Innehåll nr 1, 1998
3 Norska Reime har köpt Scan Farm i Skövde.
En betydelsefull företagsaffär för grisuppfödare har skett i och med att Reime köpt in sig i den svenska tillbehörsbranschen.
6 Slakterierna underskattar marginalgrisarna i debatten.
Från talarstolarna har sagts att de som inte har bra produktionsresultat har inget på marknaden att göra. Ofta är det de lite mindre producenterna som känner sig träffade. Men överlevnad i grisnäringen beror mer än på de höga resultaten. Låga kostnader skapar också marginaler.
6 Vaccinera lätt med EasyVac. Flaskan fästs på överarmen.
En automatspruta kan underlätta mycket, när många djur ska behandlas.
8 Ny avelsplan i Scan Avel 1998. Avelsframsteg med 15 - 20 procent.
Scan Avels nya avelsplan ska förbättra avelsframstegen kraftigt. Fler djur ska testas, selektionen ska bli hårdare, semin ska öka och färre galtar ska användas, men intensivare.
8 Ständigt bättre köttkvalitet. Högre slaktvikter vid export.
9 Större avelsbesättningar.
10 Svinsemin Syd kvalitetssäkrar spermaproduktionens rutiner.
Dokumentation av alla väsentliga rutiner i verksamheten gör att det blir färre missar och kvaliteten ökar.
11 Biltransporterna av hallandssperman har fungerat i två år.
12 Hög smältbarhet, inga magproblem med spädgrisfoder som fungerar.
I Sverige använder vi relativt få foder under uppfödningscykeln, jämfört med många andra länder. Det finns skäl till detta, men att hitta ett foder som verkligen fungerar så att grisarna växer störningsfritt, det är värt väldigt mycket pengar. Vi har frågat några smågrisuppfödare om Knatte Godis.
13 Underviktiga smågrisar lika bra som kullsyskonen efter några veckor.
13 Tvättar MMA-suggors juver med ljummet såpvatten.
12 Ingen effekt av vitlök till suggor före grisning.
13 Vitlök sänker kolesterolet och är blodtrycksreglerande.
14 Köpta semintjänster gav Sven procent bättre resultat.
15 Mycket pengar att tjäna på arbetet med seminering.
16 Dräktighetens längd ökar med stigande kullnummer.
16 Minskad svansbitning med rengjord ventilation.
Varför biter grisarna i varandras svansar? Det har många frågat sig. Miljöproblem kan vara en utlösande faktor.
17 Robot spar mycket tvätt-tid, men varmvatten marginellt. Kemikalier behövs inte.
Danska Rullande Afprövningar har testat olika tvättmetoder.
18 Begagnad lastbil eller släpvagn billig sluss till djurtransport.
Förhindra smittspridning! När svinpesten blossar upp igen är det många som funderar på vad man kan göra för att hindra olika typer av smitta som kan drabba. Att inte släppa externa gristransporter i närheten av stallarna, är ett tips. Ett mobilt utlastningsrum kan byggas av en gammal lastbil eller ett släp.
18 Utlastningsrum eller genomgångsrum.
19 Bygg vagn för inomgårdstransport med värmedämpande överbyggnad.
20 Danske Slagterier minskar tillväxtfrämjarna frivilligt.
Det händer stora saker i Danmark. De tar efter vårt ”svensk-koncept”. Nu begränsar man tillväxtfrämjarna - frivilligt!
20 Mindre ledinflammationer även i Danmark med oraljärn.
Vi skrev om oralt järn nyligen. Tester görs även i Danmark.
20 Ännu mer förbud mot antibiotika i Danmark.
20 Syrabeständigt fodertråg av svensk tillverkning.
22 Dukventilation kan ge kallras, men du kan minska problemen.
Varför blir det kallras under vissa delar av ett tilluftstak, frågar sig en del. Om detta och annat om dukventilation kan du läsa här.
23 Strumpor och tilluftstak blir lätt igensatta av fukt.
24 Järnpasta från Nutriscan europanyhet på Agromek.
24 Råmjölkstillskott med immunoglobuliner.
24 Djurvänlig spalt med inbyggda bärande järn.
26 Lewinsky-affären visar USAs juridiska system. Låga grisköttpriser ger produktionsförluster.
Lennart Bäckström förklarar med hjälp av Clintons kärleksaffärer juridiken bakom mycket annat som ter sig märkligt i USA, bl a grispolitiken.
28 Grispriset har vänt uppåt igen. Svensk rådgivning ineffektiv.
En ljusning syns för grispriset, rapporterar Annica Granström från Danmark. Men framför allt har hon synpunkter på rådgivningen i Sverige.
30 Fodersnöre bättre än stålwire.
30 Stenficka för eftermontering mellan blandarkar och pump.

Innehåll nr 2, 1998
3 EuroTier är en bra väg ut på exportmarknaden.
6 Lantbruksrådgivningen - näringens nästa kris!
Annica Granströms kritik mot svensk svinrådgivning har fått fler att stämma in. Sture Larsson talar om kris. Varför minskar inte foderförbrukningen?!
8 Griskött i Danmark snart tre gånger så dyrt som i Sverige!
I fjol skrev vi att griskött i Danmark var dubbelt så dyrt som i Sverige. Vi förstör grisköttets image med det låga priset, menar Bo Stendahl, SLP.
10 Politiska beslut har satt jordbruket är i strykklass.
William Nordén har synpunkter på jordbruket, politiken och ekonomin i Sverige. Vi behöver femdubbla svinproduktionen, eller skaffa samarbetspartner, säger han. Vad gör vi om slakterierna tappar 30 procent av slakten? Köpenhamn är vår hemmamarknad!
14 Mer slutna avelsbesättningar kan hålla ännu högre hälsostatus.
14 Ärftligheten är hög för köttfärg. Låg foderförbrukning = ljus färg.
Danskt griskött blir ljusare. Vad beror det på?
