Scan höjer redan på måndag Noteringen kan bli 17 kr nästa år -Det är alltför stor skillnad på noteringarna mellan Scan och övriga slakterier. Det kommer höjningar i Scan, troligen redan på måndag. Om 4 – 6 veckor är priset ett helt annat, säger Magnus Lagergren, Scan. -Vi har nu relativt god förståelse hos handeln för att grisköttet måste upp i pris för att kompensera uppfödarna för kostnadshöjningarna på råvarorna. Stora prishöjningar sker nu på grisköttmarknaden. Men prishöjningar är en sak i förhandlingarna med handeln, viljan hos handeln att köpa svenskt griskött till det högre priset är en annan. Vid högt pris i Sverige och lågt i andra länder, ökar importen. -Det går inte annorlunda till i köttbranschen, än när grisuppfödare köper in spannmål och foder. Sätter Lantmännen högre pris än Svenska foder, noterar uppfödaren att Lantmännens pris är för högt och man handlar av Svenska Foder. -Vi kan absolut få upp priset på svenskt griskött, men om handeln då i stället köper sitt griskött i Danmark eller Tyskland, då får vi volymer osålda. Det är så det går till på marknaden, säger Magnus, och hänvisar till importstatistiken. Danskarna har tagit tillbaka marknad i Sverige i år och ökat exporten till Sverige med 7 % till över 23 000 ton t o m juni i år. Det är 50 000 ton på årsbasis, vilket motsvarar 700 000 grisar. Grisar som vi inte föder upp i Sverige. Tyska importen är ungefär hälften av danskarnas, 12 500 ton. Tyska ökningen är stor i år, 28 % t o m juni. Den totala importen av griskött motsvarar 1,2 miljoner grisar. Som vi alltså inte föder upp i Sverige! Exporten trycker ner betalningsförmågan -Det griskött vi inte kan sälja i Sverige, måste vi exportera. F n är priserna lägre på export än i Sverige, vilket trycker ner betalningsförmågan för oss. Så småningom kommer priserna att stiga i Europa, då ökar vår betalningsförmåga. -Vårt problem nu är att den europeiska marknaden har ett stort utbud av griskött, delvis beroende på utslaktning i besättningar där lönsamheten är svag. I Danmark har man en slaktkö på 5 000 suggor. Insättningen av smågrisar är så liten i Holland, att smågrispriset är nere i 18 euro, 165 skr. Det är verkligen kris i många länder. I Danmark sänks noteringarna nästa vecka. -Efter utslaktningen väntas bättre tider för de uppfödare som övervintrar den här krisen. Så småningom sjunker utbudet av slaktgrisar i Tyskland. Det ger oss i Sverige bättre handlingsutrymme för att höja priserna -Jag har tidigare sagt att prishöjningarna kommer om 6 – 8 veckor. Det gått ett par veckor sedan dess och jag säger 4 – 6 veckor. Det kan bli tidigare och vi kanske får göra som andra slakterier, ta ut de väntade prishöjningarna lite i förskott. Övriga slakterier i Sverige jobbar på samma marknad som vi och då ser vi att man höjer lite tidigare än vad höjningarna slår igenom vid försäljning av griskött till handeln och industrin. Det är detta som visar sig i tabellen över noteringarna i @-GRIS och på den högre nivån hos övriga slakterier. -Förhandla om prishöjningar kan man göra när som helst, men att ta ut dem tar viss tid och föreutsättningarna för att ta ut prishöjningarna är olika för olika slakterier, beroende på hur man arbetar. De som inte jobbar med långa kontrakt, utan säljer vecka för vecka, t ex Skövde, har bättre möjligheter att få igenom nya högre priser tidigt, säger Magnus. -Det finns en skiljelinje mellan svenska slakterier som direktdistribuerar och de som säljer via grossist. De som har direktkontakt med marknaden har möjlighet att ta ut prishöjningar snabbt. De som jobbar via grossist behöver längre tid för att höja priserna, vilket främst berör Scan, KLS och Ugglarp. -Vi i Scan jobbar med fyraveckorsperioder för styckat kött. Det betyder att vi gör upp om priserna för fyra veckor i taget. Sedan tar det en tid att implementera den nya prisnivån. Men när det gäller chark är det väsentligt längre perioder, som priserna ligger fast. -Om priset på julskinka förhandlar vi endast en gång per år. Det pris vi blir överens om gäller hela året