kostnaderna väsentligt. Kostnaden för kapitalet har sjunkit med 17 mrk när HK gått in och finansierat. Det är en av synergieffekterna vid sammanslagningen. -Operativa resultat blev ett plus men vi var oroliga i början av året fram till maj, men kostnadsjakten fick effekt och prishöjningarna som vi fick igenom med handeln gav resultat. Balansräkningen är på 4 miljarder, soliditeten 26 %?? Kassaflödet från löpande verksamheten är 179 mkr. -Vi har investerat 125 mkr, varav 21 mkr är i SLP Pärsons. Det är investeringar i nya skivningsmaskiner i Halmstad, inget i Helsingborg. Det som finns i Helsingborg, som ska läggas ner, är bara skrot. Balansräkningen är på 4 088 milj. Insatserna i Swedish Meats är nu 648 mkr. Hjelte: Äger vi verkligen företaget Swedish Meats, eller har Swedish Meats endast en skuld till medlemmarna. Jerker Nilsson tycker inte vi äger företaget. Håkan: Visst är vi ägare av företaget, jag ser oss som ägare, trots att Jerker Nilsson har annan åsikt. -Aktierna i HKScan är bokförda till 681 mkr, det är dock över 700 mkr i aktier nu med dagens kurs. Swedish Meats äger 12,3 % i HKScan, med 4 843 röststarka K-aktier. De var värda totalt 481 mkr när vi gjorde upp affären och de var värda 11,50 kr styck. -Vi hade olika uppfattning i styrelsen om värdetillväxten, men analytikerna har haft hyfsat rätt, akterna hade gått upp + 14 % per 26 februari. Senaste dagarna har det varit viss nedgång efter den globala börsoron. -Swedish Meats minskade slaktvolymerna något under 2006. -Styrelsen har lagt förslag till vinstdelning med 5 % ränta på insatserna vilket blir 23,6 mkr och 3 % ränta på emitterade insatser vilket blir 5,3 mkr. Styrelsens förslag initialt för efterlikviden är 37,5 öre per kg slakt och 13,10 kr per smågris. Suggringar föreslås få 43,30 kr per sugga. -Vi är dock inte fastlåsta för hur efterbetalningen ska betalas. Lammproducenterna har väckt frågan om inte omsättningsbaserad efterlikvid är bättre än efterlikvid per styck. Efterlikvid per styck premierar inte kvalitet. Hos lammproducenterna är det stora skillnader i kvalitet hos lammen. Avtalet med HK, Håkan Carlsson -Så här gick affären med HK till: I steg 1 överlät vi tillgångar och skulder till Scan AB, i steg två överförde vi aktierna i Scan AB till HK. -LSO, den finska ekonomiska föreningen som motsvarar Swedish Meat, har 33 % av kapitalet i HK och 73 % av rösterna. Swedish Meats har 12,3 resp 12,3. Danish Crown har 9 resp 2, övriga aktieägare har 46 % av kapitalet och 13 % av rösterna. -Swedish Meats har en ledamot av 6 i HKScans styrelse, plus 1 adjungerad. Swedish Meats får nominera 3 ledamöter av nio i Scan ABs styrelse, 3 platser är vikta för arbetstagarna. -Ledamöterna i Scan AB är Kai Seikku, Marcus Borgström och Matti Perkonoja från HK och tills vidare fram till årsstämman med Swedish Meat Håkan Carlsson, Marcus Skure och Sören Kvantenå från Swedish Meats. -Den interna beslutsprocessen inför försäljningen till HK har gått enl plan, vi har ganska bra följt det program vi stakade ut. Vi har både under processen och nu efteråt sett att finnarna är riktigt bra att ha med att göra. -Det andra gänget, Atria, jagar nu för att bli lika stora. Det senaste är köpet av Sardus. Om några år kanske vi är i samma grupp i alla fall, det kan hända mycket i framtiden. I varje fall har vi nu greppet kring Östersjön! -HK har idag 9 miljarder i omsättning, i ? 5,3 miljarder, baltikum 1 miljard, polen 3,4 miljarder. Polen är en intressant marknad som växer kraftigt. I Poznan finns en ny fabrik nära stora befolkningsområden. Det är endast 19 mil till Berlin. Företagete i Baltikum är inte stort, men oerhört lönsamt. Det är viktigt vara med i en sådan tillväxtregion. -Omsättningen i HK 2006 var 934 milj euro, och resultatet 40,4 milj euro. Resultat före finansposter, EBIT, är 41,8 milj euro. Balansomslutningen är 550 milj euro. Antal aktieägare är 8 214, antalet anställda 4 418. Utdelningen från HK förslås bli 0,27 euro per aktie. -Swedish Meats sammanhållande kraft är att främja medlemmens ekonomiska intressen. SM äger akterna i HK och vi ska försöka utnyttja det förlustavdrag som finns, för att ta vara på alla pengar. 