14 Perforerad stålplåt till tilluftstak.
15 Adress till dansk svininfo: www.ds-data.dk
16 Sjuk och nästan sinad sugga klarade kullen med Knatte Godis.
Vi ger ännu ett exempel på värdet av smakligt och för smågrisarna intressanta foder.
16 Färdigfodret ökar i Danmark.
18 Vitamintillförsel vid avvänjningen ger större kullar och ökad dräktighet.
18 Mindre korn och mera raps i Danmark?
18 Värmebehandling av foder sänker fosfors smältbarhet.
I Danmark går man ut med nya fosforrekommendationer.
20 Valios mjölkersättning marknadsförs i Sverige.
20 Kunskapsutbyte Sverige - Polen.
20 Lean Machine foderautomater klarar stora grupper grisar.
22 Högklassigt arbete, samlad garanti tanke bakom totalentreprenad på Örup.
23 Stockarna ska snabbt ur skogen till sågen!
Forskarna säger att virket ska snabbt ut ur skogen och till sågen, om du ska få det bästa virket till dina byggnader och därmed bättre hållbarhet.
24 Stallarna kan utnyttjas bättre med proffsfolk som stalltvättar.
Vi träffar ”Hjalle”, en ny entreprenör för stalltvättning.
24 Stalltvättar du åt andra? Hör av dig till Gris!
26 Stigande intresse för frilandsgrisar.
26 Det går bra utan förgård på hyddan, om man höjer tröskeln något.
26 Hyddor av trä för utegrisning ger lägre temperatursvängning.
28 Scan HB tar över försäljningen av ekologiskt kött.
Det är stor brist på Krav-godkänt griskött. Många nya producenter behövs.
28 Intressanta resultat av testförsäljningen för ”Frisk och God”.
En utvärdering av den pågående kampanjen i en livsmedelshall visar att det går att tjäna mer pengar på griskött.
28 Nätverk i syd om frilandsgrisar.
30 Ska Sverige svenska grisar ha?
Lars-Ove Hägerroth tycker det gått för långt med alla kostnader och hinder för att producera grisar i Sverige och tvivlar på framtiden som grisproducent.
30 Länät dämpar vindarna och stoppar fåglar.
32 Skurups nya slaktsvinstall bra för skötarutbildningen.
34 Jättekrediter till Asien-länder för köp av amerikanskt griskött.
USA är en stormakt, även när det gäller grisproduktion. Landet lämnar krediter till fattiga länder och får sälja mer, till men för andra länder.
34 Amerikansk och dansk produktion intresserar.
35 Ny svinvåg med lågt insteg.
35 Tak till gödselbrunnar.
35 Teleskoplastare som krymper i dörröppningen.
36 Dansk - svenskt samarbete?? Ny bro ökar behovet av grisar?
När bron över Stora Bält blir klar ökar möjligheten för grisuppfödare på Själland att sälja djur till Jylland. Då ökar behovet av grisar från Sverige?
38 Värmerör under tilluftstak motverkar kallras i boxarna.
39 Nytt desinfektionsmedel mot bakterier, svampar och virus.
39 El för 14,3 öre spotpris, 17,5 på ett år, 18,3 på två år.

Innehåll nr 3, 1998
3 Intressant svinutställning i Italien 30/4 - 3/5
3 Danmark tar rysk grisköttmarknad
3 Grisars foster bot mot Parkinsons
6 Hjälp till att höja prisnivån på svenskt griskött
Det pågår en kampanj som har till syfte att lyfta prisnivån på svenskt griskött i butikerna, så vi kan börja tjäna pengar på grisarna igen. Du kan hjälpa till att få fler butiker att delta.
8 Energipriserna och miljökraven gör biogasen lönsammare.
Biogasproduktionen har blivit enklare och mer automatiserad de senaste åren, samtidigt som engergipriserna ökat. Det kan vara intressant med biogas igen.
10 Djupströbäddarna kan bli el och värme. Sommarenergi kan sparas till vintern
11 Risk för salmonella i engelskt foder
12 Grisboxarna behöver utvecklas så skötarens arbetsbelastning minskar.
Många grisboxar medför mycket onödigt och ofta slitsamt arbete, menar Christina Nyström i sitt examensarbete.
14 Sju öre extra om dagen kostar det med en arbetsvänlig grisbox.
16 Nytt mjölkersättningspreparat kan rädda fler marginalgrisar.
Att öka antalet smågrisar till försäljning är en lönsam åtgärd som många säter in stora resurser för. En bra mjölkersättning är då ett värdefullt hjälpmedel.
17 Valio alltid långt framme med forskningen.
18 Filterutrustning över blandaren tar bort kondensproblemen.
Många har problem med att det blir kondens i blandaren vid malning när anläggningen står i kallt utrymme. Det problemet går att klara nu.
20 PRRS-smittan i Danmark slår igenom i resultaten.
22 Grispriserna är dåliga i USA, men amerikanerna är optimistiska.
22 7 kr för grisköttet, men det finns sätt att överleva.
24 God rådgivning även i Sverige!
Annica Granström hade inte mycket till övers för svensk rådgivning i sin krönika för ett par nummer sedan. Göran ldarsson, Optima, försvarar den svenska rådgivningsmodellen.
25 Avelspoolen tänker satsa på ny rådgivningsmodell.
Intensiv och individuell rådgivning på de områden som ger mest pengar, och endast till dem som är verkligen intresserade, är modellen hos Avelspoolen.
26 Jag behöver ett dataprogram för att kunna sköta gödselbokföringen!
Det säger Annica Granström i sin krönika och pekar på att det finns byråkrati i Danmark också. Hon berättar också om hur snabbt och skonsamt mot den blöta vårjorden det går att sprida svingödseln. En maskinstation gör det med en stor pump och släpslangspridare.
28 Grisköttreklam för vegetarianer lyckat reklamjippo.
28 Grisproduktionen i världen.
28 Tryckhöjare för sprinklersystem.
30 Dags för Bonde i Butik!
Att delta i Bonde i Butik är ett bra sätt att marknadsföra grisköttet till konsumenterna.