ut. -Det är därför jag talar om prishöjningar om 6 – 8 veckor efter att vi kommit överens om ny prisnivå. Det är en genomsnittstid, med höjningar på en del varor och hos en del kunder tidigare, en del senare. Bundna priser till nästa år på andra håll I Finland förhandlar man nu om köttpriserna för januari – april och i Sverige talas det om att Danish Crown lägger fast en övre prisnivå redan nu ända till årets slut. -Det är riktigt, säger Magnus, t ex danskar och tyskar jobbar med bundna priser under mycket långa perioder. Danish Crown i Danmark och Tönnies i Tyskland har t ex förhandlade priser på griskött som gäller ända till några veckor in på 2008. -Jag kommenterar inte konkurrenternas priser i Sverige, men det är riktigt som du säger att Danish Crown nu lägger fast prisnivåer hela året ut. Det är just vad vi möter här i Sverige, när vi konkurrerar med Danish Crown om köttleveranser. - Vi förhandlar nu med kunderna om att försöka korta ner de perioder priserna ska gälla, eftersom det är så turbulent på köttmarknaden, säger Magnus. Vi tror att priserna på griskött ska stiga och vill ha korta perioder med fastlagda priser, men handeln vill binda priset längre perioder. Kanske 17 kr nästa år, tid att satsa Danskarna spår att grisproduktionen ska gå ner 10 % i Europa och priset upp 20 – 25 %. Var prisnivån kommer att ligga om ett år är det delade meningar om. Men om jag ska spå något så kan vi ha ett grispris i Sverige om ett år på 16 – 17 kr och ett lägre foderpris än nu. Men det är som sagt mina egna gissningar. -I vilket fall som helst kommer vi att ha mycket högre grispris om några veckor, som jag sagt tidigare. Det blir inte höjningar i ören, utan i kronor. Den som vill vara med och skörda ska därför inte lägga av med grisproduktionen. Det är tvärtom rätt tid att satsa, säger Magnus. Varför så stor skillnad på notering? En annan orsak till att Scans notering är lägre än konkurrenternas är att vi exporterar mycket och tvingas ta de låga priser som råder på exportmarknaden. Scan exporterar mest av alla svenska slakterier. En del privata exporterar inte alls. -Scan har alltid svårare att hävda sin notering under perioder när vi har stor exportandel och när priserna är låga internationellt. Det har vi erfarit förr och det fick vi erfara under Swedish Meats tid, när vi 2003 gjorde ett väldigt dåligt resultat. -Det är ett val, att exportera volymerna av de detaljer som inte finner köpare i Sverige, eller att trycka ut dem på svenska marknaden. Skulle vi placera allt kött i Sverige, skulle prisbilden bli mycket dålig på vissa detaljer tidvis. Vi tycker export är ett bättre val för den svenska grisproduktionen. -Nu går dock priserna så småningom upp i Europa och då förbättras Scans konkurrensläge. Det kan bli så att export betalar sig bättre än att sälja i Sverige. Då blir vår notering gynnad. Det kan inträffa nästa år. Vad är budskapet till missnöjda med Scan-noteringen? Vad säger du då till de uppfödare som inte är nöjda med Scans notering och vad avtalen ger? Är det aktieägarna som får mellanskillnaden mellan Scans och övriga slakteriers noteringar? Eller är det de uppfödare som får bäst betalt, som får för mycket? Då blir det mindre till de övriga. -Jag vill hävda att Scan ligger bra till när vi pratar faktisk betalning under året, jämfört med andra slakterier, säger Magnus. Det är ingen stor skillnad mellan de svenska slakterierna. -Vad gäller avsättning till aktieägarna, har Scan haft låg vinst hittills. Där vill jag hänvisa till vad vår ordförande Marcus Borgström sa vid mötet i Ekebo i Skåne, att Scan måste vara lönsamt för att kunna investera och bli ett effektivt företag med bra betalningsförmåga. -En del har högre ersättningar i sina avtal än andra, ja. Jag har aldrig hävdat något annat. Men det är inga stora skillnader och det är inte så att detta påverkar andra leverantörer negativt. -Det du påstår ibland att en del stora leverantörer får upp till 2 kr över avtalet, det hävdar jag att det inte förekommer, säger Magnus. Inte hos Scan. /LG 070928