27 mars hålls Swedish Meats stämma. En extra stämma hålls i juni och till dess ska det finnas ett förslag till hur Swedish Meats kapital ska förvaltas, förslag till stadgeändring, samt ett inriktningsbeslut för SM. 2008 i april planeras ordinarie stämma med förslag om vinstdelning 2009. Då i april ska vi också besluta vad vi vill göra med Swedish Meats. Året 2006, Hampe Moberg -Jag har varit med från 2002, och därmed från den tid vi började diskutera samarbete med en partner. Vi började med att erbjuda KLS samarbete. Vi kände till deras finansiella situation och försökte locka och pocka, utan att få gehör. Sedan har KLS valt en annan väg, som bekant, men deras finanser skulle jag inte vilja ta i. -Vi hade sedan koncernchefbyte, vi förvärvade SLP och Skånekött. Vi kan säga att vi är nöjda och stolta över året, både från styrelsen och de anställda. Vi har lyckats hålla näsan åt rätt håll hela året. Åhörare ?: Men det var väl viss vånda med grispriset, efter grisupproret? Hampe: -Vi låg kvar med grispriset på hösten medan Europa sänkte. Det kunde vi göra tack vare att strukturkostnaderna börjat verka och vi fick igenom en prishöjning hos handeln, om än mycket motvilligt. -Icas invändningar var, att om Ica höjer priset till en leverantör, då blir marknaden nervös och alla andra leverantörer vill höja också. -Det vi är dåliga på och måste bättra oss är marknadsföringen av nöt i Sverige. Vi är dåliga på utbilda konsumenterna. Vi sneglar på danskarna, som kunnat sortera köttet och sälja till de marknader som vill ha olika produkter. -V har satsat på en marellinje (?? Stavning), som är en styckningsmodell och styckningslinje som håller reda på detaljerna. Kör igång den på vårkanten och vi ska se om vi ev kan samarbeta med Dansh Crown om nötköttsförsäljningen. -Nu är vi en del i nordeuropeiskt matföretag, det kan bli bra, analytikerna tror på projektet. Nu tar vi ett sjumilakliv för att förstärka Scan. Scan är f ö ett bättre namn än Swedish Meats. -En kampanj Den passonerade matmästaren, ska börja synas i medierna och butikerna efter vecka 10. Vi ser goda möjligheter för tillväxt och vi har redan 40 % av smörgåsmarknaden. SLP är väldigt starka på smörgåsmat. Vecka 22 ska SLP vara nedlagt, men produkterna växer. Charkproduktionen läggs nu i Halmstad och vi kan även flytta in Scan-produktion där. -Vi har problem med vissa produkter som behöver stärkas, bl a är det falukorv. -Vår historia började 1899, det är med i den nya marknadsföringen. Från vecka 10 får vi ny design på förpackningarna, Scan-märket lyfts fram mer tydligt. Förpackningarna blir mer enhetliga för alla produkter och den enkla designen fokuserar på Scan-märket. Vi har valt en gul bakgrundsfärg som lyfter fram Scan-märket. De mer enhetliga och enkla förpackningarna ska förstärka totalintrycket i butiksdiskarna och ge ökat intryck av mängd och tyngd i det konsumenterna ser exponerat. Scan-varorna ska ta mer utrymme i synintrycket. -Förpackningar och informationsmaterial får en grängad yta, smörpappersliknande, som ska framhäva intrycket av god smak på produkten och en kvalitetsstämpel av vattenstämpelkaraktär med ”sedan 1899” finns med. -Vi ska också öka bevakningen av våra hyllor, så de är välfyllda och aktuella. Hyllan ska fungera mot konsumenterna dag, annars åker produkterna ut. -Chipolata, är en ny kryddig korv, årets nyhet. Den är en traditionell kryddig korv som vi tror mycket på för kräsna konsumenter. Pizzasmak på hot dogs är en annan nyhet, som kanske inte tilltalar er som sitter här, man jag kan försäkra att barn gillar den. Den korven görs f ö i Örebro. -Den nya designen har premiär vecka 12. -Vi drar ytterligare ner salthalten i produkterna. Det är ett önskemål från Livsmedelsverket, i alla produkter. Vi lever i en region med mycket salt i maten. Det medför hjärtproblem med personliga konsekvenser och stora kostnader för samhället. Vi har traditionellt mycket salt i maten, sedan urminnes tider. Håkan Wahlstedt: Om vi börjar sälja HKScans produkter i Sverige, då detta svenska produkter. Hur bevarar vi Scan-produkterna svenska? Hampe: HKScans vd kommer från reklambyrå, innan han blev