-QG har nog redan bestämt sig. Det blir dansk yorkshire och lantras i framtiden. Aveln med svensk yorkshire läggs ner, tror Jan Vallgårda, yorkshireuppfödare, ledamot i Avtalsgruppen för yorkshire och ledamot i Sveriges Grisföretagares styrelse.
-Därmed får inte heller Norsvin tillgång till svensk yorkshire och alltså inte heller QGs konkurrent Avelspoolen. Vi får tillbaka det konkurrensläge på avelsområdet som rådde innan QG skrev avtal med Norsvin om samarbete.
-Scan klarar inte av att erbjuda konkurrenskraftig notering för slaktgrisar. I stället för högre notering, satsar Scan på att erbjuda danska gener. Dessa får inte privatslakten tillgång till. Sedan QG och Norsvin började samarbeta, har som bekant alla besättningar i Sverige tillgång till samma avelsmaterial på moderssidan. Det har inte varit någon allvarlig konkurrens mellan de båda avelsföretagen QG och Avelspoolen. Med QGs import av danska gener får Scan åter något unikt att erbjuda i Sverige.
-Jag har goda grunder att tro på detta scenario, säger Jan Vallgårda. QG har inte satsat på yorkshire under den period som QG samarbetat med Norsvin. Orsaken är brist på resurser, främst pengar. Att Scan och QG nu plötsligt fått så mycket mer pengar till avel, det verkar inte trovärdigt.
Import av yorkshire, men pengar även till svensk?
-Som alla i Avtalsgruppen för yorkshire vet, vill inte QG helhjärtat satsa på yorkshire nu heller, trots att man säger motsatsen i pressmeddelandet. När man går ut och säger att antalet yorkshirekullar ska ökas, så gör man det samtidigt som QG ska erbjuda dansk yorkshire, som man tror är bättre än svensk.
-Samtidigt kan vi yorkshireuppfödare i våra förhandlingar med QG konstatera, att vi inte kan få något långsiktigt avtal om leverans av svenska yorkshiregener. Yorkshireuppfödarna vill ha ett långsiktigt avtal för att kunna satsa på utbyggda yorkshirebesättningar. Ingen uppfödare vill satsa stora pengar på byggnader och avelsdjur utan att veta något om framtiden, säger Jan.
-Vi är i dagsläget erbjudna ett rullande avtal som kan sägas upp med 18 månaders varsel. Ett och ett halvt år är alldeles för kort tid för så stora investeringar.
Avtal med Norsvin under övergångstid
-Enligt vad vi hört har QG önskat ett nytt avtal med Norsvin begränsat till två år. Det ska ungefär motsvara den tid det tar att få igång importen från Danmark. För yorkshireuppfödarna händer det i så fall inget på två år, men sedan kan vi i värsta fall stå utan avsättning för svenska yorkshiregener, om det blir danska gener QG satsar på. Endast leveranserna till Norge återstår, eftersom Finnpig och QG samarbetar.
-Jag vet dessutom att tongivande ledamöter i QGs styrelse som förstahandsalternativ förordat import av danska gener, samt att svensk yorkshire bör läggas ner direkt när danska generna kommer till Sverige. Detta röstades dock ner och vi fick det upplägg som nu gjorts offentligt, säger Jan. Vi har ganska god information om vad som diskuteras inom QG. Upplägget med import från Danmark för att göra jämförande försök, fortsatt samarbete med Norsvin och svensk yorkshire kvar som alternativ, det är en smaklig övergång som svenska grisföretagare kanske accepterar. Men det är inget långsiktigt alternativ och är heller inte tänkt att vara det.
-Om avsikten från QG varit att långsiktigt erbjuda det koncept som nu publicerats, då har nog detta diskuterats tillsammans med näringen i god tid. Ingen visste om beslutet när det togs, mer än från skvaller som läckt ut. Sveriges Grisföretagare var inte informerade alls och har inte fått diskutera upplägget. Vi i Avtalsgruppen för yorkshire blev informerade samma dag beslutet togs och kunde inte påverka det.
-Vi vet givetvis inte om instanser som granskar genimporten ur smittsynpunkt säger ja till import från Danmark. Det finns olika scenarier även för den frågan. Vid ett telefonsammanträde i Avtalsgruppen för yorkshire beslöt vi bordlägga hela frågan, för att invänta Jordbruksverkets beslut och ställningstagande från Norsvin till nytt kort avtal. Ett ja eller nej till import från SJV betyder mycket för framtiden för yorkshireaveln i Sverige.
Slutet för svensk grisavel
-Det är mycket som kommer att förändras om vi börjar importera danska gener, säger Jan. Det blir slutet för svensk grisavel. Hampshireaveln tappar också fotfästet. SLU behöver inga forskare på avelsssidan. Det behövs inga försöksanläggningar på Funbo-Lövsta, om både aveln och fodret utvecklas i andra länder, Danmark resp Holland. Osv.
