"Godispåsen" irriterar även Swedish Meats Scan tecknar leveransavtal med grisproducenter som i fråga om ersättning vida överstiger standardavtalens tillägg för prestationer. Avtalen tecknas i Swedish Meats namn. Samtidigt är Scans notering låg och ligger kronor under konkurrenternas. -Medlemmar i Swedish Meats hör av sig och är inte nöjda med situationen, säger Lars Hultström, ordförande i Swedish Meats. En del är väldigt missnöjda. Swedish Meats har dock överlåtit hanteringen av kontrakten till Scan i samband med HKs köp av Swedish Meats operativa verksamhet och kan inte göra något åt den ojämnlika betalningen. Därför vill vi skapa Svenska Djur, där vi får inflytande på inköpen av grisarna, säger han. -Svenska Djur är ett av ämnena som kommer upp vid Swedish Meats representantskaps möte på Elmia på onsdag 22 oktober. Swedish Meats är en medlemsförening och ambitionen är att behandla alla medlemmar lika, säger han. Det finns dock numera inget sådant krav i stadgarna. -Vi kommer nog inte tillbaka till den tid, då alla leverantörer av grisar får samma pris, men de stora prisskillnaderna måste vi komma åt. Det kommer vi att föreslå i Svenska Djur. Vi har vissa riktlinjer i den frågan, men detaljerna vill jag inte berätta. -Idag är Swedish Meats stor ägare i börsnoterade HKScan. Vi får inte gå ut med information som kan påverka aktiekursen. Regionmötena (då häxan skulle brännas på bålet!) finns inte längre och inte heller förvaltningsrådet. I stället finns representantskapet, där vi inte har någon öppen redovisning och inte ordnar presskonferenser, m m. Förhandlingarna kan inte skötas inför öppen ridå i media. Hybridlånet stärker HKScans soliditet -En annan punkt på representantskapets möte är hybridlånet. Styrelsen beviljade ett lån till HKScan, som är fördelaktigt för båda parter. HKScan stärker sin soliditet genom att de stora ägarna lånar ut pengar, där avkastning endera kan erhållas genom 8,5 % ränta, eller tas ut genom nya aktier. Lånet från de två stora ägarna medför att HKScan kan få bibehålla billigare ränta på banklån, säger Lars. -Utlåningen till HKScan påverkar inte medlemmarnas möjlighet till vinstutdelning. Swedish Meats ekonomiska ställning försvagas endast marginellt genom att låna ut pengarna, eftersom HKScan redan har 30 % soliditet. -Att det inte blir någon vinstutdelning har i stället med den sänkta aktiekursen att göra. Det hade fungerat om aktien stått i 13 - 14 euro, men nu är den under 5 euro. Omsättningen av aktier i HKScan är liten. Därför speglar nuvarande aktiekurs knappast värdet på HKScan. Ihålig notering Lars Hultström håller med de grisuppfödare som tycker att Scans notering blivit mer än lovligt ihålig. Men han håller inte med mig när jag påstår att noteringen är fejkad, eller beror på att de personliga tilläggen nu är så stora att noteringen med nödvändighet endast kan vara 14,80 för dem som har avtal och 13,20 för dem som inte har avtal. -Tilläggen tror jag inte har så stor noteringssänkande effekt som utmålas, säger han. Det är låga priser på griskött på export som är det stora bekymret och drar ner noteringen. Vi har väntat på bättre exportmarknad, men den har inte kommit. Därför är det ett dåligt kvartal 3 och även 4 att vänta. Förlusterna på exporten har minskat, men är fortfarande stora. Det är bättre skjuts på exporten nu, men Scan förlorar fortfarande pengar på den. -Så Scan lägger inte några pengar i skrivbordslådan. Scan kommer sannolikt inte att nå upp till vinstmålet i år. Scans avräkningspris är lågt i förhållande till de ”privata” slakterierna, men det är vad Scan orkar med, säger Lars. -Man ska dock inte se Scans notering 14,80 kr som något alla får. Alla har vissa tillägg. Man ska inte heller tro att alla får noteringen vid de andra slakterierna. De privata har kontrakt som är tecknade tidigare och löper med lägre priser. En del slakteriers leverantörer har priser som med visst belopp överstiger Scans. Det var det klassiska sättet hos många privatägda slakterier att sätta priset på grisarna i kontrakten, och ibland dessutom ett krav från leverantören att man skulle koppla leveransavtalet till Swedish Meats notering. -Olika betalning för grisarna finns vid alla slakterier, mer eller mindre. -Det som nu varit det stora samtalsämnet är treårskontrakten hos Scan och som nu håller på att omförhandlas. Jag tror inte det blir så långa kontrakt i framtiden. Kanske max ett år. Men det förekommer också att leverantörer vill ha långa kontrakt, t ex därför att bankerna kräver säker