vd i HK. Det råder inga tvivel om att han är medveten om vad som säljer. Scan är ett starkt svenskt varumärke, som han aldrig skulle äventyra. -Förutom att vi satsar på gemensam profilering av Scan-produkterna i olika medier, kommer vi att vända oss till allmänheten med hjälp av tre varubussar som ska åka land och rike runt och lyfta fram våra produkter. Där ska konsumenterna få provsmaka, och vi ska också sälja Scan-produkter utanför Maxi Stormarknader och liknande affärscentra. Den kampanjen ska hänga ihop med tidnings- och tv-reklam från veka 19. -Vi trodde inte att ägarna till Ica Maxi och andra skulle vara intresserade av att en varubuss med samma varor som i butiken, skulle få stå utanför entréerna och sälja. Men man har varit väldigt positiva till idén. -Den här satsningen passar bra ihop med kampanjen Den passionerade köttmästaren, som vill förmedla den kunskap som finns i Scan-märket. Åhörare: Vilka budskap är viktigast att föra fram i marknadsföringen? Var kommer de svenska mervärdena in? Hampe: Att vi inte har salmonella, vi har god välfärd för djuren och inte antibiotika, det ligger i Scan-märket. Alla vet vad Scan-märket står för, dvs svenskt och svenska mervärden. Lars Ekblad: Vad beror det på att vi inte får betalt i grisuppfödningen för de svenska mervärdena, trots att svenskt kött ändå är dyrare i butiken? Hampe: I charkprodukterna är kött 80 % anonym köttråvara. Vi säljer 55 % av vårt kött genom Ica. Åhörare: Svenskt kött har de högsta marginalerna i butikerna, men det syns inte på avräkningspriset. Hampe: Jag kan illustrera med den här historien: 1,9, det är mitt beroende av dig som leverantör. Det finns alltså många andra att välja på. 56, det är ditt beroende av mig. Du har inte många kunder att välja på. -Synergivinsterna börjar snart. Vi är klara med att producera köttbullar för finländska marknaden. När HK-affären blev aktuell stod HK inför beslut att investera i en ny fabrik för köttbullar i Finland. Den investeringen behövs inte, eftersom vi kan tillverka deras köttbullar i Skara. Vi i Sverige kommer att i stället ta in färdigmat från HKScans finska fabriker. -Vi har kapacitet för tillverkning av produkter i Polen, som finnarna kan utnyttja. -När vi ser över olika samarbetsprojekt, visas mer och mer där en samordning av produktionen kan spara pengar. De synergieffekter på 200 mkr inom ett par år vi talat om, kommer säkert att överträffas när vi får gå igenom allt. -Vi kommer redan i år att lansera ett par produkter som finns i Finland. Därefter drar vi igång en gemensam avdelning för produktutveckling. Men det tar 12 – 30 månader från att en ny produkt börjar utvecklas, till att den är ute på marknaden. -En annan synergieffekt med exporten har redan börjat fungera. HK har bilaterala avtal med Ryssland, som vi kan utnytttja. Vi började exportera kött till Ryssland redan vecka 6 med utnyttjande av detta avtal. Ryska marknaden betalade 3 – 4 kr bättre än svenska. -Ryska marknaden är omättlig och den ökar. Disponibla inkomsten i Ryssland stiger kraftigt. -Även på inköpsområdet gör vi synergivinster. Senaste inköpet av dragplast till korvar gjorde vi gemensamt och vi fick ner priset 10 mkr, tack vare de större inköpsvolymerna. -Inlåningen är också billigare. Vi har sänkt våra kapitalkostnader med 17 mkr, över en natt. Både finans- och it-kostnader minskar. Likaså blir försäkringarna billigare tack vare samordningar. -Sammanfattningsvis kan jag konstatera att vi har många bra varumärken kring Östersjön. Tillbväxten för livsmedelsmarknaden finns österut. Därtill billiga pengar från börsen för expansion. Oscar Nilsson: Hur blir öppenheten när det gäller information från det nya bolaget: Hampe: -Vi får ett helt annat läge när det gäller information. Vi måste följa börsreglerna. Jag har jobbat i börsföretag (Unilever),och vet hur restriktiva vi måste vara för att dela ut information selektivt. Vi vill givetvis ha ett bra förhållande till er som ägare och får göra avvägningar om vad som får berättas. Redovisning, och då till alla samtidigt, kommer via kvartalsrapporter. Framtidsgruppen, Magnus Björkman -Jag har en gård utanför Tomelilla, där