@-GRIS med senaste grispriserna

Senaste nytt om marknaden och priser

Tyska priset faller med hela 5 cent v 48
Det händer inget med de svenska priserna v 48. I Danmark höjer dock slakterierna 30 danska öre, vilket är ca 35 svenska. I Tyskland sänks priset med 5 cent.
Eriksson Transport sänker därmed priset på suggor, inte hela tyska prisfallet, men med 25 öre. Exporten av suggor till Tyskland har gått ned väsentligt. Det kan möjligen tyda på att svenska produktionen stabiliserat sig och utslagningen av suggbesättningar stannat upp. Tömningen av hela besättningar med suggor har tidigare varit ganska vanligt.
Scans nuvarande vd Denis Mattsson ska ju sluta innan året är slut. Göran Holm utsågs i oktober till chef för hela HKScans skandinaviska verksamhet på konsumentsidan, vilket innefattar både Scan och danska verksamheten. Han tillträder 3 december. Det framgick inte särskilt tydligt i HKScans meddelande att han bli Scans vd, men tydligen är det så, som framgår av notis i ATL. /LG 121123

Marknadskommentarer, slakterier
Scan och SLS
Vi slaktar och styckar enligt plan.
Bra fart på julprodukter i övrigt relativt stiltje på marknaden.
Läget och noteringen på smågris är oförändrat nästa vecka.

KLS Ugglarps
Grismarknaden är oförändrad jämfört med föregående vecka. Vi har fortsatt god efterfrågan på skinka och charkråvara.
Vi är nu mitt uppe i den intensiva julskinkeproduktionen och vår produktionsavdelning går på högvarv.
Boskapsmarknaden har rullat på bättre senaste veckan och vi kan glädjande höja noteringen med 50 öre

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson:-Det flyter på bra nu med försäljningen, det är bara att gasa på. Vi har bra med slaktgrisar, men säljer allt. Det är fortsatt brist på smågrisar.

Dalsjöfors Slakteri
Magnus Lagergren: -Marknaden visar bra efterfrågan inför julen, men det är oro i handeln för sämre efterfrågan p g a ekonomisk oro.
Slakt och smågrisar är i balans.

Skövde Slakteri
Tommy Ögren: -Försäljningen av fläskdetaljer är mycket god, men exporten är avvaktande. Jag vet inte varför. Ryssland är inte på hugget som tidigare och Nya Zealand är avvaktande. Men aktiviteten på hemmamarknaden är som sagts klart godkänd.
-Priserna på både slaktgrisar och smågrisar är oförändrade, men det är brist på smågrisar och vi behöver fler.

Spotmarknaden.se
Per Karlsson: -Rapporten Grön Konkurrenskraft har presenterats. Rapporten uppges vara ett verktyg för lantbruksföretagaren att bilda sig en uppfattning om sin egen och branschens konkurrenskraft. Det är ett mycket bra initiativ, men ska det bli användbart måste rapporten översättas till praktiska konsekvenser.
Någon sådan analys finns inte, i stället präglas rapporten av den förhärskande mentaliteten hos LRF/Jordbruksverket – grava problem med konkurrenskraften och vad det egentligen innebär analyseras inte.
I stället lyfts i vanlig ordning fram att en god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning är en konkurrenskraftsfördel. Att 40 år av minskade marknadsandelar på en växande marknad visar motsatsen tas ingen större notis om.
Exempelvis har den svenska grisföretagaren den största differensen mellan produktionskostnad och intäkt, ca 5,50 SEK/kg (Sverige -3,50 SEK/kg) mot bästa land i jämförelsen. USA som har ca +2 SEK/kg. Skillnaden på 480 kr/gris betyder att ett nybygge på ca 200 dollar/plats ger amerikanen god lönsamhet medan nybygget i Sverige på 8 000 SEK/plats aldrig blir byggt. Då hjälper det inte hur lite antibiotika vi använder.
Rapporten visar också att från 2001 till 2012 har antalet levande födda grisar ökat med 13 % per sugga. Under samma period har antalet döda fram till avvänjning ökat med 28 %. Siffrorna gäller Sverige.
Det betyder att om utvecklingen dras ut kommer Sverige att ha färre grisar per sugga ju fler som föds. Givetvis är det en utopi, men utvecklingen visar på grundproblemet – djurskyddslagen. Inte lagen i sig, men att Sverige är ensamma om den.
Men – det finns ljusglimtar. I dagens Land Lantbruk lyfter för första gången (vad jag vet) en svensk politiker, Bengt-Anders Johansson, vice ordförande i Miljö och Jordbruksutskottet frågan: Ställs det för höga krav på djurhållningen i Sverige?
Det får betraktas som ett i sammanhanget gigantiskt steg framåt. Nu gäller det att ligga på så inte frågan dör. Gemensam lagstiftning inom hela EU är enda rimliga vägen framåt.
Boka träff med en politiker nu! Du hittar dem HÄR.

