@-GRIS 11 oktober 2013
Senaste uppdatering gjord 11 oktober 23,50
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
Senaste uppdatering gjord 11 oktober 23,50
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
|
Senaste nytt om marknaden och priser Ginsten och Dahlbergs sänker v 42 Vecka 42 kan inte Ginsten och Dahlbergs fortsätta hålla priserna uppe och sänker därför 20 resp 25 öre. Pressen är för stor, säger man. Att Dahlbergs sänker innebär att Skövde blir det tredje bäst betalande slakteri efter Lövsta och Ginsten. Smågrisarna fortsätter ner hos KLS Ugglarps, som nu sänkt 1 kr på två veckor. De flesta slakterier uppger att det är balans i förmedlingen, men samtidigt säger en del att det är trögt att få ut smågrisar till slaktgrisstallarna. Oron är stor inför 2014. Tecken finns på att slaktgrisarna kommer att falla betydligt efter jul, såsom priset brukar falla. Inledningen till 2013 blir i så fall ett unikt undantag i den historiska efter jul-priskurvan. -Men att spå grispriser har vi slutat med i branschen, sa i veckan en slaktare. Vi spådde helt fel för slaktåret 2013. Det måste vi ta lärdom av. Att det ser tveksamt ut 2014 har Mattias Fransson, Grästorp, dragit konsekvenserna av. Det var han som i fjol höll samman trådarna i prisdiskussionerna mellan slaktarna och gruppen Skaraborgsgrisen med 100 000 integrerade grisar och 30 grisföretagare i Skaraborg. Det var KLS Ugglarps som vann den prisstriden. Men det hjälper inte att man fick upp priserna för 2013. Nu hoppar han av med sina 7000 integrerade grisar och ska ha sin produktion helt nedlagt till 30 juni 2014. -Vi har inte uppnått våra mål för grisproduktionen under de tre gångna åren och vi ser att vi inte heller kan uppnå målen 2014 eller framåt, säger han. Vi tar en mindre risk genom att sälja spannmålen och lämna tillbaka stallarna vi hyrt. -Det var inga höga mål vi ställde, men vi klarar inte ens dessa, säger han. Det är tråkigt att det blev så, men till slut måste man ta ställning till att fortsätta, eller inte. Har jag haft egna stallar, kanske jag tvingats fortsätta. Men med hyrda stallar kan jag hoppa av. Det är ledsamt och ingen utveckling jag önskat. -Vi är överens i gruppen, att nivån på nuvarande lönsamhet, innebär en avveckling av svensk grisproduktion, även om den kommer att ske i en långsam takt. Mattias berättar vidare att Skaraborgsgrisen inte fått några krav från KLS Ugglarps om att sänka priserna under året. En del slakterier har som bekant gått ut med försök att omförhandla de kontrakt som skrevs i fjol. I Danmark diskuteras halm till slaktgrisar. Århus Universitet har publicerat en rapport, där man slå fast att en slaktgris behöver 400 gram halm per dag. Är det vettigt, skriver Danske Svineproducenter, 1,6 ton halm per dag att strö i ett stall för 4000 grisar. Danmark och Tyskland har oförändrade grispriser nästa vecka. /LG 131011
Marknadskommentarer Scan och SLS Vi har god anmälan och följer plan. Kom ihåg att systemet planeringsanmälan gris rullar på dvs varje anmälningsvecka har ett tak för anmälan. Marknadsläget ser bra ut och allt mer förbereds för grisens högtid No 1, dvs julen. Fortsatt god skjuts på produkter kopplade till julen. Julskinka frysta ämnen redan igång i Kristianstad nu startar även produktion i Skara med färsk råvara. Efterfrågan på Rapsgris ökar! Kampanj Smakgaranti på Rapsgris produkter fortsätter och en annan nyhet är att vissa utvalda butiker kan få hem kött av rapsgris som de sedan själva paketerar och säljer över disk. KLS Ugglarps Marknaden är oförändrad, jämfört med föregående vecka. Ginsten Slakteri Bengt-Göran Bengtsson: -Vi måste hänga med i prissänkningarna och sänker slaktgrisar 20 öre. Vi ville helst slippa sänkningen, men när andra sänker, sänks svenska prisnivån och det blir omöjligt att stå emot. Att vi alla måste sänka, beror ytterst på att importköttet konkurrerar. -Suggorna rullar på, likaså smågrisarna, men det är kärvt att få ut smågrisarna just nu. Även om det är trögt ger vi inga rabatter. -Marknaden för griskött den här veckan har varit den vi räknat med. Dalsjöfors Slakteri Magnus Lagergren: -Marknaden har inte förändrats sedan förra veckan. Skövde Slakteri: Ove Konradsson: -Marknaden är "så där". Det är trycket från importen som är problemet. Dahlbergs Slak Michael Oldin: -Vi sänker slaktgrisarna 25 öre. I övrigt är det oförändrat, med balans både i slakten och för smågrisarna. -Vi kämpar mot importen, så det är tufft på köttmarknaden. Enda plusset är att foderpriserna går ner, men då