@-GRIS 27 september 2013
Senaste uppdatering gjord 27 september 22,20
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
Senaste uppdatering gjord 27 september 22,20
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
|
Senaste nytt om marknaden och priser Ursprungsmärkning, vad ska det stå på köttpaketen? Danmark sänker priset med slaktgrisar med 20 øre v 40, suggorna med 60. Tyskland har oförändrat. I Sverige sänker Ginsten smågrisarna med 1 kr. Annars händer inget med grispriserna. ¨ På måndag är sista dagen att yttra sig över EUs förslag till ursprungsmärkning av kött. EU har lagt fram tre alternativ, som i stora drag innebär: 1. EU/ej EU på allt kött. Frivillig märkning med land, t ex, ska vara möjlig. 2. Köttet märks med det ursprungsland djuret vistats senaste tiden före slakt. På kontinenten flyttas ofta djur över gränserna. 2 är EUs arbetsalternativ. 3. Köttet märks med det land djuret är fött och slaktat. T ex Sverige, Brasilien. I dag gäller detta för nöt. En del länder har redan bestämt sig, t ex Frankrike. Frankrike vill ha en tydlig märkning: Franskt ursprung, om det är franskt kött. I Sverige har de flesta remissinstanser inom köttnäringen förordat alternativ 3, dvs att det ska stå Svenskt ursprung, om det är svenskt kött. Men ett företag, Livsmedelsföretagen, LI, tycker EUs förslag är bra och att det räcker med frivillig märkning om köttet är t ex svenskt eller tyskt. Man hänvisar till att exaktare ursprungsmärkning kostar för mycket. Alla svenska slakterier utom Scan har ställt sig bakom alternativ 3. Scan har inte lämnat remissen ännu, när jag får materialet. I Sverige vet vi efter många undersökningar, att konsumenterna vill veta varifrån köttet kommer. Väljer EU något av alternativ 1 eller 2, kan svensk ursprungsmärkning försvagas. Det som sagts här gäller inte köttfärs, chark och beredningar. Där föreslår EU att det ska räcka med att märka med EU/ej EU. Det betyder att halva grisen inte alls ursprungsmärks. Köttet kan komma från närmaste svenska slakteri, eller något i t ex Rumänien. En del remissinstanser kritiserar det förslaget och vill ha bättre märkning. -Särskilt trimningen, korvråvaran, blir ett problem för svenska slakterier om den endast ska EU-märkas, säger Ove Konradsson, Skövde Slakteri. Priset är lågt i många länder och charktillverkarna kan köpa det billigaste. För Sverige, med ett högre grispris än i flera andra länder, t ex Danmark och Tyskland, innebär det att svenska slakterier knappast aldrig kan få ut högre pris för halva grisen, än vad trimning kostar i de billigaste länderna. Det skulle bli ett hårt slag för oss i Sverige. -Å andra sidan fuskas det nog en hel del med inblandning av importkött i det svenska även idag, misstänker han. Statistiken går inte ihop, när vissa förädlingsföretag säljer mer svenskt kött till butikerna, än man köper in av slakterierna. /LG 130927
Marknadskommentarer Scan och SLS Balanserad anmälan och slakt enligt plan. Bättre balansläge bl a tack vare kampanjer. Fortsatt god skjuts på produkter kopplade till julen. Julskinka, frysta ämnen redan igång i Kristianstad. Nu startar även produktion i Skara med färsk råvara. Efterfrågan på Rapsgris ökar. Kampanj Smakgaranti på Rapsgris-produkter fortsätter och en annan nyhet är att vissa utvalda butiker kan få hem kött av rapsgris som de sedan själva paketerar och säljer över disk. KLS Ugglarps Marknaden är oförändrad, jämfört med föregående vecka. Ginsten Slakteri Bengt-Göran Bengtsson: -Veckans försäljning har rullat på som beräknat och som de senaste veckorna. Julens förberedelser har inte börjat ännu. . Dalsjöfors Slakteri Magnus Lagergren: - Skövde Slakteri: Ove Konradsson: -Det är fortsatt stark press mot svenska råvaran, med stor import av dansk skinka och tyskt