jag producerar smågrisar. -Jag är stolt över att Sacn-märket i det mäktiga HK Scan, nu en världskoncern, kommer från lilla Tomelilla. Det var Tomelilla slakteri som hette Scan. Men det lades ner i början på 90-talet, nu på världskoncern. Namnet följde med i de fortsatta fusionerna och övertogs av Slakteriförbundet. -Swedish Meats ska finnas kvar till 30 juni 2009. Det beror på att leveransavtalen med producenterna går ut detta datum. Då börjar en ny era för Swedish Meats, med enbart förvaltning av det kapital som finns i balansräkningen. Frågan är nu vad vi ska göra med pengarna och hur de bäst ska förvaltas. Den frågan står helt öppet och vi har i en Framtidsgrupp fått uppdraget att ta fram förslag. -Vi har jobbat med frågan sedan 17 januari och träffats en till två dagar varje vecka för att jobba fram ett underlag till regionmötena. Vi har också haft hjälp av expertis för att utreda olika frågor. –Uppdraget är inte endast att ta fram förslag till arbetsform för Swedish Meats, utan även att föreslå hur vi optimerar resultat och balansräkningen. Och vi ska motivera förslagen. -Vi ska också se över stadgarna. De behöver ändras och anpassas till den företagsform som vi ska arbeta i. -Håller strategin att Swedish Meats ska samla utbudet av slaktdjur och erbjuda marknaden? Håller den strategin även i framtiden? Vad händer efter 2010? -Vid årets stämma i april ska vi ta ett inriktningsbeslut. Sedan har vi ett par tre år på oss att lägga fast strategin och företagsformen för framtiden. -Vi är inte alls färdiga men några förslag, kanske halvvägs. I dag vill vi höra era synpunkter. -Vem gör vi det här jobbet för, jo för ägande leverantörer i Swedish Meats, de som är med idag. Vi ska hålla siktet på att ge lönsamhet på gården. Det gäller samtliga alternativ vi tar fram. Vi har sammanfattat vårt uppdrag i meningen: Vårt samlade ägande ska stärka den ägande leverantörens konkurrenskraft. -Är det en mening som sammanfattar det vi vill? Kom annars med synpunkter! -Vi har i dagsläget tre scenarier, men det kan utvecklas till fler eller färre: 1. Likvidation. Där utgår vi från att inflytandet i Scan AB och HKScan inte har någon betydelse för oss leverantörer. Vi överlåter till bolagen att sköta affärerna på bästa sätt. 2. Aktieägarförening. Där utgår vi från att leverantörerna vill ha visst gemensamt inflytande, men kapitalet och värdetillväxten sker individuellt hos leverantörerna. 3. Ekonomisk förening. Där får det gemensamma inflytandet störst kraft, men kapitalet och värdetillväxten sker i föreningen, för vidare transport till medlemmen. -Vid likvidation läggs Swedish Meats verksamhet ner och insatserna delas ut. En likvidator säljer tillgångarna, och delar ut utvunna pengar på grundval av de fem årens sista leveranser. Var och en får frihet att använda pengarna som man vill. Man kan köpa fler aktier individuellt, eller ta pengarna till ett nytt grishus eller vad som helst. Förslaget har dock skatteeffekter. Swedish Meats har en stor skattefordran på 46 mkr. Den kan vi inte utnyttja. Dessutom kommer den att öka under likvidationen, vilket alltså innebär ännu mer pengar vi inte kan utnyttja. -Vi får inte heller någon samlad kollektiv styrka att påverka marknaden för slaktdjur. -Ombildar vi Swedish Meats till en aktieägarförening, kan A-aktierna delas ut för individuellt ägande utan problem, men de röststarka K-aktierna kan inte dela ut. LSO har hembudsplikt på dem. K-aktierna kan då visserligen omvandlas till A-aktier och kapitalvärdet finns således kvar. Men röstvärdet försämras avsevärt. Medlemmarna kan få ut insatserna. -Lämpligen har aktieägarföreningen kvar K-aktierna i gemensam ägo och har fullmakter för A-aktierna. Därmed bör vi kunna utnyttja rösterna fullt ut. Delar vi ut 86 % av aktierna, A-aktierna, har vi ändå 76 % av rösterna kvar i föreningen. -Det är dock uppenbar risk för att vi inte får behålla styrelserepresentationen om vi omvandlar K-aktierna till A-aktier. Vid 10 % av kapitalet är styrelseposterna i fara. -Beslutar vi oss för det här alternativet, kan insatserna betalas ut ganska snabbt och fullmakter för aktierna samlas in. -Alternativ aktieägarförening