blir det tuffare för växtodlarna. -Vi hade en träff med LRF i veckan om möjligheten att öka försäljningen av närproducerat. Problemet är distributionen, som sker på landsnivå. Närproducerat blir därmed svenskproducerat, vilket vi redan har. Det gäller alltså att hitta distributionsvägar för det närproducerade. Österbottens Kött Stefan Saaristo: -Det har varit en normal höstvecka, som förra, och inget sticker ut. Danish Crown De europeiska marknaderna är lugna denna vecka. Vi har stabila priser på skinka och framändar, medan kotlett är under press. Baconmarknaden i England är stabil. På marknaderna i tredje land är situationen oförändrad. ISN, Tyskland Brokig prisbild i EU, stabilt i Tyskland Slaktgrispriserna i EU visar en splittrad bild. I de flesta länder verkar marknaden vara väl avvägd och priserna stabila. Tyskland, Holland, Belgien, Österrike och Irland har oförändrade priser. I Danmark föll priset förra veckan, men är oförändrad denna vecka. I södra Europa är priserna svaga och fortsätter nedåt. Söder närmar sig således priserna i Mellaneuropa. Bortsett från variationer för säsongen är exporten orsak till prispressen i Spanien. Obalans pga svag efterfrågan är orsaken till det starka prisfallet i Frankrike, där priset föll med 5,7 cent. Trend för tyska marknaden. I början av veckan var marknaden väl i balans. Efter den förkortade slaktveckan säljs grisarna utan problem. Efterfrågan är mycket stor och kan inte tillgodoses, rapporterar marknadens aktörer. Således är det överlag god stämning och det väntas som minimum stabila priser. Bloggat: För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten! Grisgeneralen Klicka HÄR Hur värderas ditt grisstall? Alla ägare till jordbruksfastighet har under senare tid fått förslag till nytt taxeringsvärde gällande från 2014. I det fall att du tycker det är något fel så skall du skicka tillbaka till Skatteverket med dina rättelser senast 1 nov. Enligt Jarl Karlsson på Svenska PIG kostar just nu en slaktsvinsplats 7000 kr och en suggplats 57000 kr. Det tabellvärde som skatteverket använder för slaktsvinstall är 50 % av ovanstående värde med avdrag för ålder. Fastighetsmäklarvärdering ligger mellan 15 - 33 % av återanskaffningsvärdet, beroende på ekonomiskt läge på fastigheten. Stall utan åker och skog värderas lägst. Bankerna ryser om du vill låna till fastighet med nyare stall. Vissa banker vägrar helt enkelt att belåna framförallt mjölk och grisgårdar. Det är framförallt banker med handläggare som inte har kunskap om modernt lantbruk, som saknar förmåga att bedöma objekten. Din egen insats måste vara stor, minst 30 %. Kan du hitta privatfinansiering kan det vara en god lösning. Vi behöver ”affärsänglar”inom jordbruket och framförallt måste slakterier och mejerier ta en ökad risk hos producenterna. Bengts sporadiska blogg Klicka HÄR Alnarps svindag 2013 I går firade jag min födelsedag som deltagare i Alnaps Svindag 2013. Det var nog åtminstone min femtonde svindag, sedan jag gick i pension 1995. Anslutningen var mindre än tidigare år; ca 150 deltagare varav minst 50 ditkommenderade lantmästarstudenter som fick mycket att fundera på. När man välsignats med ett långt liv och fortfarande minns det mesta av det man sagt och skrivit om lantbruksbyggnader, teknik, svinproduktion och mycket annat, upplever man tillfällen då man belåtet kan mumla: Vad var det jag sa. Man får också ibland anledning ångra det man sagt och skrivit under årens lopp. Jag trodde t ex inte att mjölkningsroboten skulle slå på det sätt den gjort. Jag har pratat och skrivit om mitt tvivel att veterinärer, djurskyddsexperter och seriösa mjölkproducenter skulle acceptera en maskin som med begränsad övervakning av det mänskliga ögat satte på mjölkningsorganen etc. Jag hade fel. Inte heller kunde jag på 1970-talet, då min gamla institution, LBT, var djupt engagerad i förarbetena till den kommande djurskyddslagen, drömma om att läsa något liknande Kerstin Davidsons artikel i Land nr 38, 2013 "Dags att slakta helig ko". Vi som med utbildning i ekonomi på den tiden ställde frågan om inte priset för svensk animalieproduktion att ikläda sig ledartröjan i det internationella djurskyddsloppet skulle bli för högt, tröstades med att Sverige skulle ta igen allt på MERVÄRDEN och öka sin konkurrenskraft. Ibland blev vi t o m offentligt uthängda som mindre vetande av de då dominerande "djurmiljötalibanerna" med vatikan i Skara. Fick jag då revansch på svindagen i Alnarp och kunde belåtet slå mig på bröstet? Nej och jag känner