avsättning exempelvis vid nybyggnation. Då kan både 5 och 7 år vara en förutsättning för bankens låneåtaganden. Garantipriser efter insättning av smågrisar har funnits i Finland, men inte i samma utsträckning i Sverige. -Garantipriserna har funnits och finns i svåra situationer med besvärlig avsättning av smågrisar, säger Lars. Rätt eller fel, för att sätta in smågrisar när kalkylen vid beräknad slakt är tveksam, kan Scan och andra slakterier garantera priset på slaktgrisar vid slakt. I Sverige har garantipriser endast använts när smågrisarna inte kunnat sättas ut på andra villkor. I Finland har de varit mer generella. Två år med HKScan Det är nu snart två år sedan förslaget till HKs köp av Swedish Meats operativa verksamhet presenterades. Har förväntningarna infriats? -Det som inte infriats är HKScans förmåga att placera svenskt kött på exportmarknaderna. Situationen på exportmarknaderna har inte blivit vad som förväntades för två år sedan. Det har varit en oerhörd pressad situation med överskott under 1,5 år nu. Det är först nu som det börjar lätta. -Det var ju tänkt att den svenska slakten inte längre skulle vara helt beroende av de svenska livsmedelskedjorna för sin avsättning. HKScan skulle med sina exportkontakter placera svenskt griskött på andra marknader. Vi har inte fått över något kött eller några grisar till Baltikum, där HKScan också har verksamhet. Att danska exportmarknaden gått ännu sämre, bevisar bara hur svårt det kan vara med exporten. Swedish Meats hade kontrakt med Danish Crown om att sköta exporten. Det gav som bekant inga bättre exportpriser. -Sverige är ett litet land i Europa som är i en utsatt marknadsposition. Vi har varit och vi är utsatta för dumping. Överskottspartier säljs till Sverige och vi har inget att sätta emot. T ex Tyskland behöver inte vänta sig några motaktioner om man välter in billigt kött i Sverige, som är svårt eller farligt att avsätta på andra marknader. Att skicka det till Danmark kan vara mer riskabelt, eftersom danskarna har resurser att ”slå tillbaka” -Dumpingrisken har ökat i Sverige, sedan de svenska livsmedelskedjorna centraliserats och skaffat stora anläggningar som kan ta emot stora partier kött, menar Lars. När alla Ica-handlare köpte in sin egen förbrukning av kött, var det betydligt svårare. -Men vi är inga helgon i det avseendet i Sverige heller. Efter jul har vi överskott på skinka och säljer den billigt till andra länder. Bra prognos 2009 -Prognosen för ekonomin i svensk grisproduktion 2009 ser bra ut, säger Lars. Grisslakten minskar i Europa och vi kan vänta högre priser. Dessutom går vi in i en högkonjunktur för grisproduktionen. Det är en klassisk trend med cykler på fyra år. 2005 var ett hyfsat grisår, 2001 var mycket bra, liksom 1997. Det är två år mellan toppen och botten i konjunkturen. -I fjol var det ett dåligt år och det frystes in mycket kött med EU-stöd. Det var bra för näringen då och det hindrade en ännu större utslagning av grisproduktion. Men köttet tas ut nu ur frysarna nu och då trycker det priset. -Jag har ingen koll på de europeiska fryslagren som helhet, men vet att Scans och HKs lager minskat. De frysta lagren har helt klart bromsat uppgången av priserna 2008, men om lagren är nere i acceptabla volymer, bör de inte längre vara i vägen för en kraftigare prisuppgång 2009. -P g a finanskrisen sägs det att konsumenterna köper färre dyra detaljer, men alla ska ju äta och därför bör inte konsumtionen gå ner. Det är kanske mer troligt att billigare köttslagen ökar på de dyrares bekostnad. -Vi vet dock inte vilken effekt finanskrisen får på konsumtionen i de stora konsumtionsländerna som t ex Kina. Där kanske man går tillbaka till mer ris och grönsaker. -Medan griskrisen under 2007 skördade stora offer i grisbranschen i vissa länder i Europa, har svensk produktion klarat sig bättre. Det ser inte ut att bli lika stor produktionsminskning i Sverige. Vi såg t o m att slakten ökade i början på året. Orsakerna är flera, men en är att utbyggnaderna efter ändringen av L100 slog igenom i slaktstatistiken 2008. Den utbyggnad som skedde kompenserar väl de mindre enheter som slutade. En icke föraktlig del av produktionen är i en fas då det är för dyrt att stänga stallarna. Flera stallar som annars skulle stängas t ex därför att ägarna går i pension, drivs vidare i annan regi. -Många sådana enheter är så stora att de är attraktiva för andra att ta över. Det är inte många stora stallar som inte blir arrenderade eller säljs vidare, menar Lars. /LG 081021