30 Den danske skatteministern föreslår 2.50 dkr dyrare smågrisar.
Så mycket kan det kosta i skatt, om smågrisproducenterna i Danmark använder de kraftfullaste tillväxtbefrämjande medlen från i höst. Det blir skatt på 1 0 slag av antibiotika som klassas som tillväxtfrämjare.
30 Landsbygdsmässa i Trönödal.
En landsbygdsmässa är en del av aktiviteterna i Trönöbygden för att bevara bygden och skapa mer entreprenörsanda och flera jobb.

Innehåll nr 4, 1998
3 25 proc av Danmarks uppfödare slutar inom ett år.
De rekordlåga grispriserna i Danmark kommer att reducera antalet grisuppfödare i Danmark med 5 000, eller 25 proc inom ett år. Det spår en dansk ekonomikonsulent.
6 Priset på järnberikad torv sänks till hälften av nytt företag.
Gristorw är namnet på en ny torvprodukt, som säljs till halva priset, jämfört med vissa andra torvprodukter.
8 Oförstånd hos politikerna kan ta död på grisproduktionen.
Politikerna förstår inte vad de beslutar och detta kan slå ut hela näringar och skapa mer arbetslöshet, menar William Nordén i en intervju som vi påbörjade i Gris nr 2. Vi måste öka kunskapen hos politikerna och väcka LO, som borde vara mer intresserade av livsmedelsindustrins möjligheter.
10 Kalkylera, gör riskbedömning, var beredd att sluta.
William Nordén är inte främmande för ännu lägre grispriser. De låga marginalerna gör det mycket viktigt att kalkylera och värdera riskerna i produktionen, så att du inte kastar in dåliga pengar efter de goda.
12 Igensatta blötfoderrör kan orsaka bitskador hos suggor.
Det finns många anledningar till att suggor blir stressade och aggressiva och biter varandra. Igensatta blötfoderrör är en, ojämn foderfördelning en annan, osv.
14 Biogasanläggning i byggsats.
Du kan göra mycket arbete själv och sänka kostnaderna för en biogasanläggning. Leif Lindow lotsar dig vidare i ämnet energiproduktion med biogas.
18 Ny generation automater för varm mjölkersättning.
Tenkob Farm har presenterat sin nya mjölkersättningsautomat. Den kyler mjölken när den lagras och värmer den när den ska ätas. Automaten har fått namnet Milkette.
20 Mjölknäring även till slaktsvin?
Leverans av alla slaktsvin på kortast möjliga tid. Detta ger som regel mest pengar för slaktsvinsproducenter. Mjölkersättningsautomater får fart på eftersläntare, är en tanke som lanserats.
22 Smågrisens mage - en känslig historia
På Sveriges SvinCenter ägnar man grisens mage mycken tankemöda. Leif Göransson och Kerstin Sigfridson ger dig som är smågrisproducent tips om utfodring.
23 Flugor kan bekämpa flugor.
Det finns många sätt att bekämpa flugor. Se till att de inte kläcks, kemiska medel, flugsmälla, samt flugor. Andra flugor, sådana som inte generar djur och oss människor, är faktiskt stallflugornas naturliga fiender.
24 Nu blev betäckningsavdelningen bra vid Träne.
I ett tidigare nummer av Gris skrev vi om en besättning vid Träne och Lisa Nyberg, Skanek Semin, tyckte inte besättningsavdelningen var bra. Nu har Sven Nilsson byggt om den, som Skanek Semin vill ha den. Ett bra tips är således att fråga seminfolket, som har stora erfarenheter.
26 Marginalgrisar räddas med mjölkersättningsapparat.
Grisar som normalt skulle dött, dom får man nu fullt betalt för vid Nya Skottorp. Apparaten är betald på nio månader, lågt räknat, säger man, och nu har man tre stycken automater.
28 Fler semesterdagar plågsamt för danska djuren.
Transportörer vägrade köra ut foder till djuren och det blev trångt i stallarna och provisoriska grisboxar. I Danmark har många visat sin mest egoistiska sida under strejken, rapporterar Annica.
28 ”Dansk svinproduktion inte som jag trott”.
Många svenskar har nog samma inställning till grisproduktionen i Danmark (och många andra länder) som Siiri Svensson haft. Nu har hon omvärderat sin inställning efter praktik i Annica Granbergs besättning. Även de uppbundna suggorna trivs och mår bra, konstaterar hon.
30 Beslutet om euron har stärkt respekten för Europa i USA.
Det rapporterar Lennart Bäckström. Han berättar även om hur amerikaner arbetar när vi firar helgdagar och om det fortsatta miljökriget. Och så tycker han att Sverige borde bli Danmarks Canada?

Innehåll nr 5, 1998
3 Landshövdingarna och statsministern ska få sista grisen.
Nu har det gått för långt med prissänkningarna på grisköttet! Något måste göras, ansåg två producenter för ett par veckor sedan. Nu är det en hel folkrörelse och bl a ska alla landshövdingar och statsminis- tern få den sista grisen från besättningar som måste läggas ned.
6 10.90 för bästa grisköttet, 12.90 för fläskfärsen!
Nu är priserna så låga att allt måste göras för att hitta möjligheter att höja intäkterna och sänka kostnaderna. Låt oss hjälpas åt!
6 Kartläggning i Danmark av DT 104, en multiresisent salmonella.
DT 104 är en mycket otrevlig typ av salmonella som oroar danska svin- uppfödare. En besättning har slaktats ut och andra besättningar ska kon- trolleras. Det kan bli dyrt för grisuppfödarna om man påträffar DT 104.
7 Gleptosil järn är tillbaka på svenska marknaden.
8 Förebygg avvänjningsdiarré med vanligt träkol i fodret!
Ulla Foraeus använder en gammal huskur, krossat kol, som förebyg- gande medel mot avvänjningsdiarré. Hon tycker smågrisfodret ska innehålla kol i stället för zink.
10 Viktigt ställa höga hygienska krav på torvprodukter till smågrisar!
Järnberikad torv är inte bara torv med lite järn i, berättar Erik Norinder, Lactamin.
