HKScans östersjöprojekt ger 3,75 kr mer för alla grisar redan i höst!
Artikel på GrisPortalen 070401

Enligt vad GrisPortalen erfar idag, bygger HKScan redan i sommar ett nytt storslakteri för hela östersjöområdet, på en jättestor färja på Östersjön (enligt uppgift förhandlar man om lyxfartyget Symphoni, det med affärsgata på 40 meter). Därefter lägger man ner nästan alla slakterier i Sverige och Finland och även flera i Baltikum och Polen. Besparingen i fråga om slaktkostnader blir gigantisk, jämfört med alla tidigare små rationaliseringar som nedläggning av SLP i Helsingborg, o dyl. Redan i höst får alla grisuppfödare kring Östersjön minst 3,75 kr mer per kilo för slaktgrisarna. Dalsjöfors kan slänga sig i väggen med sina 13,20 kr när Scan AB och HKScan drar till sjöss med grisarna!

Senare blir det ännu högre grispris, mycket högre, när alla rationaliseringsåtgärder som följer är genomförda. Om inte handeln kräver sin del.

För att stoppa Danish Crowns planerade inköp av grisar i Sverige (och kanske för att DC lämnat HKs styrelse och sålt aktierna i HKScan) kan en prishöjning från Scan AB komma ganska snart i Sverige. Den kan hamna på ett par kronor upp närmaste veckorna.

Östersjöprojektet sätts i sjön efter HK-stämman
Kai Seikku, HKScans vd, har länge talat öppet om östersjöprojektet och att alla länder kring Östersjön är HKScans hemmamarknad. Även Ryssland. Magnus Lagergren sa rakt ut vid Swedish Meats stämma att en ny och mycket stor rationaliseringsplan läggs fram i vår eller sommar och att många anläggningar och många anställda berörs. Han sa också att Scan AB inte längre hämtar grisar över hela Sverige (läs 8 timmar från färjans tilläggshamnar). Lars Hultström, Swedish Meats nye ordförande, sa efter stämman att leverantörerna till Scan AB ska ha bästa grispriset. Han visste säkert vad han sa! Alla puzzelbitar faller på plats!!

Idén med slakteri på fartyg är inte ny. Den har varit med i olika spekulationer sedan årtionden, jorden runt. Men nu är det många bitar som passar kring Östersjön. Jag talade med Peter Rasztar om projektet redan för snart två år sedan, som han kommenterade med orden:

-Det är en mycket kreativ idé!

I dag söndag har det inte gått att nå någon vd för kommentarer, men däremot den finske österjösamordnaren och slakteriexperten Ratio Nellavaara, som utan omsvep ger fler detaljer. Han läcker således viktiga detaljer redan idag, första dagen i april, om det som ska behandlas på HKScans bolagsstämma 20 april.

Vi får också en förklaring till varför Atria är stressade och vill skaffa många nya miljarder för sina östersjösatsningar.

Stora ytor, många länder, synergieffekter
-Orsaken till att HKScan köper en av våra största passagerarfärjor för rationaliseringarna av slakt och förädling kring Östersjön, är dels för de stora plana utrymmena ombord, att en färja kan ersätta väldigt många slakterier i flera länder, samt att färjetrafiken på Östersjön brottas med lönsamhetsproblem och passagerarkapaciteten måste minska och kapital tillföras rederierna. Finska företag har tradition av att hjälpa varandra, säger han. Det är ingen lång väg från slakteri till rederi, skämtar han, och blod är tjockare än vatten.

-Det går väl bra att använda vilket stort fartyg som helst som slakteri till sjöss, men det är ju synergieffekterna vi vill åt, säger han. Synergi, synergi, synergi! HK- och Swedish Meat-folket talade i höstas vid vartenda regionmöte i Sverige hur stora synergieffekter vi kan nå. Då är det det här konceptet som gäller.

Först turer kring Östersjön, sedan västerut
Den nya slakteri- och förädlingsanläggningen får inledningsvis följande veckorutt: Malmö, Kalmar, Stockholm, Åbo, Tallin, Riga, Gdansk. Nya slakteriet ska drivas veckans och årets alla dagar och dygnets alla timmar. Fartyget ska ha besättning från Filipinerna och slakt- och styckningspersonal från Polen.

Enligt vad GrisPortalen erfar kan turlistan senare bli 14-dagarsrutter. Då kommer dels fler hamnar kring Östersjön att täckas in, t ex Skellefteå och Klaipeda i Litauen, dels även Göteborg, Oslo, samt Århus i Danmark och någon hamn på Själland. Ev flera hamnar i Danmark om satsningen lyckas.

-Vi ska plocka grisarna där det är som lönsammast, för att bli lönsammast som företag, poängterar Ratio med eftertryck, och uttrycker sig som Magnus Lagergren, när han vid Swedish Meats-stämman talade om brevbäraren som inte besökar alla gårdar i framtiden.

