Hållsta 18/2-2009

Till Jordbruksverket Nordic Genetics

Registrator Råby 2003

551 82 Jönköping 242 92 Hörby

Begäran om utlåtande,

Bakgrund och frågeställning

Nordic Genetics bedriver sedan tre år samarbete inom svinaveln med Norsvin i Norge. Sverige ansvarar i detta samarbete för aveln med Yorkshirerasen och Norge ansvarar för aveln med Lantras. Detta har medfört att avelsarbetet inom Lantrasen har upphört i Sverige. Norska Lantrasgaltar har importerats via ett karantänsförfarande (Strängstorp i Katrineholm) varifrån de efter genomgångna tester genomgått samma isoleringsförfarande som svenskfödda galtar och flyttats in på seminstationerna. Sperman från dessa djur används till insemination av renrasiga Yorkshiresuggor för att framställa LY-hybrider. (Dessa LY-suggor semineras sedan med Hampshire-sperma för att producera slaktssvin med varumärket Piggham).

Norsvin i Norge har sagt upp avtalet om avelssamarbete med Nordic Genetics från och med 2009-07-01. Eftersom den inhemska aveln med renrasiga Lantrasdjur (på grund av det upplägg som beskrivits ovan) inte längre bedrivs riskerar Sverige att stå utan renrasiga Lantrasgrisar inom en snar framtid. Detta innebär att nuvarande strategi med korsningsdjur för att åstadkomma hybrideffekter för såväl fertilitet som tillväxtförmåga riskeras. Sverige är således i dagsläget behov av en säker tillgång på Lantrasgener för att uppehålla sin produktionsmodell.

Nordic Genetics önskar därför undersöka möjligheten att importera gener från danska grisar till Sverige. Nordic Genetics är väl medvetet om skillnaderna i hälsostatus mellan svenska och danska grisar, framför allt vad gäller PRRS och Salmonella och de risker som detta medför vid införsel av djur/sperma. Grundtanken är därför inte att knyta ett avelssamarbete med DanAvl (såsom var fallet med Norsvin), utan att ingå ett handelsavtal. Avsikten är att åstadkomma en import av gener utan att riskera att äventyra det goda hälsoläge inom svinproduktionen som Sverige har idag. Nordic Genetics har därför efter informella diskussioner med SVA och Svenska djurhälsovården valt att utesluta storskalig import av färsksperma på grund av de risker detta medför.

Nordic Genetics ser två möjliga strategier som beskrivs var för sig nedan och önskar få möjligheterna att importera gener på dessa sätt bedömda var för sig av SJV. Då avtalet med Norsvin utgår redan 2009-07-01 ser vi gärna ett snabbt svar på denna fråga.

1. Import av levande djur

Förslaget är att unga galtar tas från danska PRRS-fria avelsbesättningar med den högsta säkerhetsnivån (röd). Fullständiga och uppdaterade data om de danska avelsbesättningarna finns att få på nätet

Inför varje importtillfälle (ca 4 ggr/år) väljs 15-25 tänkbara unggaltar ut. Dessa förs till en karantän i Danmark där de testas negativa för PRRS och Salmonella innan flytt till karantän i Sverige.

Därefter, eller direkt efter urval om karantänisering och testning i Danmark visar sig vara omöjligt, flyttas djuren till en karantän i Sverige. Karantänen skall vara av den typ den Quality Genetics idag driver för import av Norska galtar (Strängstorp i Katrineholm). Djuren skall i denna karantän gå i enskilda boxar och där tas blodprov för PRRS och träckprov för Salmonella 2 ggr med 3 veckors mellanrum samt eventuella ytterligare tester som SJV och/ eller SDS kräver. Avmaskning och vaccinering enligt krav från SDS/ Jordbruksverket skall ske innan djuren flyttas härifrån.

Vi ser följande tänkbara scenarios;

1) Samtliga provsvar blir negativa. Karantänen ”hävs” och galtarna flyttas till en av galtstationsisoleringarna där de genomgår samma procedur som svenska blivande semingaltar innan insättning på seminstationerna.

2) Positivt fynd av PRRS. Hela karantänen ratas (oavsett var den ligger).

