Låga energiförbrukningen för griskött beror på att grisen är effektiv foderomvandlare.
Höga klimatpåverkan för nöt beror på metangasbildningen i våmmen. Tillverkning av handelsgödsel och nedbytning av kvävehaltiga ämnen i marken vid spannmålsodling är stor källa till klimatpåverken.
Ur Scans etik- och miljöredovisning.
-Vi är i högsta grad med på banan, när det gäller miljöanalyser. Vi har gjort miljö- och etikanalyser i åtta år, säger Hampe Mobärg, Scan, med anledning av dansk grisproduktions livscykelanalys för griskött på GrisPortalen i går. Alla miljöredovisningar ligger tillgängliga på www.scan.se. Så vi ligger nog före t o m danskarna i vissa avseenden. Vi har även diskussoner med Ica och Coop, som båda är aktiva i frågan.
-Det intressanta är att miljö och ekonomi oftast går hand i hand. Det finns ingen motsättning mellan bättre miljö och kostnader.
-Någon livscykelanalys för grisköttet på samma sätt som den danska har vi dock inte gjort, säger han. Vi känner även väl till de engelska kraven. Vi säljer ju också griskött på engelska marknaden. Det är rätt som danskarna säger, engelsmännen ställer tuffa krav på leverantörerna.
-För slaktverksamheten gör vi fortlöpande miljöanalyser. I fjol minskade vi CO2-förbrukningen med 4,7 %, 848 ton. Detta trots att vi lagt ner anläggningar och att vi därmed tvingats öka transporterna. Att vi tvingas öka transporterna innebär således inte att miljöpåverkan per automatik ökar, om vi samtidigt tar bort annat som är miljöpåverkande.
Svårt sätta relevanta gränser för beräkningarna
-En märkning av köttpaketen med CO2, det är en fråga med både svar ja och nej. Det är svårt att bestämma gränserna för vad som ska mätas. Man kan mäta hur mycket som helst i den bakomliggande kedjan. Det behövs normer, i så fall, så att alla är överens om vad som ska med i analysen.
-Nästa fråga är hur vi kommunicerar analyserna med konsumenterna, t ex på köttpaketen. Det är inte superenkelt. Det finns inga index för miljöpåverkan. Vilka parametrar ska med, hur värderar konsumenterna siffrorna eller uppgifterna? För att redovisa något för konsumenterna, krävs att budskapet uppfattas på rätt sätt hos alla. Uppgiften får inte kunna ifrågasättas. Då blir det backslash och kritik.
-Hur många märkningar ska det finnas på paketen, är nästa fråga. Det gröna nyckelhålet används redan för miljöinformation. Vill konsumenterna ha fler?
-När vi byggde om i Linköping fick vi möjlighet till ett budskap på packetens ompack. Det är en remsa som sluter förpackningen. På skinka står det 3 % fetthalt. Det är en uppgift som är lätt att förstå och som inte kan diskuteras. Den kan vi stå för. /LG 070817