kött. 29,90 för både svensk och dansk kotlett visar problemet. Dahlbergs Slakteri Michael Oldin Österbottens Kött Stefan Saaristo: - Danish Crown Pressen fortsätter på de europeiska priserna på färskt kött. Vi ser vikande priser på framändar, bog, skinka och kotlett. Karré, som är ute ur säsongen, har stabila priser på låg nivå. Bacon i England säljs till stabila priser. På marknaderna i tredje land är avsättningen oförändrad i förhållande till senaste veckan. ISN, Tyskland Stort utbud slaktgrisar pressar priserna Den nedåtgående trenden fortsätter för priserna på slaktgrisar i hela Europa. I de flesta länder är utbudet större än slakteriernas efterfrågan. Tyskland sänkte med 6 cent och de flesta grannländer följde efter. I Frankrike och Belgien blev således sänkningen också 6 cents minus. I Holland och Österrike blev det 5 cent. I Spanien har priserna tidigare varit ganska stabila, men nu föll priset med 4 cent. Som undantag på det europeiska fastlandet ser vi danska priset, som blev oförändrat för femte veckan. Därmed ligger danska priset över tyska, för första gången sedan juni. Trend på tyska marknaden: Tyska slakterierna har utnyttjat det stora utbudet av slaktgrisar, utifrån gångna veckors situation på marknaden, till att sänka priset med nära 20 cent. För att tydliggöra sin position hotade slakterierna än en gång med egna huspriser. Den tydliga sänkningen gör dock att konkurrenskraften på exporten förbättras. Dessutom kan vidareförädlande företag få modet att beställa volymer igen, eftersom man tills nu varit försiktiga och spekulerat i att priserna kan gå ner. Det kan öka efterfrågan. Om den nya prisbilden är tillräckligt stabiliserande, är för tidigt att säga. Bloggat: För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten! Grisgeneralen Klicka HÄR När kommer fusionsvinsterna? Under min tid inom lantbruket har åtskilliga företagsförvärv och fusioner gjorts. Åtskilliga VDar och styrelseordförande har talat till oss medlemmar hur förträffligt just deras förslag till fusioner skulle ge oss massor med miljoner till våra företag. Vart har dessa pengar tagit vägen? Lantmännen har fusionerat i flera steg och köpt företag både inom som utanför Sverige. Vissa affärer har varit nyttiga, t ex fusionen till Svea Lantmän. Direkta misslyckande har Bodén stått för, i form av start av etanolfabrik, köp av bagerier och uppförande av skrytkvarnen i Veijle i Danmark. Dessa sistnämnda affärer har kostat oss massor av miljoner. Man kunde ha gjort mycket bra genom samarbete av bl a foderfabriker, utsädesproduktion och integrerat sig bakåt inom t ex gödselindustrin som givit oss direkt bondenytta. Inom slakten tog man vatten över huvudet och kunde ha valt samarbete i stället för fusion. I stället har det blivit intern dragkamp om jobb och slaktdjur. Den nödvändiga strukturrationaliseringen har man glömt bort. Man kunde ha valt samarbete om slakt och charkfabriker under gemensamt varumärke. Nu smittas vi ner av de lägre finska avräkningspriserna för där har man statliga pristillägg i Finland. Arla och deras ohämmade expansion utomlands har ”smittat ner”det inhemska mjölkpriset så att närproducerad mjölk hos Arla är en omöjlighet. Osttillverkningen flyr utomlands. Gemensamt för alla bondeägda företagen är att, genom Sveriges geografiska utseende från norr till söder, är det mycket svårt att bedriva verksamheten i vårt land. Dessutom ser affärskulturen mycket olika ut i Sverige. Jag läser i Percy Barneviks bok Ledarskap ”De bästa förvärven och fusionerna är de som aldrig blir gjorda”. Bengts sporadiska blogg Klicka HÄR - Gunnelas blogg Klicka HÄR ”Det finns inga motsättningar mellan ekologiskt och svenskt – tvärtom” Det säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen, som ett svar