HKScan hamnar med sin inbrytning i Danmark mitt i stormens öga. Vi kan börja ställa frågan om vem som köper vem i framtiden. Blir det Danish Crown som blir herre på den nordiska stallbacken, eller blir det HKScan? Vi satsar en slant på HKScan, när man nu rycker till sig initiativet så här radikalt. Ser vi konkurrensmässigt och framför allt till slaktkostnaderna, så hamnar HKScan långt, långt under vad det i dag kostar att slakta en gris i nya storslakteriet i Horsens.

-Med de höga slaktarlönerna i Danmark, jämfört med på ett fartyg på internationellt vatten, kan nya slakteriet i Horsens bli tidernas felsatsning?! Danish Crown står med sina jätteinvesteringar, medan HKScan får grisarna! Och livsmedelsarbetarna i Sverige kan hota med hur mycket strejk som helst, när det här blir klart, säger han.

Nästa fråga med anledning av dagens nyhet kan vara vem som köpte aktierna när DC sålde sina nyligen. Avgående Swedish Meats-ordföranden Sören Kvantenå sa så här vid stämman, ordagrant:
-Varför inte utnyttja möjligheten till att öka ägandet samt inflytande i HKScan, samtidigt som vi tar chansen till en hyfsad värdetillväxt?

Han menade att grisuppfödaren inte ska titta på pengapåsen i Swedish Meats i första hand, utan vad som kan komma ut ur HKScan. Kanske är det han som köpt de aktier DC sålde?!

Världens mest optimerade slakteri
-Inget slakteri kommer att slå den här anläggningen i effektivitet och låga kostnader. Det är en absolut toppoptimerad anläggning, på alla nivåer. En färja blir en perfekt slakteri- och förädlingsanläggning, säger Ratio Nellavaara. Det finns otroligt stora utrymmen med många däck både under och över vattenlinjen på fartyget. Moderna passagerarfärjor har kraftfulla stabilisatorer som gör att det inte det inte kommer att gunga, trots att grisen slaktas till sjöss.

-Det är ju mycket viktigt att inte spadet rinner ur konservburkarna innan vi får på locket, säger han!

-Så här går det till, säger han: När vi anländer till de olika hamnarna, strömmar slakteritransporterna till färjan som myrorna till en klick marmelad. Grisarna lastas och stallas in långt ner, hos kölsvinet. Den smutsiga verksamheten sker längst ner och sedan bearbetas grisarna uppåt och uppåt på de olika däcken. Först slakt, sedan styckning, sedan chark och sedan kyl- och fryslager. Restauranterna och barerna ligger kvar på fartygets affärsgata, som det ser ut idag. Där ska det enbart serveras griskött och i butikerna blir det fabriksförsäljning av grisköttprodukter. Vi blir en mycket intressant kryssningslinje på Östersjön, tror han.

-Slår det väl ut i Östersjön, kan vi kopiera konceptet i Medelhavet, filosoferar han.

-Om vi lastar grisarna i fören på fartyget i Kalmar, kan grisen ligga paketerad och klar i aktern för transport till Icas och Coops distributionscentraler när vi lägger till utanför Stockholm, säger han. Dvs det kött som inte passagerarna ätit upp!

Kalmar kan inte stå utanför längre
Att man väljer att lägga till i Kalmar för att hämta grisar till fartyget/slakteriet är ingen tillfällighet. Förutom att det strategiska läget är intressant, får gamla Swedish Meats, nu Scan AB, tillfälle att ge de motsträviga kalmaruppfödarna tillbaka för gammal ost. KLS klev ju inte på tåget medan konduktören Swedish Meats sålde biljetter, för att tala med Magnus Lagergren-språk. Nu är frågan om Magnus kommer att sälja några färjebiljetter för grisar från KLS? Uppfödarna hos KLS får kanske nöja sig med att sitta på färjans restauranger och äta HKScan-korv?

Oslagbar miljödeklaration
-Vårt nya koncept blir helt oslagbart ifråga om låg miljöpåverkan, fortsätter Ration Nellavaara. Grisarna måste nu transporteras en bit på land till en hamn, men om några år kommer grisproduktionen att lokaliseras nära lastningshamnarna för att minska transportkostnaderna och uppfylla våra intentioner om nollpåverkan på miljön. Det ligger i grisuppfödarnas intresse att sänka alla kostnader, eftersom de enligt nya kontrakten själva får stå för frakten till hamn, som man får göra med spannmålen.

-Vi kan endast ta emot grisar som produceras inom f n 8 timmars transporttid från hamn. Om några år kan dessa tidsgränser bli ännu snävare, vem vet?

-Vem vet, grisuppfödningen kanske också flyttar ut till havs och internationellt vatten, tillägger han.

