Ingemar Svantesson

Kvoten foderkostnad/grispris är under 7 just nu. Källa: Ingemar Svantesson.
Kvoten foderkostnad/slaktgrispris är historiskt låg och sjunker

Förr sa man att priset per kg slaktgris måste vara 10 - 11 gånger foderkostnaden, för att slaktgrisproduktionen ska vara ekonomiskt lönsam. Idag kostar slaktsvinsfoder 1,74 och Scans notering är 12,20 kr för leverantörer med avtal. När avtalstillägg/avdrag och foderrabatter är invägda blir det en kvot på ca 7.

Noteringen och utfallet i betalningen för grisköttet är därför helt i otakt med foderkostnaden. Mycket talar dessutom för att foderkostnaden fortsätter stiga. Spannmålspriset är på uppgång och kostnaden för spannmålen är ca 80 % av foderkostnaden.

Men även sojamjölet i fodret stiger i pris p g a efterfrågan på energi. Odlarna av soja övergår till spannmål eller majs, om inte sojapriset följer med upp. Priset faller inte förrän efterfrågan på soja minskar, eller mer mark odlas upp.

2005 var kvoten foderkostnad/slaktgrispris mellan 8 och 9, första halvåret 2006 var den mellan 7 och 8, andra halvåret åter mellan 8 och 9. 2007 har den legat på 7 och under, enligt Ingemar Svantesson, LRF Konsult.

Hög andel egen spannmål i svenska besättningar
Hur man vill beräkna foderkostnaden i sin egen grisuppfödning är givetvis upp till var och en. I Sverige har vi oftast arealbunden produktion, eftersom myndigheterna kräver areal i förhållande grisproduktionen för att sprida gödseln. För många är därför det höga spannmålspriset inte en likviditetsfråga. Det har inte blivit mycket dyrare att odla spannmålen sedan i fjol. Men den är mycket mer värd vid försäljning.

I varje fall i vissa delar av Mellansverige har vi dessutom fått en mycket bra skörd, 10 - 20 % över normala, och knappast inga torkningskostnader. Så är det inte överallt i landet och framför allt inte i många länder. I många länder har grisuppfödarna fått en dålig skörd p g a torka eller regn och dessutom är foderpriserna höga.

I många andra länder i världen finns inte kopplingen mellan grisproduktion och areal och då slår foderkostnaden direkt mot likviditeten. Jag läser nu om att produktionen i många länder anpassas till foderkostnaden, vilket i klartext innebär viss produktionsnedläggning.

-Fodrets andel av totala kostnaderna i svensk produktion är i medeltal 36 % (i tb3) för att föda upp en slaktgris med köpt foder, enligt LRF Konsults statistik. De 25 % bästa besättningarna "Top 25" ligger på 35 %. I tb1, före arbete, räntor och avskrivningar, är foderkostnaden 42 % eller 40 i Topp 25. I tb2 är siffrorna 40 resp 39, säger Ingemar Svantesson.

De direkta kostnaderna för foder i kalkylen utgör 44 %, eller 43 i Top 25, om man hellre vill räkna så.

Från 3 september är kvoten 5 i Danmark
Enligt de nya foderkontrakten i Danmark, som gäller från 3 september, och aktuell notering på 8,90 dkr, är kvoten foder/grispris under 5.

-Senaste 20 åren har förhållandet slaktsvinsfoder och griskött varit mellan 6 - 8, skriver Danske Svineproducenter. Man har i genomsnitt kunnat köpa 7 kg foder för 1 kg griskött. Nu kan man knappt köpa 5 kilo foder för ett kilo griskött. Det är mindre än någonsin.

-Det är frustrerande för de danska grisuppfödarna att läsa Danske Slagteriers ordförandes prognos om att det tar lång tid innan grispriset går upp och foder/gris-kvoten rätar upp sig, skriver man. En sådan prognos kan bli en självuppfyllande profetia.

-Vi vet dock att kvotförhållandet svänger, som det gjort i 20 år. Från många håll i Europa talas det om anpassning av produktionen p g a höga foderpriserna. I Tyskland räknar man med att slakta 2 - 3 miljoner grisar färre, än den tidigare prognosen på 50 miljoner grisar 2007.

När man läser noteringstabellerna i @-GRIS och ser danska noteringen och betalningen för grisköttet, kan man inte göra annat än att förvånas över att inte danska uppfödarna klagat tidigare över försämrade lönsamheten. En förklaring kan vara att man köper fodret på kontrakt för ett helt år och det högre spannmålspriset slår inte igenom förrän nu i september.

I Sverige köper vi inte lika mycket på långa kontrakt och vi har därför fått känna av de högre spannmålspriserna tidigare. Vi var således mycket tidigare ute med kritiken mot de låga grisnoteringarna och varnade tidigare för det höga foderpriset.

Men nu hörs klagomålen även i Danmark. /LG 070830