-Vi är priskänsliga och vi kanske får ta en konsumtionsminskning, vilket leder till att det blir mindre utrymme för uppfödarna att producera grisar. Vi har sagt att vi får ta den konsumtionsminskningen, om handeln får rätt i sina antaganden. Det är bättre att sälja en mindre volym griskött till ett högre pris, än att producera grisar till priser som inte ger någon grisuppfödare lönsamhet.

Ovanligt tuffa tider
-Det är tuffa tider för hela branschen. Jag har aldrig varit med om en sådan här situation, säger Magnus. Det är för mycket griskött på europeiska marknaden och det påverkar även den svenska. Goda priser senaste åren har stimulerat uppfödarna att bygga, bl a i Tyskland.

-De höjda spannmålspriserna har inte varit möjliga att förutse. Vi var nog lite oförberedda på att den här situationen på fodermarknaden skulle kunna uppstå. Det var vi nog lite överallt, även här i Sverige. Har någon sagt att spannmålspriset skulle vara 1 kr högre i höst än i fjol höst, så har nog ingen trott det.

-Nu rättar marknaden till obalansen. Det kommer att stängas stallar i en aldrig skådad omfattning. I länder där storproduktion av grisar bygger på låga spannmålspriser, drabbas man värst. I Polen är situationen för grisproduktionen katastrofal. HKScan har ju verksamhet där, så vi ser vad som händer. Från Canada rapporteras liknande utveckling, där många stallar tvingas stänga. Tyska köttproducenter har varnat för katastrof för animalieproduktionen, senast refererat i en artikel i Dagens Industri.

-Svenska, danska och finska grisproduktionen kommer att klara sig bättre än i flertalet andra länder Jag hoppas och tror således att vi i Sverige inte ska behöva minska produktionen på samma sätt. Vi har ett antal bättre förutsättningar att överleva, med bl a mer arealbunden produktion och god produktivitet i slaktgrisstallarna. En och annan har alternativfoder, som sänker kostnaderna.

-Jag gratulerar givetvis lantbrukarna till inkomstförstärkningen på 10 miljarder för den mer värdefulla spannmålsskörden i år. Det är bara beklagligt att det blir en fördröjning innan priset på griskött följer med upp och att en del produktion kan slås ut innan prisnivån på grisköttet hunnit anpassas till det högre spannmålspriset.
Baltikum har klarat sig bättre

Har lyckats i Baltikum
-I en del länder klarar man att balansera marknaden bättre än i andra. HKScan är marknadsledare även i de baltiska länderna och i Lettland är priset på slaktgrisar 15,40 skr, som påpekats i @-GRIS. Lettland ligger i toppen vad gäller betalningen i Europa.

-Marknaden i Baltikum har accepterat de högre priserna på griskött, säger Magnus. HKScan har kunnat ta ut ett högre pris p g a de högre foderkostnaderna och grisuppfödarna får en hög notering.

Varför då inte skicka de svenska grisarna till Lettland och få det högre grispriset, när Sverige och Lettland finns i samma bolag, HKScan? Försvinner ett antal tusen grisar från Sverige, kanske det går lättare att förhandla med handeln. Det var väl så som HKScan skulle fungera?

-Jo, vi kan sälja grisar till Lettland, säger Magnus. Jag kan ringa min kollega Olli Antniemi och fråga honom om han vill ta över 1 000 grisar från Sverige. Det är bara det att han kan köpa dem ännu billigare än i Sverige på den europeiska grismarknaden. Hela EU hänger ihop och vi måste exportera till de internationella priserna.

-För att den affären ska fungera, behöver grisarna försvinna i Östersjön, säger Magnus. Det är för många grisar på marknaden. Det går inte att behålla den höga volymen och ändå få tre kronor mer.

-Att vi kunnat få upp grispriset i Lettland visar dock att marknaden inte är statisk. Vid rätt förutsättningar går det att få bra betalt för grisarna, säger han.

På onsdag hålls ett stormöte i Ekebo, vid Munka Ljungby, dock endast för inbjudna ägare och leverantörer till Scan. Där ska Magnus berätta varför vi har så lågt grispris i Sverige och hur Scan bedömer marknaden. HKScans ordförande Marcus Borgström ska berätta om HKScans intentioner med Scan i Sverige. Mötet är redan fullsatt. /LG 070911