12 Slussen genom duschen minskar smittspridningen.
13 Minus 145 dkr/gris på gård med 180 suggor integrerat.
14 Skaneksemin har halverat antalet tjänster sedan 1994
14 Nytt medel mot bitning av svansar.
14 Engångsoverall eller ”säck” vid stallbesök.
14 Rekryteringsdjuren har för många fel.
14 Spermapåsen en framgång. Mer följsam än flaskan.
16 Förlossningshandske ett bra hjälpmedel.
En speciell handske med ett snöre ordentligt fäst vid handsken, har visat sig vara till bra hjälp när smågrisar ska dras ur framför allt gyltor.
16 ”Handsken bör finnas i alla besättningar”.
Mikael Hugosson har prövat förlossningshandsken och tycker den är bra.
18 Grisimport hot mot djurhälsan. PRRS-kontroll förbereds.
Grisimporter diskuteras allt mer och nu ska Scan köpa kokött i Tysk- land för att förse sina kunder med kött. Djurhälsovården anordnade ett seminarium för att klarlägga riskerna vid import.
18 Estland köper svenska avelsgrisar via Finland.
20 Gasavsug ingjutna i golven kan minska boxnedsmutsning.
20 Teknosan blir svenskägt 1 juli.
20 Snabb förändring i dansk produktion.
I förra numret skrev om hur många grisuppfödare som inte kommer att klara det låga köttpriset. Men det har skett en snabb förändring av antalet uppfödare redan tidigare.
22 Kravodling fordrar mer harvning men skörden ger högre kilopris.
22 Omställd köttdjursproduktion. Grisreglerna för besvärliga.
23 Även Scan vill ha ändring av Krav-reglerna.
Om inte Krav vill ändra reglerna, så kanske Scan gör egna ”biogrisreg- ler”. Bäst vore givetvis om det inte finns för många olika produktions- regler, men hur ska vi hindra livsmedelskedjorna att profilera sig?
24 Snabbare färdigställt bygge tidigarelägger produktionen.
26 Nödvändigt med högt stängsel, annars är rävarna ett problem.
26 Dansk spannmålsskörd 6 210 kg/ha i snitt 1997.
28 Svenska AmeriScan ställde ut på World Pork Expo i USA.
Lennart Bäckström hittade Harald Petersson och några andra svenskar på denna viktiga utställning för amerikansk grisproduktion.
30 USA är inte längre billigaste köttlandet?
USA har ansetts vara köttätarnas förlovade land, med köttpriser som är låga. Jämför Lennarts konsumentpriser med våra!

Innehåll nr 6, 1998
3 Kort om nytt.
6 Kostnadskalkyl för biogasanläggning.
Vi visar en generell kalkyl för biogasanläggning med 8 kbm gödsel att röta per dygn. Kalkylen är ursprungligen gjord i ett examensarbete vid Tekniska Högskolan.
8 Upppigg en samverkansanläggning för felxibel slaktsvinsproduktion.
Sju lantbrukare har gått samman om en slaktsvinsproduktion. Anläggningen ligger på ”neutral mark” och delägarna sätter in eget arbete och säljer spannmål, smågrisar o dyl till den gemensamma anläggningen.
12 Ta vara på intäktsmöjligheterna, analysera kostnaderna.
När det är kärvt inom grisproduktionen är det viktigt att analysera kostnader- na och sänka dem. Ibland fordras det investeringar för att få ned kostnaderna.
12 Schema över åtgärder du kan kontrollera.
Vi har listat en rad punkter som du kan kontrollera och ev åtgärda. I den här tidningen och i några följande, ska vi titta mer på de olika punkterna.
12 Med minutiös kvalitetskontroll bestämmer du i stallet.
Det är viktigt att ha full kontroll över allt i stallet. Det ska vara du som styr produktionen, inte produktionen som styr dig!
14 Ställ krav på allt du köper för en fungerande produktion.
Kostnaderna blir alltid lägst om man kan få det som man beställt.
14 Installera vågar i produktionen.
Vågar är till stor nytta i en grisproduktion. Foder och andra varor är värda stora pengar och det gäller att du får de mänder du beställt.
16 Väg även leveranserna av slaktsvin och smågrisar.
16 Kontrollera vågsedlarna mot dina fakturor.
16 Ta analysprover på köpta råvaror.
18 Foderoptimera efter analyserna.
18 Separationshämmare på silorna motverkar produktionsbortfall.
Separation av fodret gör att grisarna inte får rätt sammansatt foder. Ett av de traditionellt stora problemen, som många ännu inte åtgärdat.
18 Utvägning av allt foder ger svar om foderkostnaderna
20 Annica: Grispriset nere i 7.80 dkr och nu börjar det göra ont.
Många danska grisuppfödare har det svårt. Annica har räknat ut att hon kan överleva ända ned till sju kronor.
21 Vill du praktisera i en dansk besättning?
Alla behöver så mycket kunskap som möjligt. Annica erbjuder svenskar att praktisera i sin danska besättning. Kortkurser är ett annat alternativ.
21 Kompakt stängselaggregat för utegrisar.
22 Lars-Eric Larsson: Sälja slaktsvin på ointresserad marknad skrämmande upplevelse.
Lars-Eric är chef för ett grisföretag i Australien och berättar om produktionen där. Att sälja grisköttet kan vara svårt och därmed blir priset lågt.
23 Bulkbilarna med foder kan sprida smitta?
Bulkbilarna står vid svinstallarna och suger in luft i kulorna. Vad händer med smittorna, följer de med till nästa gård?
24 Vaccinationer i svinnäringen har många fallgropar.
Det finns många anledningar till att vaccinationer inte får effekt. Veterinär Gösta Nyberg, Hoechst, hjälper oss att hitta orsakerna.
26 Lennart Bäckström: 30 - 40 proc fler grisar i USA till 2003.
Svinproduktionen ökar i USA och många andra delar av världen.
27 US PORK i amerikansk flagga ska sälja på export.
Amerikanerna satsar på export av som de säger ”världens bästa griskött”.
