Senaste nytt om marknaden och priser

Tyskland sänker ytterligare 5 cent, Danmark 20 øre v 51
I både Tyskland och Danmark fortsätter grispriserna nedåt v 51. Tyskland sänker 5 cent för tredje gången på fyra veckor, vilket i svensk valuta blir 1,30 kr. Vecka 41 var priset 1,93 €, nästa vecka är priset 1,68 €
I Danmark sänks priset med något försiktigare 20 øre åt gången och nu har priset gått ner 40 öre sedan v 48.
Priserna på slaktgrisar i EU har dock varit osedvanligt höga i höst, men även foderpriserna. V 51 i fjol var priset i Tyskland 1,63 €, 2010 1,48 € och 2009 1,30 €.
Danska priset blir 12 dkr v 51, det var 10,50 dkr i fjol, 9,20 dkr 2010 och 8,40 dkr 2009.
Du kan själv jämföra priserna för en lång följd av år genom att klicka på @-GRIS i vänstra spalten på GrisPortalen.
Vid svinkongressen i november sa Danish Crowns vd Kjeld Johannesen att priset räkenskapsåret 2012/2013 kan bli i snitt 13 dkr, ca 15,20 skr, inkl slutbetalning.
I Sverige behåller alla slakterier priserna oförändrade v 51, vilket också är ovanligt så här års. Hos vissa slakterier kan det bero på att man behåller noteringen, men sänker enligt avtalen. Det finns antydningar från en del slakterier att de offentliga priserna enligt tabellen här intill kommer att bli ganska oförändrade. Vad som sker enligt avtalen är svårare att få grepp om.
Dahlbergs höjer slaktvikterna igen och tar bort kompensationen för sänkningen, två tjugoöringar.
Enligt en liten enkät är många avtal tecknade, men många återstår. Det var så i fjol också, att många dröjde ända in på nya året innan man skrev på.
Jag har nyligen fått några priser från både avslut och priser för vidare diskussion. Ett från södra Sverige där erbjudandet var 17,35 för helåret. Detta avvisades. Däremot kan det bli affär på ca 17,25 för första halvåret och förnyad diskussion vid halvårsskiftet. Då vet både grisföretagare och slakteri mer om andra halvåret.
Om priserna under julkvartalet 2013 hörde jag en ny spådom om ca 20 kr. Det vill dock en del slaktare inte höra talas om. Men det behöver inte vara omöjligt och det är välbehövligt om vi ska få igång investeringarna igen.
Vid nyligen avslutade Agromek hörde jag flera diskussioner om byggnationer, främst reparation av befintliga stallar och viss utbyggnad. Så det står inte stilla på investeringsfronten, även om det behövs mer aktivitet.
Jag har också fått höra om ett sämre avslut, på 15,50 för hela 2013. Med inköpta smågrisar torde det inte bli mycket pengar över till utbyggnader på den gården. Det är en andrahandsuppgift, men säker. 1 kr, eller 1,50 kr högre, borde vara ett mer rimligt pris, vilket verifieras av dem jag talat med om nästa år.
Det är viktigt att tänka på, att vi inte längre har några ekonomiska föreningar som betalar bästa möjliga pris, som är att lita på. Det kunde vi inte när det fanns ekonomiska föreningar heller, men idag gäller i högsta grad att förhandla för sig själv och inte övertalas om att 15,50 kr är det bästa slakterierna kan betala nästa år!
Alla väntar väl nu på årets grisskandal, som ska skrämma konsumenterna att äta skinka. Det finns en del grönsaksätare som tar plantering av grisskandaler i medierna som sin livsuppgift. Kanske var notiserna från Skaraborg ett försök, där det dels skrevs att 30 grisars svansar var kuperade. Efter ett par dagar handlade rubrikerna om att grisar hade plast och klämmor från brödpåsar i tarmarna. Båda anklagelserna härstammade från Skövde Slakteri och jag frågade Cato Gustafsson vad han har för folk i slakteriet som inte tycker om att svenska folket älskar skinka och annat gott från grisen på julbordet?
Länsstyrelsen ska nu utreda vad som ligger bakom uppgifterna, men enligt veterinär Magnus Paulsson, Djurhälsovården, är varken det ena eller andra något farligt för grisarna och inte heller något nytt. Det handlar troligen inte om någon som börjat med europeisk modell av grisproduktion, där svansarna kuperas, eller att någon importerat danska grisar, eller att det varit omfattade svansbitning i slaktgrisstallarna. I stället lutar det åt att smågrisar vid ca 14 dagars ålder får svansnekros. Svansarnas fina blodkärl täpps igen, svanstoppen svartnar och faller av, oftast vid samma ställe. Riktigt varför, vet man inte. Fenomenet har ibland förknippats med spannmåls- eller halmkvalitet.
-I fjol var ett år med en del svansnekros hos smågrisar, berättar Magnus, men i år är det inte vanligt i Skaraborg. Det kan vara svårt att skilja svansnekros från kupering när grisarna nått slaktåldern.
Men detta försvarar inte den som förmedlat till pressen att det kan vara kuperade svansar. Endera ska man säga det man vet, om man är veterinär eller tjänsteman, eller låta bli att spekulera och dölja sin okunnighet tills man konsulterat någon som vet bättre. Djurhälsovården har inte varit kontaktad.
I fallet plast och klämmor, har Pågens tagit på sig skulden med att förklara att en avplastningsmaskin krånglat. Medierna har i det här fallet skjutit in sig på att det är brödföretaget Pågens som syndat.
Gårdagsbröd tas som bekant tillbaka av bagerierna, avplastas och ges till grisar. Jag som bor på landsbygden och veckohandlar, äter alltid en eller fler dagar gammalt bröd. Jag tycker givetvis att det är helt uppåt väggarna att ge grisarna gårdagsbrödet. Det vore bättre att sälja det billigare och därmed slippa återtagen. Att man kan sälja några dl vete för 20 - 25 kr kan bara bero på att jag köper en limpa och betalar för ytterligare en som tas tillbaka av bageriet och ges till grisar. Bra för grisarna givetvis, tills den här veckan, när återtaget svärtar ner hela grisproduktionen.
Nu hoppas jag att det är slut med grisskandalerna, så vi får äta julskinka och njuta av ett bättre grisår än i fjol, även om spannmålen är dyrare i både grisfoder och limpor. /LG 121214