Österbottens Kött (Atria)
Stefan Saaristo: -Veckan är ungefär som tidigare. Det är balans i slakten och överskott på smågrisar.
-Produktionen av julprodukter har ännu inte kommit in i det riktigt febrila stadiet.

Danish Crown
De europeiska marknaderna har börjat efterfråga typiska julprodukter; kotlett, bröst och till en del skinka, medan framändar och därav karré och bog fortsatt inte visar stor styrka.
Vi ser en god efterfrågan på speciellt kotlett, ryggfläsk och bröstfläsk, som man köper in för att bygga upp lagren som ska användas närmare jul.
På marknaderna för tredje land är det stabil försäljning. Marknaden medger därför, att vi höjer priset på grisar med 30 øre, inkl de tidigare förvarnade 20 øre.

Marknadskommentarer från grisföretagare
Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:

Bloggat:
Grisgeneralen
Skratta eller gråta
Man slutar aldrig förvånas. I den stora ICA butiken läste jag på en annonsskylt, ”Fläskytterfilé 39:90 Nybergs Deli, ursprung Danmark, av gris”. Ikväll när jag passerade stod det ”Kotlett 49:90 ICA ursprung Sverige, av gris”
I tider av köttbedrägerier kanske man ska vara glad åt att det varudeklareras att köttbiten man köper är av gris. Det kunde ju vara en nötbit i paketet…
Man kan gapa om mer byråkrati och fler regler, men sätt åt de personer som ligger bakom bedrägerierna. Att det finns mycket okunnighet inom matens värld är ju ingen nyhet. Med min lilla kunskap förvånas jag över att det finns så stora fläskfiléer att de överhuvudtaget kan förväxlas med oxfilé. Det måste vara kolosser till suggor som slaktats. Rimligen borde importföretaget salufört dem som kalvfiléer, då stämmer både storlek och textur bättre.
För 6 år sedan när vi besökte en större restaurang på västkusten så fanns det fläskytterfilé på menyn. Jag frågade hovmästaren i 25-års åldern, om de skämdes för att servera kotlettrad.
Han vände och vred på sig och sa att det minsann inte var kotlettrad, det var fläskharen, osv.
Jag bad honom gå ut till köksmästaren och fråga vilken styckningsdetalj som ytterfilén kommer från. När han kom tillbaka ville han inte svara, så jag frågade honom.
Svaret blev ”Du har tyvärr rätt…”
Lek med tanken. 5 000 mjölkföretag, 1 000 grisföretag, rätt eller fel 3 500 fjäderfä och nötkött, summa 9 500 företag på en befolkning på 9,5 miljoner, Vi företag som producerar köttråvaran är en promille av landets befolkning. Om det är tre anställda i snitt på varje företag så är tre promille av landets befolkning sysselsatta med basproduktionen.
Tro tusan vi är ointressanta!
Stellan Ericsson