28 Minigrisarna förbisedd riskfaktor för spridning av svinpest.
Alla talar om riskerna för tamsvinen, men ingen tänker på minigrisarna. De ägs av aningslösa barn som inte tänker på att skydda grisarna mot svinpest. Matavfall som är förbjudet i vår svinproduktion, torde vara det vanliga födoämnet för många minigrisar.
28 Mila i februari med agrodagar.
30 FeDexx gav tillräckligt med järn i danskt försök.
30 Kol till grisar finns att köpa.
31 Roligare sköta smågrisarna när fodret fungerar.
Att få fart på smågrisarna tidigt är viktigt, men det är också roligt när fodret fungerar.

Innehåll nr 7, 1998
6 Mer danskt griskött i Sverige. Inköpare faller för information.
Försäljningen av danskt griskött ökar i Sverige. Orsaken är att förtroendet för danskt griskött ökat, tack vare en intensiv information från dansk sida.
8 Rågvete kan ersätta vete fullt ut, enligt danska försök.
8 Arga gyltor biter ihjäl smågrisarna. Förslag till åtgärd?
8 Suggpoolssystemet i Skaraborg utvecklas till Multi-Site.
Farmeks producentkommitté har varit i USA för att lära sig mera.
10 Multi Site ökar samverkan. Rådgivarna måste ha praktik.
10 Dansk avgift på foderantibiotika gör smågrisfodret 5 kr dyrare.
1 september får danska grisproducenter betala mer för smågrisfoder med antibiotika inblandad. Avsikten är att den ska bort.
12 Checklista för bättre lönsamhet i grisproduktionen.
I förra numret publicerade vi en checklista över åtgärder du kan vidta för att få bra kontroll över produktionen och därmed öka intäkterna och minska inkomsterna. Kommentarerna fortsätter här och i nästa nummer.
12 Automatutfodring kan skapa stress och ojämna grisar.
Alla grisar måste få möjlighet att växa lika bra, annars får du inte bästa ekonomin på uppfödningen.
12 Spara på energiåtgången. Använd förnyelsebar energi.
Det finns många sätt att sänka elräkningen och då även elskatten.
14 Minskat spill, rent överallt kan minska olycksfrekvensen.
Att hålla rent och snyggt omkring sig och då även stallarna, är ett billigt och bra sätt att spara pengar.
14 Inköp av djur en stor hälsofara.
Stora och onödiga kostnader kan det bli om man drar in, eller t o m ”köper in”, smittor till sitt stall.
14 Du förutsätter väl skabb- och parasitfria djur?
16 Noggrann rengöring mellan omgångarna ger bättre nästa omgång.
16 Ta inte emot avvikande djur.
16 Rådgivningen ska ge råd och inspiration.
18 7,50, med pengar från efterlikviden gör ändå inte bankerna nervösa.
Egentligen ska det danska priset vara lägre, så nu tar man av efterlikviden.
18 Nya regler för djurenheter i Danmark. Grisar räknas som kväve.
Mindre protein och fosfor i fodret, fler grisar per hektar.
20 Har det varit för lätt att överleva på grisproduktion i Sverige?
22 Handelsunderskottet blir problem för USAs gris- och övriga industri.
22 Hösten förlamas av Clinton-hat?
24 Vill folk äta griskött om grisars organ blir reservdelar åt oss?
Hur kommer attityden till griskött att bli när allt fler människor har grisorgan i kroppen? Vi äter inte hund och många äter inte häst!
24 Infomatic har köpt Harjo.
26 Lugnare djur och större kullar med friutfodring till sinsuggor.
Även billigare byggnader med ny utfodringsteknik.
28 Grisningsavdelning på Davidstorp med egna torvströboxar.
30 Ev problem vid vaccineringen måste utredas omsorgsfullt.
31 Checklista vid problem vid vaccinering av grisar.

Innehåll nr 8, 1998
3 Salmonella DT 104 oroar i Danmark.
3 Jäst foder ersätter antibiotikan?
Danmark letar efter ersättare till antibiotikan. Syror, salter, probiotika och ”hemmaproducerad” antibiotika i form av fermenterat foder är på förslag.
6 Betalar sig det sista kilot på grisen?
När grisköttpriset och foderpriset sjunker, då förändras även marginalkurvorna. Kontrollera om det lönar sig att föda upp så tunga grisar som du nu gör.
10 Brister i miljön försämrar lönsamheten.
Dålig miljö lönar sig inte, och du har inte råd när marginalerna är små. Vår serie om resultatförbättrande åtgärder fortsätter med denna miljöfråga.
10 Luftströmmar mellan avdelningarna, medför risk för smittöverföring.
12 Mögel och ammoniak i halmbäddar gissel för djur och personal.
12 Bra vatten är den bästa produktionsfaktorn.
14 Styra luftflödet svårt men viktigt – och numera möjligt.
14 Samla fakta om produktionen, det ger kunnande och visar bristerna.
14 Resultatuppföljning del av produktionen.
16 Bli duktigare, bli bäst! Kunskap stimulerar.
16 Använd mer kött i korven! Minska substituten!
Ska en blind inte kunna skilja på korv och gröt under måltiden?! Nils har provsmakat Scans Grillare, med 24 % kött, nu när kött är så billigt!
18 Fasfoder, två foderslingor, dubbla ventiler, ger optimalt foder till alla djur.
Björn Gerstädt, Kila, kan ge alla sina djur precis den näring de behöver.
22 Björn har lämnat traktorn och ska bli bäst på grisar!
De flesta grisuppfödare har både växtodling och grisproduktion, men det är svårt att bli riktig proffs på båda produktionsgrenarna. Björn Gerstädt har arrenderat ut åkermarken för att bli riktigt bra på grisar.
22 Varför har inte bruksbesättningar lika hög tillväxt som avelsgårdar?
Tillväxten hos renrasiga avelsdjur är 1 200 – 1 300 gram per dag, hybrider ska växa bättre. Varför har bruksbesättningar så mycket lägre produktionsresultat? Förklara varför de bra avelsdjuren inte utnyttjas bättre i dessa tider?