-Ombord på slaktbåten blir miljöpåverkan väldigt låg. Fartyget ska drivas med grisfett från egen biodieselanläggning ombord. Ingen dieselolja behöver köpas. Tvärtom får vi mycket biodiesel över, som i första hand ska användas till bilarna för gris- och köttransporter. De tankas vid slaktbåten innan de drar iväg, som myrorna när springer hem med det söta från marmeladklicken, för att samla ihop fler grisar att avlämna vid nästa hamn utefter slaktbåtens rutt runt Östersjön.

-Självfallet kommer miljömärkningen av grisköttet att stå i framtidens fokus, säger Ratio. Konsumenterna är mer och mer villiga att betala för miljövänliga produkter och här kan vi erbjuda ett griskött som är helt oslagbart, miljömässigt. Det gör att vi kan höja köttpriserna i den takt den globala uppvärmningen blir tydligare och tydligare. Ju varmare det blir, desto högre grispriser! Namnet ekoproduktion är ju upptaget, det här blir väl eko-eko-eko, eller något.

Fisken får de mest lågvärda biprodukterna
Biprodukten fett har vi redan nämnt ska användas till biodiesel, men även andra biprodukter tas till vara. Egen biogasanläggning för bl a processvärme är en självklarhet och den rötade gödseln kan hämtas av lantbrukare vid de olika tilläggshamnarna.

Fiskodling hör också till konceptet. Stora torsk- och laxodlingar ska anläggas utefter kusterna och slaktbåten lägger till och fyller på lagren för slaktavfall, det mest lågvärdiga, utefter färdvägen och hämtar upp den färdiga och vuxna fisken. Det är gott om utrymmen ombord, så en fiskförädling planeras också på sikt.

Under fiskodlingarna blir det uppfödning av kräftor, hummer och vem vet vad, som tar hand om avfallet från fiskuppfödningen, osv.

Som sagt sker slakt och förädling helt under nuvarande passagerarutrymmena på färjan, så stora delar ovan vattenlinjen kan fortsätta användas för passagerare. En del av hytterna behövs för personalen, men resten kan användas för nöjesresanden och billig shopping.

-Det blir således en ny kryssningslinje runt Östersjön, i stället för de tråkiga tur- och returresorna mellan hamnar. Det här blir mycket populärt för amerikanska dollarturister.

-För första gången någonsin i världshistorien ska vi använda allt från grisen och ge ordet synergieffekt en innebörd, säger Ratio Nellavaara. Då menar jag allt, som vi sagt när vi från HK friade till Swedish Meats. Grisarnas skrik och grymtanden från slaktstallarna ska användas som musik i fartygets discobar. Vi är då så rationella vi kan vara och sparar även in kostnaderna för discjockyn.

Artikel på GrisPortalen, Lars-Gunnar Lannhard, 1 april 2007

Kommentera artikeln på gris@agrar.se om du känner till fler detaljer, men endast idag, söndag!

Ett tillägg till artikeln om östersjöprojektet har kommit:
Gudrun Andreasen, Danish Crowns tidigare informationschef, har kommenterat artikeln och påpekat att jag glömde det här med spillvattnet. Det blir mängder med varmt vatten från ett slakteri, som kan användas att värma upp Bottenhavet på vintern och hålla hamnarna isfria. Sedan går det att odla tropisk fisk där också.

Helt riktigt Gudrun, det glömde jag i artikeln och påpekandet visar att Danish Crown minsann känner till det som avhandlas i HKScans styrelserum.

Så här är det, det nämnde Ratio Nellavaara också, spillvattnet från slakten tappas av i Bottenhavet och därmed kan Bottenviken hållas isfri året om. För detta betalar Sjöfartsverket och Mikael Hugoson i Luleå en slant. Han kan ju skeppa ut sin berömda och vid Chark-SM prisbelönta norrlandspölsa billigt söderut och odla guldfisk vid Pite havsbad.

Det är f ö just det tillskottet i kalkylen, som gör att Scans grispris kan höjas med 3,75 i höst. Det är viktigt att påpeka. Det andra är mest att byta pengar, eftersom det blir mycket representation i fartygets barer.

-Jag har inte gjort kalkylen på uppvärmningen av Bottenhavet själv, säger Nellavaara, utan den har Mikael gjort. Men han fick norrlandsslakten att gå med vinst i fjol efter en massa förlustår och det var enligt den kalkyl han gjorde när han köpte Nyhléns. Han kalkylerade rätt om det mest omöjliga, då är hans kalkyl för uppvärmningen av Bottenhavet rätt också.

-3,75 mer på grispriset blir det om den kalkylen håller, säger HKs rationaliseringsexpert trosvisst.

-Skulle kalkylen mot förmodan vara fel, då händer inte så mycket. Endast att grispriset blir oförändrat.