3) Positivt utfall av Salmonella. Här önskar Nordic Genetics att karantänen kan ”hävas efter det att samtliga djur testas negativa avseende Salmonella vid två tillfällen, dvs att ”vänta ut” ett tillfrisknande från infektionen såsom sker då svenska besättningar drabbas av Salmonella. Detta är genetiskt värdefulla djur så de kan vara värda att vänta på. Vi vill därutöver ha följande bedömt
a) skall djur som utsöndrat Salmonella avlivas?
b) Finns det anledning att hantera eventuella fynd av multiresistent Salmonella (typ multiresistent DT104) annorlunda, dvs strängare?

Fördelen med import av levande djur är att det tar relativt kort tid att få över nya gener i den svenska svinpopulationen och att vi själva har hela proceduren i vår hand.

Nordic Genetics ansvarar för de eventuella ekonomiska konsekvenser till följd av oönskade provsvar i samband med karantänisering, men önskar i gengäld att djur som passerat detta nålsöga ska ha ”svensk status”.

Högsta Danska säkerhetsnivå = Röd, betyder bl.a.

…..det är minst 500 meter till närmaste grannbesättning

…..särskilda krav för utleverans av djur (liv-/slaktdjur) finns

…..livdjur får endast transporteras med SPF-transporter

…..alla livdjur som köps in skall komma från andra röda besättningar

…..hälsokontroll sker en gång per månad, inspektion klinisk kontroll av dysenteri, skabb och löss samt blodprov (Mycoplasma, Ap2, Ap6,Ap3, AP8, PRRS (Europeisk + Am vaccinstam). Var 3e månad tas prover för Ap12 var 6e månad Ap5 och nyssjuka och årligen Ap1, Ap7 och Ap10.

2. Import av fryst sperma.

Fryst sperma ger möjlighet att testa presumtiva importgaltar innan sperman används. Alla galtar som är aktuella för frysning måste finnas på en PRRS-fri galtstation. Galtarna testas avseende PRRS, och därefter samlas och fryses sperma under en bestämd period från PRRS-negativa galtar. Tre veckor efter avslutad frysperiod provtas och testas galtarna igen. Endast sperma från de djur som är negativa också vid den andra provtagningsomgången är aktuella för inseminering i Sverige. På samma sätt kan det även testas för andra infektioner som SJV och/eller SDS kräver.

Den stora fördelen med fryst sperma är att sperman är kontrollerad och godkänd innan användning, och man kan testa och undersöka och vänta på testresultat i lugn och ro, eftersom sperman inte förändras under lagring i flytande kväve. (Vid användning av färsk sperma finns alltid risken att galten som donerar sperman kan utsöndra virus/annat i sperman utan att själv uppvisa sjukdomssymptom, därför kräver användning av färsk sperma ett helt annat förfarande i form av isolering och provtagning av de inseminerade djuren och deras avkommor).

En problemställning som kvarstår även med fryst dansk galtsperma är Salmonella. Vår bedömning är att Danmark inte kommer att tillåta Salmonellaprovtagning på en seminstation utan föregående klinisk misstanke, pga de effekter ett positivt prov skulle medföra. I Danmark använder man sig av en antibiotikatillsats till galtsperman som anses ha effekt även på Salmonella. Användning av denna antibiotikatillsats är en möjlighet, en annan är att från varje processat ejakulat analysera en av doserna för Salmonella genom odling; eller att kombinera dessa metoder.

Kan fryst sperma efter godkännande användas direkt i avelsbesättning eller annan uppförökningsbesättning? Dvs kan bedömningen göras att inseminerade hondjur under dräktighet och förlossning inte kommer att bli smittförande och att de därför inte behöver isoleras

Att arbeta med fryst sperma är arbetsintensivt och tidskrävande. Import av fryst sperma kommer därför troligen att bli aktuellt i relativt liten skala. Därutöver innebär denna metod att man rent avelsmässigt kommer att ”förlora en generation” eftersom det dröjer innan avkomman är gammal nog att sättas in i avel.

Med vänliga hälsningar

Jeanette Elander

Tf VD

Nordic Genetics

016-17 45 78