24 Billigt foder i USA räddar låga grispriserna.
Grispriserna fortsätter nedåt i USA, men billig spannmål, majs och soja räddar situationen. Megaföretag planerar flytta storproduktion till Europa.
26 Förenkla och förbilliga vattenledningsdragningen!
Järnrör och gängkopplingar har ersatts av plast och skruvkopplingar, men det går att göra montagen ännu enklare, utan verktyg!
28 Ny typ av svinkurs i södra Sverige.
Föreningsföretagen i södra Sverige lägger en rejäl slant på spetskompetens för svinskötare, som inte samhället ställer upp med. Och höjer yrkets status.
28 Högre kurs i svinproduktion även i vinter.
29 Storfusion i Danmark slog ned som en bomb.
Danska grisproducenterna var helt tagna på sängen när världens största företag för grisexport bildades, skriver Annica. Hon berättar även om den andra stora mediahändelsen, skriverierna om en kvinnas död p g a antibiotikaresistent salmonella DT 104. Som kan ha skett av helt andra orsaker?
32 Djupt liggande orsaker bakom vaccinationsproblem.
Om vaccinationer inte fungerar, kan det ha väldigt djupt liggande orsaker. Så stäm inte läkemedelsbolaget för tidigt!
32 Nya krav på bullerdämpning 1 januari.
34 Farligt mögel på halmen i vinter?
Regnandet kan göra halmen mer rik på mögel än andra år. Det finns skäl att hålla strömedlet under uppsikt, så inte djuren mår illa och går ned i produktion.
34 Låt mögelsporerna vara kvar på strået!
Mögelsporerna bör sitta kvar på stråna och inte spridas i stallmiljön med rivning och hackning. Det menar Per Magnusson, som förespråkar skärning.
36 Vattenventiler i rostfritt efterfrågas allt mer.
Aggressivt vatten förstör mässingen i vattennipplarna. Då är rostfritt alternativet. Att rost är en hel liten vetenskap förklarar Jarl Olde, AquaGlobe.
36 4.80 per kilo griskött?!!
Lennart Bäckström mailar nya tidningsuppgifter om att svackan i grisproduktionen kanske inte alls nått botten.
36 Pengar att spara på avmaskningen!
Det finns pengar att spara på en strategisk bekämpning av skabb och mask, påpekar Gösta Nyberg, Hoechst Roussell.
38 Premiär för vår produktguide!
Servicekupongen har (äntligen) gjorts om till en produktguide. Nu kan du lättare hitta de produkter och tjänster som företagen presenterar i tidningen.
39 Rekordskörd i Danmark.

Innehåll nr 9, 1998
3 EuroTier i Hannover tillfälle till utveckling.
6 Datorstyrd grisbox av IKEA-TYP för enkla byggnader med plana golv.
En box med nytänkande demonstrerades vid Tekniska Mässan. Nästan allt styrs av datorer.
8 Mjölktillskott till smågrisar ökar tillväxten, skonar suggan.
Smågrisar som får mjölktillskott kan levereras till slaktsvinsstallet fem dagar tidigare, och kan slaktas ut lika många dagar tidigare!
8 Ny torrfoderventil från 60-årsjubilerande Big Dutchman.
Big Dutchman firar med stora monteravdelningar på EureTier och bl a en ny torrutfodring, baserad på erfarenheter från sina blötutfodringar.
10 Ny värdering av fosfor sänker foderkostnaderna 3 - 4 kr per gris.
Med ny norm, kan fosforn i fodret minskas och fodret blir billigare.
10 Ny proteinvärdering tar hänsyn till tarmsystemet.
11 Billigare foderkomponenter kan ge tillväxtdepression.
11 Fortsatt sänkta priser, England har nu lägst pris.
11 Lantmännens foder delas upp i klaner.
12 Högre foderpris kräver noggrannare utvägning.
Nils fortsätter titta på kostnader i svinproduktionen.
13 Lönar sig sista kilot i din grisuppfödning?
13 Fråga efter ålder och brunstläng när du köper dräktiga gyltor!
14 Tarmsjukdomar hos grisarna kan vara Lawsonia-bakterier.
14 Fri fodertilldelning till gyltor ger fetare djur, tidigare könsmognad.
16 Superbra resultat i gamla hus efter helrenovering på Åkarpsgården.
Du kan få lika bra resultat i gamla hus som i nya, om renoveringen görs på ett proffsigt sätt.
18 Renovering av svinstallar måste ses i helhetsperspektiv!
20 Behandlingsvagn för smågrisar ger dig mer tid för övervakning.
Enkla hjälpmedel kan spara arbete och därmed pengar.
22 Ernst Gunnarsson blir konsult för Djurhälsovården.
22 Gösta Carlholm till Avelspoolen och stärker privatas rådgivning.
24 Många fördelar med HP-massa. Lugnare suggor, större kullar.
Fullfoder till suggor är något till räkna med.
24 Foderkostnaderna per suggdag sänks med HP-massa.
25 Vad är HP-massa?
26 Lägsta grispriset på 25 år i Danmark, men oförändrat i butikerna!
28 Djurskyddslagen helt i kraft 1999.
30 Fortsatt pessimism i USAs svinindustri. Ingen ljusning till 2000.
31 Svinpest igen i nordvästra Tyskland.
31 Antibiotikaresistensen jämförd hos holländska och svenska grisar.
31 USA-besök från Skara Semin.
32 Gödseln är snart värd mer än själva grisen...
32 Uppfällbar ramp eliminerar spill.
32 Liggande eller stående spridarvalsar på Bergmanns spridare.
32 Hill-spridaren med DGI-ramp.
33 Syra ersätter antibiotika i KFKs foder.
34 Uppfällbara slangar på Harsö spridare.
34 Nedmyllning av gödseln krav från Jordbruksverket.
34 Väg in och väg ut alla förnödenheter!
36 Kverneland lanserar DGI-systemet, injicerar gödseln ner i marken.
36 Ny fastgödselspridare med kapacitet.
36 Myllningsaggregat bakom pinnarna hos Kongskilde.
37 Fullhydaulisk flytgödselomrörare.
37 Gödselspridare även för det mindre jordbruket.
38 Stars myllningsaggregat nyhet. Tillökning i familjen Cobra.
39 Gödselpump med botteninlopp eller toppmatad med skruv.
39 Joskin-spridaren är både tank- och ensilagevagn.
39 Moholm utvecklar metoden med myllning av flytgödsel.
39 Sonnys gödseltunna är egen tillverkning.

Innehåll nr 10, 1998
3 Agromek 25-årsjubilerar vid årets utställning 19 - 23 januari.
6 Mångsidiga kompaktlastare visades på Elmia.
Kompaktlastare är av intresse för många som behöver komma in i trånga stallar. Mengele-lastaren kan göras smal vid transport, t ex genom en dörr, men är nästan fullvuxen vid arbete.