-Idag fördelas QGs fasta kostnader för avelsverksamheten till 30 % på hampshire och 70 på yorkshire. Om uppfödarna föredrar dansk yorkshire, då finns det inga förutsättningar för svensk yorkshire, vilket troligen inte heller är avsikten. Hela kostnaden för svenska avelsutvecklingen hamnar då på hampshire. Detta betyder att hampshire som tredje ras blir så dyr, att uppfödarna, alternativt slakten, Scan-KLS, inte vill betala kostnaderna. Alternativet blir duroc.
-Det gjordes en jämförelse mellan svensk hampshire och dansk duroc för några år sedan. Skillnaden i produktionsresultat var inte större än att det kan bli priset för spermadoserna som avgör ett val mellan att använda hampshire eller duroc. Försöken i fråga har aldrig redovisats offentligt på ett fullständigt sätt, men i korthet hade duroc något högre tillväxt (dock inte signifikant), hampshire hade något högre köttprocent (dock inte signifikant), och hampshire något mer skinka (vilket var signifikant). Dock var försöken inte gjorda helt vetenskapligt. De durocgaltar som användes var de bästa i Danmark, medan hampshiregaltar som användes var tagna rakt ur svensk semin utan urval.
-Därför kan vi säga att priset på spermados blir avgörande, i varje fall enligt den här undersökningen, den dag som frågan om kostnaderna för tredje rasen kommer upp till diskussion. Jag ser det scenariot framför mig, säger Jan. Därefter är det slut med svenska grisaveln.
-Det är lite märkligt att vi idag ser att SLU satsar många miljoner på nya försöksstallar för grisar, när hela svenska aveln ligger i en vågskål och det blir allt större tyngd på import av gener. Vi kan göra en jämförelse med fjäderfäaveln. Det finns inga svenska höns i kommersiell avel. Hönsaveln är därför redan avvecklad.
-Jag är mycket tveksam till om QG vill eller kan få till stånd en korrekt jämförande studie av danska, svenska och norska gener. Detta sätter sig danskarna nästan regelmässigt emot. Jag skulle bli förvånad om inte den frågan kommer att regleras i ett ev avtal mellan QG och DanAvl, när det blir dags att göra upp om genimporten.
Reklambroschyrer inget att grunda beslut på
-Jag vänder mig också emot att QG så reservationslöst använder danska AgroSofts siffror över produktionsresultaten i Danmark, samt likaså använder jämförelsen från tyska Warentest som ett argument för import av danska gener. För det första går det inte att jämföra svenska och danska siffror, beroende på olika produktionsförhållanden. För det andra är siffrorna publicerade som reklam för dansk grisavel. DanAvel driver en världsomfattande kampanj för danska gener.
-Reklambroschyrer ska man ta för vad de är, menar Jan. Vi vet inget om de danska generna, hur de fungerar i svenska besättningar, förrän vi fått korrekt genomförda jämförelser. Det kanske vi aldrig får.
-QG säger att man inte gjort upp med DanAvl om kostnaderna. För något år sedan sa man allmänt att avelskostnaden för semindoser är ca 2,50 kr per ras. I dag har svenska kronan sjunkit i värde jämfört med danska, så vi måste räkna med nivån 3 kr per ras (tredje rasen berörs inte f n). Till detta ska läggas kostnaderna för import, som är karantän, provtagning, m m, innan galtarna kan börja leverera sperma.
Näringen riskerar att få betala skador från smitta
-Kostnaderna kan dock bli väsentligt högre, beroende på hur Jordbruksverket ställer sig. Om QG får tillåtelse att ta in danska gener, som troligen importeras via galtar, så är det mycket troligt att QG får restriktioner, som kan kosta t o m mycket stora pengar. Jordbruksverket kan t ex kräva att QG tar ansvaret för ev skador som orsakas genom exporten. Om importerade djur orsakar utbrott av PRRS, salmonella, eller någon annan smitta, så kan Jordbruksverket kräva att QG tar kostnaderna för sanering och de skador smittan för med sig. I annat fall är det skattebetalarna som får stå för risktagandet. Importen från Danmark, där det finns mycket smitta av både PRRS och salmonella, är en kalkylerad risk och det är mycket troligt att QG får sådana förbehåll för ett ja till import. Smittorna är dokumenterade i många danska avelsbesättningar och på teststationerna.
-Till slut vill jag påminna, att QGs beslut att välja danska gener, är taget av samma människor som för några år sedan ivrade för att sälja ut Scan till Finland. Vi har ännu inte sett att detta var ett bra beslut för grisföretagarna. Vidare har QG ännu inte en permanent vd och i styrelsen sitter endast lekmän. Expertis på avel i Sverige har inte rådfrågats före beslutet. /LG 090225
Det finns olika slag av salmonella i danska avelsbesättningar.
Den här förteckningen är från DanAvls hemsida.
Tillbaka till www.grisportalen.se