på kritiken på föreningens eko-kampanj. Staffan Danielsson, C, är uppretad och jag förstår honom. Det som oroar mig är förenklingen. Man ställer ekologiskt mot s k konventionellt jordbruk. Det konventionella är enligt förenklarna; ohållbart, intensivt, giftbesprutat, antibiotikaberoende, miljöbelastande och djurovänligt. Jag har sagt det förr – man kan inte bunta ihop konventionellt jordbruk i en hög. Det är ju faktiskt stor skillnad mellan en intensiv nötköttsproduktion i feed lots med hormoner, tillväxtantibiotika och betaagonister och kött från friska svenska kor som får gå på bete och som finns på jordbruk som knappast använder några växtskyddsmedel alls. Än så länge har vi i Sverige en lagstiftning på miljö – och djurskyddsområdet som ligger över många andra länder. Vi har en gemensam ribba som anger en nationell nivå. Det säger inte att det inte finns motsvarande sätt att producera i andra länder, men då måste jag få veta detta. Häromdagen mötte jag en dam från Polen, som hävdade att polskt jordbruk var rena Sörgården. Men med egen erfarenhet och kunskap från det europeiska djurskyddet, så stämmer kanske inte bilden fullt ut när det gäller polskt djurskydd. Och var det inte i Polen, man tömde gödsel från det intensiva jordbruket i Östersjön? Visst kan jag välja ekologiska produkter från andra länder. Men vem ser till att de ekologiska suggorna inte har ring i näsan (som är tillåtet i Danmark) eller att djuren har fått adekvat behandling när djuren är sjuka. Man måste se potentialen i att ta små steg i det ”konventionella” jordbruket. Om man kan förändra 80 % av jordbruket mot ökad hållbarhet, så kan sådana steg ge stor effekt och bör uppmuntras – inte fördömas. Jag tycker man ska stödja certifierade koncept som KRAV och EU-ekologiskt men också Rain Forest Alliance och Svenskt Sigill, eftersom de alla bidrar till en minskad användning av växtskyddsmedel och bättre djuromsorg. Klimatcertifierade produkter och Naturbeteskött bidrar också till ökad hållbarhet. Det är därför vi i den offentliga upphandlingen jobbar med djurskydds- och miljökrav på alla livsmedel. Jag tycker det oacceptabelt att köpa 25 % ekologiskt till skola, vård och omsorg, men sedan handla resterande 75 % utan några som helst krav på miljö, djurskydd, antibiotikaanvändning, m m. Och så det här med hållbart jordbruk. Här finns utmaningar för såväl ekologiskt som svenskt jordbruk. Men den största effekten på hållbarheten påverkar vi genom vår konsumtion. Vi har ju flyttat ut våra miljö – och djurskyddsproblem utanför landets gränser genom en alltmer ökad import av livsmedel. Ska vi som konsumenter ta ansvar, måste vi inse detta (läs Naturvårdsverkets, Jordbruksverkets och Livsmedelverkets Hur liten kan livsmedelskonsumtions klimatpåverkan vara 2050). Men självklart ska vi ställa krav på alla intressenter i livsmedelskedjan. Livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest bådar gott, men var finns detaljhandeln? Bloggar och kommentarer Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan. Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se. Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk. /LG
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel! |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Grispriserna vecka 40 Partipriset Scans industripris (tidigare partipris) är gått upp till 24,97 kr. Kött% 58, 69 - 82,9 kg, utan huvud och framfötter. För att jämföra partipriset med slaktgrispriset måste du dra av ca 7 % på partipriset. Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
* Gäller endast i kombination med tecknat KLS Ugglarps Leveranskontrakt Slaktgris och med tillhörande ordinarie veckoleveranstillägg. ** = Grundnoteringen gäller gamla avtal och avtal med kvartalspriser. För nytecknade avtal gäller Plus-noteringen.  Bud eller tecknat leveransavtal, slaktgrisar Sverige (Rapportera in ditt avtal