8 Futurekontrakt på slaktsvin säkrar priset, minskar riskerna.
När du sätter in grisarna i slaktsvinsstallet, vet du inte mycket om priset på grisköttet den dag du säljer grisarna. Genom att sälja dem på ett futurekontrakt, får du veta det ungefärliga priset.
9 Någon köper ditt kontrakt för att säkra sitt inköpspris.
Charktillverkare vill också säkra tillverkningskostnaderna.
9 Även andra produkter kan prissäkras med futures.
9 Fristående sparbank med lokal kännedom.
87 sparbanker i Sverige gick inte med i den stora fusionen.
10 Fabrikstillverkade gödselrännor kortar byggtiden.
Golvet med gödselrännorna är ett av de mer omfattande arbetena vid byggandet av ett svinstall. Genom att bygga gödselrännorna på fabrik kan byggtiden kortas, kvaliteten ofta höjas och byggnaden kommer snabbt under tak.
12 Storfarmen på Samsö har upphört, men andra bygger ut.
Griskrisen i Danmark och övriga världen kräver sina offer. Den omtalade storfarmen på Samsö har upphört med produktionen, rapporterar Annica i sin krönika. Andra bygger ut för bl a offentliga pengar! Bankerna ställer upp om produktionen är effektiv.
12 Kraven på timelmätare slopas i november -99.
I november 1999 slopas kraven på timelmätare för hushållen. Grisproducenter är ofta ”hushåll” i beskattningshänseende. Vi får se om vi är det när det gäller timelmätare.
14 Renlighet, ordning, trivsel ger bra produktionsresultat.
Några minuter om dagen till städning och dagligt underhåll kan göra underverk i produktionen. Vi tittar på foderkökets farliga vrår.
21 Renlighet som policy bra för hela näringen!
21 23 nkr i Norge.
22 Nytt slakteri startar i Örebro!
Efter många års spekulation om vad det ska bli i gamla Gällersta Slakteris lokaler, så kan vi ge besked: Nytt slakteriföretag och nytt styckningsföretag, med inriktning på närmarknaden!
23 Hemliga bakterier renar avloppsvattnet.
24 Stall utan gångar och innertak 350 kr billigare per djurplats.
26 Svampar på kärnor och i halm kan ge produktionsstörningar.
28 Servicevagnen skapar harmoni och underlättar arbetet.
28 Snart städar robot stallarna.
30 Långa rutiner ger dig ledighet som för en satellitbesättning.
Du behöver inte vara ansluten till en suggring eller -pool för att få ett bättre socialt liv med regelbundna ledigheter, menar Maud Rattenborg. Hon tycker även att naven debiterar för hög sugghyra.
31 Är dräktigheterna för dyra? Lika tb för nav och satellit!
Nils har räknat på vad dräktigheterna kostar. Han konstaterar att tb är ganska lika i nav och satellit (dvs lika dåligt!).
32 Kommentarer till kalkylerna för nav och satelliter.
32 Fass vet ger kunskaper om veterinära läkemedel.
32 Effektivt medel för desinfektion.
34 USAs kongress- och senatsval stjärnsmäll för republikanerna.
36 Nu kan du beställa julkort med grismotiv!
Många har frågat efter julkort och vykort med grisar på. Du får några på prov i detta nummer och kan beställa fler.
38 Föreningsslaktens avel och semin i nytt bolag vid nyår.
Som en följd av bildandet av Swedish Meats, ska även semin och livdjurshandeln samordnas.
39 Scan KLS blir åter KLS.
Namnet Scan ska bort från allt som har med produktionen att göra.

Innehåll nr 11, 1998
3 Trots allt hyggligt 1998 i Danmark. Priset fryst ett år.
Det ska inte bli lägre priser i Danmark nu. Priset är fryst på ett år och man väntar prisuppgång en bit in på året.
6 Dalbys seminerings- och dräktighetsstall förenklar grishanteringen.
Vid Dalby har man byggt en trafikplats för dirigering av djuren.
12 Lönsamt i Danmark blanda eget foder till årets priser.
12 Blandar själv järnsulfat i torv och får billigare järnpreparat.
Den gamla metoden med järnsulfat har fått ny tappning. Priset för att blanda eget järnpreparat blir lågt.
14 Fel utformning av fodertråg ger foderavlagringar och foderspill.
14 Rörutfodringsautomater till slaktsvin i Den rullande Afprövning.
16 Sektionering med tvärvägg kräver att gasavsug ordnas.
18 Möjlighet rädda fler grisar med amma för 6 och 14 boxar.
Ännu en mjölkersättningsautomat presenterades vid EuroTier.
18 Kreativa högskolor.
18 USA kan inte konkurrera ut Europa.
Många tror att amerikanarna ska ta herraväldet när det gäller att producera grisar, men inte Hans Henrik Stein, i ett föredrag inför danska grisuppfödare.
20 Spridningsbilden jämn hos alla gödselspridare.
Vid Elmia demonstrerades olika gödselspridare i praktisk drift. Spridningen hos de olika spridarna var jämn och bra.