har dock fler nackdelar. Risk finns att vi inte kan utnyttja skattefordran och det finns risk att vi tappar corner-positionen. Det finns ett minoritetsskydd i aktiebolag för dem som har mindre än 10 % av kapitalet. Med mer än 10 % kan vi stoppa fientliga bud på HK Scan. Thomas Pålstam: Är det inte risk för tappa K-aktierna om vi blir aktieägarförening? Magnus: Det finns mycket i alternativet aktieägarförening som måste utredas mera, men vi kan också fortsätta som ekonomisk förening i t ex fem år och sedan göra något annat, t ex likvidera föreningen. Det kan vara en trygghet. Efter den frågan fick deltagarna göra ett grupparbete på de olika alternativen. Under mötet svängde opinionen från att från början haft många förespråkare för likvidation, till att det blev fler och fler som förespråkade aktieägarförening, eller att behålla den ekonomiska föreningen. Grupparbetet redovisning: -Vi bör vänta ut förlustavdragen och de skattade pengarna. Det verkar inte tilltalande att likvidera Swedish Meats med de negativa effekter det kan få. -Vi var först inne på likvidationsförfarandet, men glider över till att behålla ekonomiska föreningen. Men vi vidhåller att insatskapitalet delas ut. Det är risk för att om vi fortsätter med en ekonomisk förening, så fortsätter allt som tidigare. -Dela ut de pengar som går att dela ut till medlemmarna och fortsätt ekonomiska föreningen med ny ledning. Ombilda till en aktieägarförening om några år. Lars Ekblad: -Det är 1 miljard nu som ska delas ut, om vi riskerar 47 mkr, så är det bara felräkningspengar. Magnus: -Om vi delar ut pengarna nu, blir förlustavdraget ännu större än 47 mrk. Ludvig Nilsson: -Om vi beslutar oss för att inte utnyttja förslustavdraget, behöver det heller inte vara med i balansräkningen. Pengarna är dock inte borta för detta. Finns möjlighet att utnyttja förlustavdraget senare, är det bara att ta upp det igen i balansräkningen. Karl-Gunnar: -Intäkter går väl att skaffa för att omvandla förlustavdraget till skattade pengar. Några ören mindre på avräkningen kan skapa ett överskott i föreningen, som kan kvittas mot förlustavdraget. Sedan delar vi ut pengarna när förlustavdraget är upplöst. Håkan Wahlstedt: -Vad gäller i en corner-position, röstetal eller kapital. Om flera äger aktier och slår sig samman om att få fram de 10 procenten, gäller det? Bo Sundström: Vi måste veta vilka regler som gäller där affärerna ska göras. I Finland är det finska börsens regler som gäller. Men det är sannolikt kapitalet som räknas. Ordföranden: Om vi splittrar A-aktierna, måste vi då ha var och en sin aktiedepå i Finland. Vad kostar det. Hur mycket pengar handlar insatserna om för var och en? Magnus: -I snitt har Swedish Meats medlemmar 20 – 30 000 kr i insatser. Det blir inte så många aktier var. Lena Bergström-Hjelte: -Går det inte att bara ha en depå i Finland, även om aktierna delas ut? -Swedish Meats har de senaste 15 åren varit ett stort misslyckande. Nu när vi äntligen inte har problemen kvar längre, är det bästa att försöka få ut pengarna och börja om på ett helt vitt blad och bara titta framåt med nya ögon. Magnus sa att det fanns sådana yttringar även från lantbrukare i Skåne, men att framtidsgruppen ska göra sitt bästa för att framtiden ska bli så framgångsrik som möjligt. För samtliga alternativ diskuterades vad det kostar att hålla en förening igång för att förvalta pengapåsen, alternativt endast aktierna. Helst ska allt kunna skötas vid internet och det ska inte behövas dyra årsstämmor och dyr administration. Likvidationsalternativet var i detta avseende klart intressantast och ekonomisk förening bedömdes som dyrbarast. Krav ställdes bl a på att administrationskostnaderna och kostnaderna för årsmöten skulle ha en slimmad limit. Till slut gjordes en enkel sluten omröstning om vilka alternativ var och en föredrar efter kvällens föredragning. Resultatet av enkäten blev en tydlig fingervisning vad örebrorådet tycker. Av 55 avgivna röster föredrog 9 % likvidation, 12 % ekonomisk förening, och 78 % aktieägarförening. Vid regionmötet i Lund blev det betydligt mer lika röster till de olika alternativen. Lars-Gunnar Lannhard