inget behov. Jag lyssnade med stort intresse bl a på ett mycket pedagogiskt samtal mellan en ung lantmästare och en äldre jordbrukare om hur de stegvis i samförstånd kunnat överföra ett svinföretag till den yngre. Med de stora krav på kapital och det förväntade generationsskiftet de närmaste åren är det angeläget att finna nya former för ägarskifte både inom och utom familjen. Det redovisade upplägget påminde mig om internationella lösningar t ex det man i Australien i större besättningar kallar share milking, där den yngre successivt bli sin egen genom att först vara anställd hos den äldre ägaren, sedan kanske köpa halva kobesättningen, för att så småningom helt ta över. Princip som är värd att pröva i modern svensk tappning! Ett genomgående tema på svindagen var lösgående kontra fixerad grisning. Här kände jag mig hemma. För 40 år sedan under ovannämnda förarbeten följde jag under tre år grisningsresultatet vid drygt 1500 besättningar, totalt 128 000 kullar med uppdelning på grupper med avseende på fixeringsgrad för sinsuggor resp grisande suggor. Våra resultat: Var liknande de som redovisades på svindagen från danska försök med olika typer av grisningsboxar, t ex: Lösa suggor föder lika många grisar som fixerade, men dödligheten är lägre vid fixering de första dagarna efter grisning, suggor (särskilt gyltor) som hållits lösa i grupp men fixeras vid grisning påverkas negativt av fixeringen. Mitt allmänna intryck var att de testade danska boxarna var små till ytan. En entusiastisk ung framgångsrik svinuppfödare med lösgående grisning bekräftade den gamla sanningen att systemet och boxtypen har betydelse, men att det är de små detaljerna: hygienrutiner, daglig skötsel, övervakning, etc, som gör skillnaden mellan plus och minus. Kanske får jag om fler födelsedagar återstår uppleva att även" heliga suggor" slaktas! Gunnelas blogg Klicka HÄR Ekologiska utmaningar Ekologiskt forum har lagt ambitiösa målsättningar för utvecklingen av den svenska ekologiska produktionen och konsumtionen. Trettio procent av den svenska arealen ska vara ekologisk och 50 % av den offentliga konsumtion år 2020. Fördelen med den svenska ekologiska odlingen är att vi slipper alla risker med kemiska växtskyddsmedel. Dessutom gynnar ekologisk produktion den biologiska mångfalden. Det senaste kan vi dock uppnå utan en certifierad ekologisk produktion med exempelvis certifierat naturbeteskött. Jag har fortfarande lite svårt att se de stora bekymren med handelsgödsel, mer än att framställningen kräver energi. I tidningen Jordbruksaktuellt 25 september vill Johanna Sandahl och Gun Rudquist, Naturskyddsföreningen, att vi höjer blicken och talar om agroekologiskt. Agroekologiskt utesluter inte gödsling och sprutning, men har ett annat synsätt som syftar till ökad hållbarhet. Det kanske skulle frigöra oss från konstigheter i EUs förordning för ekologiska produkter. Jag anser att man i den ekologiska produktionen skulle acceptera syntetiska aminosyror som ett sätt att sänka proteinhalten i foder och därmed slippa fiskmjöl i foder till enkelmagare. Detta skulle minska kväveläckaget. Av djurskyddsskäl måste vi få behandla sjuka djur med relevant behandling. Man bör också acceptera vaccinering av galtar som alternativ till bedövad kastrering. Att inte inkludera transport och slakt i EU-standarden är oacceptabelt. Flera av dessa frågeställningar har hanterats av KRAV. Och jag vill att efterfrågan på ekologiska produkter i första hand ska tillgodoses av svenska bönder. 50 % ekologiskt i offentlig upphandling får inte innebära att offentliga upphandlare inte ställer krav på djurskydd och miljö för resterande 50 %. Som jag skrivit om tidigare så kan små framsteg i de s k konventionella produktionen ge viktiga framsteg för hållbarheten. Det är viktigt att landsbygdsprogrammet ger stöd till både ekologiskt lantbruk och till miljöåtgärder och djurskydd i s k oekologisk produktion. Livsmedelsäkerhet har knappast varit fokuserat i den ekologiska produktionen. Inom Sveriges Konsumenter har vi haft en diskussion om campylobacter hos konventionell och ekologisk kyckling. Sanningen är att ett flertal breda studier visar att 80 % av svenska ekologiska kycklingar är smittade (smittan hämtas utomhus), medan 9 % av svenska kycklingar bär på smittan. 70 % av danska importerade kycklingar är smittade. Verkligheten är inte alltid enkel. Är utedrift viktigare än livsmedelssäkerhet? Antalet campylobactersmittade människor ökar i Sverige. Bloggar och kommentarer Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan. Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se. Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk. /LG