21 Ettriga Schäffer klarar tunga jobb.
22 Yngre generationen ställer krav på personalutrymmen.
Vilka ambitioner har den ungdom som tänker ägna sig ått jordbruk? En sak är säker, man vill inte äta sin lunch i pannrummet längre!
24 Skånska grisuppfödare går ut i matbutikerna och marknadsför.
Alltför många handlare har inte ställt upp på Köttinformations information och utbildning om svenskt griskött. Nu har några grisuppfödare inom Skånes Grisuppfödare utbildat sig för att kunna gå ut i butikerna och tala med handlarna.
24 Nu är det snart slut... ... på 1998
24 Termin bättre än futures!
25 Vi har glömt informera inköpare och konsumenter!
26 Notering i Michigan 3 kr/kilo. Missnöje med egna organisationer.
Det ser inte ut att vara någon botten för grispriserna. Nu riktas kritik mot de egna organisationerna för att de varit alltför flata mot storkapitalets stora satsningar på megaproduktion.
28 Släpslangaggregat på traktorn eliminerar körskadorna i grödan.
29 Slangvindan - ett måste för bekväm slanghantering.
30 Nytt längre liv och mera ljus i stall i vitt och rostfritt. Att reparera stallinredningen kan bli mycket billigare än att bytahela och frestar mindre på ekonomin.
32 Uppföljning även för satelliter med nytt Österlen Ekonomi-program.
33 Ny dansk lag för hållning av dräktiga suggor.
34 Fermenterat och stöpt blötfoder klarar grismagarna utan diarréer.
34 Grispriserna upp andra halvåret -99.
36 Skrift om rengöring och desinfektion.
36 Djurtätheten minskas 2002 genom dansk lag med 22 %.
39 Storkapital in i grisproduktionen?

Innehåll nr 12, 1998
2 Världsutställning i Hannover år 2000 skjuter fram EuroTier.
3 Kort om nytt
6 Vi ska göra som Sverige gjort sa man på EuroTier-konferenser!
6 Själva står vi förlamade och fattiga!
7 pH-värdet kan kontrolleras och behållas i Weda-utfodring.
7 Nytt motorkoncept sparar upp till 70 proc av energin.
8 Långsamutfodring i rundtråg av sinsuggor i gruppboxar.
8 Indikatorer utanpå silon visar innehållets nivå.
10 Enkel foderstation med foder och vatten i samma nippel.
12 Individuell datorstyrd utfodring efter daglig videofotografering.
12 Trefasfoder med födelsedagsfoder.
12 Kalkylen för suggnaven för optimistisk.
14 1.70 kr/kg katastrof för grismarknaden i USA. Staten utreder krisens orsaker.
14 Politiska ”soppan ger ekonomisk osäkerhet.
15 Transplantation med grisorgan återupptas.
16 Ingen svinminskning i Tyskland. Danska prisprognosen som 1998.
18 Fermenterat blötfoder alternativ till antibiotiska växtfrämjare.
18 Grisningsbox till lösgående suggor.
18 Användning av fastbränsle ökar på svenska svingårdar?
19 Introduktion till Agromek-guiden inför utställningen.
19 Minst 297 utställare på Agromek har något intressant för grisproducenter.
19 Du kan få veta allt som finns i fråga om kunskaper inom dansk grisproduktion.
20 Suggor med 23 smågrisar per kull ger potential i smågrisproduktionen.
20 Dansk avelsexport till 35 länder. Danmark har snart sex proc av aveln i USA.
21 Danska lantbruksmaskinfabrikanter exporterar 77 proc av produktionen.
21 Samma foderautomat under hela grisens livstid.
22 Nya metoder för säkrare utnyttjande av vitaminer, mineraler och fosfor.
22 Flytande vitaminer och mineraler är en säker metod vid blötutfodring.
23 Flytande förblandning ger möjlighet att ge dig den blandning du vill ha.
23 Bättre tillväxt med syra i fodret.
24 25-årsjubilerande Agromek är största exportmässan i Danmark.
24 Export för 56 miljarder från danskt lantbruk.
25 ”Agromek ska vara en källa för inspiration vid planering”.
25 Gratis entré och extra besökardag.
26 Reducering av lukt från stallarna ska sättas i fokus i Danmark.
27 Sluttande boxgolv med ventilation i Perstrups nya straw-flow-stall.
28 Stärkt grisproduktion efter krisen Nu trimmar alla till det yttersta.
28 Svensk gödselspridare på lastväxlare 20-meters spillfri slangspridarramp.
29 Diagonalblandarna från Mafa blir större och klarar svårare foder.
29 Med kylda containrar kan döda djur samlas och hämtas mer ekonomiskt.
29 Reglerar vattnet i tråg och kar.
29 Jalmarsons ställer ut i egen monter.
29 Rundbalsskärare för frontlastare.
29 För malning direkt i blandare.
30 Frostfria rör, rostfria koppar.
30 Självlastande halmrivare.
30 Upprullare för rundbalar.
30 Fasfoderspjäll för fem foder.
30 Ny Drik-O-Mat hos Egebjerg.
30 Tre i en-automat från Faaborg.
30 Ny foderkasse utan risk för valv.
30 Separerar suggor vid foderstationer.
30 Dator för fasutfodring.
30 Dator för ventilationen.
30 Digital märkning.
30 Ventilation för krävande klimat.
30 Desinfektionsmedel som klarar DT 104.
30 Holländsk dräktighetsmix.
32 Dansk analysmetod av foderråvaror upphov till Svenska Foders Efos.
32 Efos Ett och Två fasfoder sparar pengar och miljön.
34 Dansk plan mot gris-salmonella. Salmonella DT 104 även i nötkött.
34 Internet inget hot mot facktidningar!
34 SLR och DLG köper växtskydd tillsammans.
35 Kalmar Lantmän sänker foderpriset för att rädda grisproduktionen.
36 Enkel foderautomat för frilandsgrisar.
36 Halmautomat för strö och grisars förströelse.
36 Servicevagn för inseminationsarbete.
36 Dörrar, väggar och boxar i plast.
38 Sverige har klart högsta avräkningspriset!