Lars Hultström är ordförande i Sveriges Grisproducenter och nyvald ordförande i Swedish Meats, samt styrelseledamot i Scan AB.
Varning för dansken!
Danska slakterier annonserar nu tydligt att man vill köpa svenska slaktgrisar. Vid första tanken verkar det mycket bra för oss producenter. Det bör höja konkurrensen om de svenska grisarna ytterligare. Är inte detta långsiktigt positivt för svenska producenter?

När man tänker en gång till, börjar varningsklockorna ringa. Varför? Det danska avräkningspriset har nästan aldrig varit så lågt jämfört med det svenska som nu. Det skiljer ca 2 kr/kg till den svenska avräkningsprisnivåns fördel. I detta läge går danskarna in och bjuder på de svenska grisarna. Varför?

Man har haft åtskilliga bättre chanser tidigare år, men nu, i detta läge annonserar man tydligt att man köpa svenska grisar. Det måste vara ”en hund begraven”. Danskarna har aldrig tidigare varit intresserade av svensk grisproduktion. Däremot har man alltid varit intresserad av svenska konsumenter. Uttalande, som t ex att Sverige är ”vår andra hemmamarknad” talar sitt tydliga språk.

I svallvågorna efter HK-Scan-affären säljer danskarna nästan hela sitt aktieinnehav i HK. Varför? Den officiella förklaringen är att man inte vill hamna i en intressekonflikt. Var? Givetvis på den svenska marknaden. Det är ju bara där man konkurrerar med HKScan.

Sverige importerar 26 % av sin konsumtion av griskött och ca hälften kommer från Danmark. Det är alltså en stenhård konkurrens om marknaden i Sverige mellan Scan och Danish Crown. Danskarnas export till Sverige har tidigare varit mycket lyckosam och Sverige beräknas snart bli Danmarks tredje största exportland. Men de senaste siffrorna från SCB visar att danskarna har fått problem med exporten till Sverige. Under 2006 minskade exporten till Sverige med 7 %, vilket är ett klart misslyckande för danskarna.

Vad är orsaken? Danskarna säger själva att svenskarna har varit duktiga på att ”marknadsföra de svenska mervärdena” och att svenska konsumenten helst ”köper svenskt”. Hur skall danskarna ”tackla detta problem”. Genialt är naturligtvis att köpa in svenska grisar till danska slakterierna. Då kan man ju meddela detaljhandeln i Sverige, att man minsann slaktar svenska grisar i danska slakterier och kan erbjuda dessa till svenska detaljhandeln. Därmed kan danskarna skapa sig en ännu starkare position på den svenska marknaden.

Detta öppnar givetvis upp för ytterligare exportökningar från Danmark till Sverige och vårt marknadsövertag med svenska mervärden blir mycket otydligt för handeln. Danskarna kan erbjuda ”svenska mervärden” såväl som de svenska företagen.

Enligt min analys är det alltså fullständigt livsfarligt att ”bjuda in” danskarna på den svenska marknaden på sikt. Att vara underleverantör till de danska slakterierna är ingen ”dans på rosor”. Det är inte en slump att ca 5 miljoner danska smågrisar exporteras, främst till Tyskland. Danska slakterierna klarar inte konkurrensen, inte ens på hemmaplan.

Det finns naturligtvis många åsikter om danskarnas intresse att i dagsläget köpa svenska slaktgrisar. Danskarna skulle gladeligen slakta huvuddelen av de svenska grisarna i södra Sverige. Är det bra för svenska grisproducenter? Mycket tveksamt. När danskarna konkurrerat ut svenska slakterier (vilket inte är svårt för danskarna) återstår endast leverans till danska slakteriet i Ringsted för de svenska producenterna och då blir det danska priset som gäller. Idag är det ca 2 kr/kg lägre än det svenska.

Så om Du funderar på att leverera till Danish Crown så ska Du ta bra betalt och tänka långsiktigt!

Lars Hultström
Ordförande Sveriges Grisproducenter och Swedish Meats