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel! |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Grispriserna vecka 42 Partipriset Scans industripris (tidigare partipris) är 24,97 kr. Kött% 58, 69 - 82,9 kg, utan huvud och framfötter. För att jämföra partipriset med slaktgrispriset måste du dra av ca 7 % på partipriset. Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
* Gäller endast i kombination med tecknat KLS Ugglarps Leveranskontrakt Slaktgris och med tillhörande ordinarie veckoleveranstillägg. ** = Grundnoteringen gäller gamla avtal och avtal med kvartalspriser. För nytecknade avtal gäller Plus-noteringen.  Bud eller tecknat leveransavtal, slaktgrisar Sverige (Rapportera in ditt avtal
Kv = Bud eller tecknat avtal gällande kvartalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar Antal = Antal grisar som avtalet omfattar Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mella nsverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri,eller siffra (för att inte avslöja allt). A/B = A = tecknat avtal, B = Bud Benchmarking, jämför din slaktgrisomgång med andras
Avtalat = Avtalat pris för perioden enl leveransavtalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar V = Slaktvecka Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mellansverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri, eller siffra (för att inte avslöja allt). Antal = Antal grisar som slaktats i omgången K-% = Kött-%, medeltal Vikt = Omgångens medelvikt Snitt = Total likvid, dividerad med antal kilo. Före moms och efter ev tillägg och även avdrag för Djurhälsovården, Svenska Pig, Svenskt Kött, m m, (6-7 öre) Slaktsvin, Norden, noteringar
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter. 60 % kött. +40 øre. per kött%. Noroc-korsning +70 øre per kg. b) Avräkning sker vid 60 % kött. Priset inkluderar inte tillägg. Danish Crowns notering är bruttonotering. Sedan görs avdrag. Verklig notering kan beräknas till 10 - 15 öre mindre. Exkl efterlikvid. b)LSOs pris visar från 30/4 2010 grundpris + Primustillägg + nättillägg + effektivieringstillägg, som i princip alla uppfödare har. Slaktsvin, Europa, landsnoteingar resp korrigerade
** Landsnoteringar korrigerade för nationella olikheter i klassnings- och betalningssystem. 56 % kött, fritt gård. 79 % slaktutbyte. Förutom vid ändrade noteringar, kan siffrorna påverkas av svängningar i kurser på valutorna. Korrigeringar kan även ske i efterhand. Noteringarna kan jämföras med varandra. Enl ISN. Korrigeringsparametrarna ändrade 100803. Tabellen visar redovisad officiell notering (för Sverige Scan) och inte det verkligt utbetalda pris uppfödaren får. Noteringarna visar inte tillägg eller avdrag för veckans aktuella köttprocent och vikt och inte heller olika tilläggsbetalningar, efterlikvider eller årsbonusar (Danmark dock inkl 0,60 dkr). Enskilda svenska uppfödare kan ha stora "personliga" avtalstillägg utöver noteringen och standardavtalen (tillägg runt 2 - 3 kr/kg förekommer). Tabellen visar därför lågt verkligt pris för svenska slaktgrisar. Se även faktisk betalning nedan. Slaktsvin, faktisk betalning (utbet. belopp/slaktade kg)
Priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma. OBS! Priset är utan huvud. Svenska slakteriers grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset. * Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 skr. Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till skr vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna. Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.  Priserna på slaktsvin vid ISNs internetauktion North-West German Internet Pig Market är en auktion över internet för slaktgrisar. Antalet grisar som säljs är inte stort, men auktionspriserna kan ibland ge en tidig indikation om vart officiella noteringarna är på väg i Tyskland.
Suggor, Sverige
** Fritt din gård
Suggor, utland
Viktigaste valutorna
Smågrisar, Sverige
1 Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer. 2 Tillägg upp till 85 kr möjliga 4 Tillägg gäller förmedling, vid mellangårds avtalar parterna. 5 Över 30 kg + 5 kr, under -10 kr per kg. Marknaden sätter priset, dvs priset som anges är det som marknaden indikerar just nu. 6 Södra Sverige, danska kronor Smågrisar, noteringar utland
Smågrisar i EU, faktiskt avräknade priser
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
