@-GRIS 3 januari 2014
Senaste uppdatering gjord 7 januari 13,10
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
Senaste uppdatering gjord 7 januari 13,10
Klicka för veckans senaste notering
Klicka här för nästa veckas notering
(Dateras endast upp torsdagar och fredagar)
@-GRIS är en del av tidningen GRIS, med aktuella grisnoteringar och senaste noteringsnytt.
För övriga nyheter se www.grisportalen.se
gris@agrar.se 070-663 60 90, 019-57 60 90
Klicka här för annonspriser!
|
Senaste nytt om marknaden och priser Grispriserna fortsätter nedåt i Sverige v 2 Vi ser en helt annorlunda prissituation än för ett år sedan. Rivet efter griskontrakt är inte alls samma hos slakterierna. Ändå känns det lite mer balanserat nu in på det nya året, än i början av december. Det är oförändrat i Danmark och Tyskland. Finska Atria sänker 3 cent. Skövde sänker hela 1,25 och hänvisar till det stora antalet grisar som bjuds ut. Förra veckan sänkte Dalsjöfors och KLS Ugglarps. Tyskland uppges ha stora volymer grisar att slakta och sälja. Veckans stora nyhet är att Scan lämnar Norrland. Ägarandelen i Nyhléns Hugosons Chark AB på 49 % säljs till Alviksgården. Mikael Hugoson har länge önskat köpa hela företaget och de flesta grisarna som slaktas lär väl vara hans egna. Nu väntar vi bara på nästa steg i Scans strukturförändring. Som någon förhoppningsvis upptäckte kom ingen @-GRIS i mailbrevlådorna inför v 1. Orsaken var att bredbandet slocknade före jul och Telia fick inte igång det förrän idag på eftermiddagen. Vi har således firat en riktigt gammaldags jul, utan Facebook, Skype, email, Spotify, dagstidningarna på nätet, osv. Jag läste alla jul- och nyårshälsningar först idag och att skriva julkort känns väl sent. Jag önskar alla god fortsättning på nya året! /LG 140103
Marknadskommentarer Scan och SLS Vi är i en normal situation för årstiden med lite överstående gris på grund av alla ”kortveckor” och överskott på t ex kotlett och revben. Vi fortsätter med planeringsanmälan, tänk på att göra en så korrekt bedömning som möjligt så att siffrorna är tillförlitliga för planering och försäljning till kund. Vill även förtydliga med par punkter angående FCI – gris: SMS:et skall alltid besvaras även om man vet att ens grisar ev. inte blir hämtade. SMS:et är enbart avsett för en försäkran om att djuren är godkända för livsmedelsproduktion och inte en leveransbekräftelse. SMS:et skall besvaras med FCI mellanslag FYRSIFFRIG KOD. KLS Ugglarps Marknaden är relativt oförändrad jämfört med föregående vecka. Ginsten Slakteri Bengt-Göran Bengtsson: - Dalsjöfors Kött Magnus Larsson: - Skövde Slakteri: Ove Konradsson: -Vi sänker priset 1,25 kr. Det är för många grisar i omlopp och vi har liksom andra överstående. En rapport från Tyskland säger att det är stora volymer i slaktkö även där. -Priset på suggor höjs däremot med 50 öre. Orsaken är att det är falukorvstider nu efter jul. Det är stor efterfrågan på korv. -Inför nyåret har det varit bra om grisen endast bestått av fläskfilé. Det var närmast obegränsad efterfrågan, liksom på oxfilé. Skinkan fryser vi nu in, eller exporterar. -I våra avtal går vi ut med 15 kr som golvpris till alla. Därutöver endast veckonoteringen. Det ska bli skönt att slippa alla olika priser, att kunna träffa uppfödare och se dem i ögonen och veta vilka priser vi erbjudit. Det blir en sundare prissättning utan specialavtal. Dahlbergs Slakt Michael Oldin: -Julhandeln för vår del blev ganska normal och ok. Det händer inte särskilt mycket så här års, mer än att handeln kompletterar med produkter som tagit slut. -Vi slaktade undan en del grisar under helgveckan, men kön av grisar ökade ändå. Vi ökar takten på styckningen från tisdag. -Det blir spännande att se hur början av 2014 blir. I fjol inleddes 2013 lite annorlunda än vi trodde. -2014 planerar vi att hålla de slaktvolymer vi hade 2013. Österbottens Kött Stefan Saaristo: -Generellt i Finland har julhandeln, allt från mat till elektronik, haft samma omfattning som 2012. För grisköttet är ännu för tidigt att utvärdera. -I januari övergår konsumenterna till mer traditionella maträtter med mer nöt och mer malet kött. Det blir en lättare diet. -Jag önskar alla i branschen god fortsättning på året! Danish Crown De europeiska marknaderna är lugna nu efter nyår, med begränsad efterfrågan pga helgdagarna. På marknaderna i tredje land är försäljningen oförändrad. Fallet för japansk yen fortsätter och påverkar de hemtagna priserna. . ISN, Tyskland P. Bloggat: För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten! Grisgeneralen Klicka HÄR Mycket skall man höra innan öronen trillar av Det har kommit till mina öron att det finns ett betydande utbud av svenska smågrisar. Då har någon finurlig person kommit på att försöka exportera