Bengts sporadiska
blogg
Goda exempel på nytänkande har vi för lite av
Bilda ett internationellt bolag "Sow - know how" och sälj vårt unika kunnande om hur olika byggnadssystem fungerar! Det måste vara något vi i Sverige kan slå mynt av. I både Europa och Nordamerika letar man effektiva system för grupphållning av suggor. Det lär finnas ett 70-tal kombinationer att välja mellan.
I veckan har lönsamhetsproblemen för grisar och kor diskuterats i de internationellt mest inflytelserika affärstidningarna Financial Times och Wall Street Journal. I Nya Zealand handlar det om att världens troligen största kooperativa företag går till börsen och vill ha in pengar. Ja, varför inte spekulera i mjölk och kött, när man spekulerar i spannmål!? Den globala efterfrågan på animalt protein kommer att stiga kraftigt och driva upp priset.
Att ett svenskt privat gårdsmejeri presenterar idén att sälja, yoghurt, ost, mm, gjort av vattenbuffelmjölk påminner mig om att buffeln var stoff för förstasidorna i världens tidningar för ca 20 år sedan. Då menade Ruben Rausing (Tetra Paks grundare) att FN i FAO-regi borde försökte göra Indiens kor oheliga genom att korsa dem med buffeln. Det är goda exempel på nytänkande, som vi i dag har för lite av!

Gunnelas blogg
Antibiotikaresistens – friska djur, samverkan och sprit
”Antibiotikaresistens är en ödesfråga” sa Göran Hägglund som inledning till Antibiotikaforum. 100-talet personer och 7 myndigheter samtalade om den viktiga frågan om antibiotika och antibiotikaresistens. Otto Cars och Christina Grekos problembeskrivning stärkte Göran Hägglunds definition om ödesfråga. Vi spär hela tiden på mängden resistensgener och problemen är stora och globala. Gör vi inte något nu tillsammans, så tappar vi tid. Christina talade om att sopa under mattan och om Svarte Petter, d v s vi skickar runt frågan till någon annan att lösa. Läkare anklagar veterinärer (och tvärtom), som anklagar bönder som skjuter över frågan till konsumenterna. ”Och konsumenterna väljer ju bara livsmedel på pris” enligt GD för Socialstyrelsen Lars- Erik Holm.
-----
18 november var det antibiotikadagen – en dag för kloka val i vardagen! Vi delar vår miljö – djur och människor. Man talar om ”One health”. I många länder används huvuddelen av antibiotikan till djur. I Sverige är det inte så. Där används 64, 4 ton till människa och 12,4 ton till djur. Men djurskydd är också viktigt. Det finns ett samband mellan djurvälfärd, djurhälsa och folkhälsa. Inte sällan diskuteras djurhälsa och smittskydd för sig och djurskydd för sig. Och djurskydd är något, som man kan både ha och mista. Men friska djur får vi genom bra miljö och skötsel och smittskydd. Det är en del av min kritik till de, som yttrade sig över djurskyddsutredningen och eftersträvade harmonisering till EUs miniminivå (exempelvis Kött och Charkföretagen) och tror att ingenting händer med stress och sjuklighet. Sverige har en låg antibiotikaförbrukning till djur p g a en god djurhälsa och ett fokus på förebyggande åtgärder. I Danmark används mer än dubbelt så mycket antibiotika till djur och i Holland närmare 10 gånger mer än Sverige. Men som en effekt av politiska beslut i Holland har förbrukningen minskat långt mer än de 20 % som sattes som mål till 2012. Förbrukningen första halvåret 2012 är ca 50 % mindre än första halvåret 2009.
”Pragmatisk förmåga till förändring” sa Jens Mattsson, GD för SVA. Det innebär att vi tillsammans alla aktörer måste samfällt verka åt samma håll. Samverkan var också ledordet för dagen. Kommunikation var också ett budskap till ansvariga myndigheter. Hur ska vi nå målen utan kommunikation? Men det finns fler aktörer som måste med på båten ”från farm till tarm” (Jens Mattsson). När det gäller livsmedel krävs delaktighet av livsmedelsindustri och handel. Inte att förglömma grossisterna som levererar till det offentliga.
Och så var det spriten! Tvätta händerna och sprita – det räcker långt för att förhindra spridning av bakteriella infektioner..

Bloggar du om grisar?
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan. /LG

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Läs senaste nytt på GrisPortalen

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!