Kv = Bud eller tecknat avtal gällande kvartalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar Antal = Antal grisar som avtalet omfattar Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mella nsverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri,eller siffra (för att inte avslöja allt). A/B = A = tecknat avtal, B = Bud Benchmarking, jämför din slaktgrisomgång med andras
Avtalat = Avtalat pris för perioden enl leveransavtalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar V = Slaktvecka Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mellansverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri, eller siffra (för att inte avslöja allt). Antal = Antal grisar som slaktats i omgången K-% = Kött-%, medeltal Vikt = Omgångens medelvikt Snitt = Total likvid, dividerad med antal kilo. Före moms och efter ev tillägg och även avdrag för Djurhälsovården, Svenska Pig, Svenskt Kött, m m, (6-7 öre) Slaktsvin, Norden, noteringar
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter. 60 % kött. +40 øre. per kött%. Noroc-korsning +70 øre per kg. b) Avräkning sker vid 60 % kött. Priset inkluderar inte tillägg. Danish Crowns notering är bruttonotering. Sedan görs avdrag. Verklig notering kan beräknas till 10 - 15 öre mindre. Exkl efterlikvid. b)LSOs pris visar från 30/4 2010 grundpris + Primustillägg + nättillägg + effektivieringstillägg, som i princip alla uppfödare har. Slaktsvin, Europa, landsnoteingar resp korrigerade
** Landsnoteringar korrigerade för nationella olikheter i klassnings- och betalningssystem. 56 % kött, fritt gård. 79 % slaktutbyte. Förutom vid ändrade noteringar, kan siffrorna påverkas av svängningar i kurser på valutorna. Korrigeringar kan även ske i efterhand. Noteringarna kan jämföras med varandra. Enl ISN. Korrigeringsparametrarna ändrade 100803. Tabellen visar redovisad officiell notering (för Sverige Scan) och inte det verkligt utbetalda pris uppfödaren får. Noteringarna visar inte tillägg eller avdrag för veckans aktuella köttprocent och vikt och inte heller olika tilläggsbetalningar, efterlikvider eller årsbonusar (Danmark dock inkl 0,60 dkr). Enskilda svenska uppfödare kan ha stora "personliga" avtalstillägg utöver noteringen och standardavtalen (tillägg runt 2 - 3 kr/kg förekommer). Tabellen visar därför lågt verkligt pris för svenska slaktgrisar. Se även faktisk betalning nedan. Slaktsvin, faktisk betalning (utbet. belopp/slaktade kg)
Priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma. OBS! Priset är utan huvud. Svenska slakteriers grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset. * Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 skr. Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till skr vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna. Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.  Priserna på slaktsvin vid ISNs internetauktion North-West German Internet Pig Market är en auktion över internet för slaktgrisar. Antalet grisar som säljs är inte stort, men auktionspriserna kan ibland ge en tidig indikation om vart officiella noteringarna är på väg i Tyskland.
Suggor, Sverige
** Fritt din gård
Suggor, utland
Viktigaste valutorna
Smågrisar, Sverige
1 Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer. 2 Tillägg upp till 85 kr möjliga 4 Tillägg gäller förmedling, vid mellangårds avtalar parterna. 5 Över 30 kg + 5 kr, under -10 kr per kg. Marknaden sätter priset, dvs priset som anges är det som marknaden indikerar just nu. 6 Södra Sverige, danska kronor Smågrisar, noteringar utland
Smågrisar i EU, faktiskt avräknade priser
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