smågrisar till Tyskland. Det skulle nog gå bra om de grisar som säljs från Sverige hade kuperade svansar. Våra bestämmelser hör inte hemma i Tyskland. Det kanske är meningen att om vi kuperar svansarna före export, så kan vi ju spara svansarna tills grisarna kommer tillbaka som import. Bengts sporadiska blogg Klicka HÄR (Jul)maten och fetman Efter de väl avätna helgborden är luften i kök och på krogar fortfarande fylld med dofter av fläsk, korvar, isterband, kotletter, syltor, skinkor och mycket annat med grisen som ursprung. Nya kokböcker har kommit i en strid ström. Stjärnkockars och dietisters TV-program kan dygnet runt ses på någon av kanalerna. Mat, mat – det är bara att svälja. Fast skinka bör vi inte äta enligt en självutnämnd matexpert i min hemstad Lund. Den är salt och kan locka till ökat drickande av t ex söt julmust, som man blir fet av (se nedan). Vi har kanske pratat färdigt om mat för en tid? Men julaftonens program "Maten som gör dig fet" i Kunskapskanalen blev en tankeställare inför 2014 som jag inte blir kvitt. Det fångade mitt intresse, inte minst för att en mina lärare i lantbruksekonomi vid Purdue universitetet på 1960-talet, Earl Butz (1911-2009) spelade huvudrollen. Så här kan det sammanfattas: Butz beskrevs i inslaget som "den globala fetmans fader". Varför? Jo, när han 1971 handplockades till jordbruksminister av president Nixon startade han ett mycket aggressivt program som bl a resulterade i ofantligt ökade majsskördar. Det normalt besvärande överskottet lyckades man få bort från marknaden på ett oväntat sätt. Det visade sig nämligen att majs kunde förvandlas till glykossirap, ett nytt och eftertraktat sötningsmedel, drygt 30 procent billigare än vanligt socker. Livsmedelsfabrikanterna nappade direkt, inte minst läsktillverkare såsom Coca Cola. Drycker och livsmedel i övrigt blev sötare och billigare, flaskorna och portionerna större och kaloriintaget per person allt högre. Amerikanaren och alla andra med liknande livsstil ökade starkt i vikt. Många började i USA ana sambandet socker – fetma, men först i slutet på 80-talet kom officiella kostvarningar. Den starka sockerlobbyn i Washington D C lyckade få fettkonsumtionen att framstå som boven. Man fick t o m Världshälsoorganisationen att skrinlägga planerna på en global rekommendation om restriktivt humant sockerintag (man hotade dra in USAs årliga finansieringsstöd till WHO). Så riktades i stället blickarna mot fettet. Vi fick i västvärlden butikshyllorna fyllda av fettsnåla, lättprodukter i fast säväl som flytande form. Problemet med livsmedel där fettet reducerats var smaken. Människan gillar smaken av fett som ju var huvudingrediensen redan i grottmänniskans diet. Sockret i modern version har varit med oss i bara 7 - 8 generationer. Sättet att göra lättprodukterna aptitligare blev ironiskt nog att göra dem sötare med billig glykossirap! Så vandrar den andfådde konsumenten vidare med allt tyngre steg mot en för tidig död. Varken Earl Butz eller någon annan kunde på 1970-talet ana konsekvenserna av en jordbrukspolitik som var tänkt att i första hand ge präriebönderna i USA högre majsskördar och billigare svinfoder. Jag är helt övertygad att min intressante, ofta historieberättande gamle lärare, handlade efter bästa förstånd och menade väl med sitt jordbruksprogram. Hur gick det sen för professor Butz? Han fick 1976 sparken som jordbruksminister av Nixons efterträdare Ford efter ett som rasistiskt uppfattat skämt berättat under en flygresa och uppsnappat av en medresande reporter, Han tjänade mängder av dollar som populär föredragshållare och konsult över hela världen och fick så småningom allvarliga bekymmer med skattemyndigheterna. Han hann emellertid att donera otroliga 1 milj US dollar till sin gamla institution för lantbruksekonomi vid Purdue och avled stilla i sömnen 2009. 98 år gammal. Råd inför år 2014: Lär barn och barnbarn att dricka mjölk, gärna helfet, i stället för läsk och att lite skinka är gott vid jul. Och glöm inte den dagliga motionen! PS. Geografi var inte Earl Butzs paradgren. När han första gången hälsade på mig och hörde att jag var svensk, frågade han: Bor du i Oslo, Bengt. Som väluppfostrad utländsk student svarade jag: Well. sir, ett stycke söder om Oslo. Jag var redan då, 1963, bosatt i Lund. Gunnelas blogg Klicka HÄR Jag hoppas på det goda samtalet 2014 Irene Oscarsson, klok riksdagsledamot för KD, relanserade på Face book ett kärt gammalt begrepp ”Det goda samtalet”. Vi har för lite tid för att tala med varandra. Vi sätter oss inte ned och löser konflikter genom att mötas och lyssna av varandra. Jag är väl inte världens bästa lyssnare, men tror på att samtal kan lösa en del missuppfattningar och föra frågorna framåt. För det saknas inte utmaningar nästa år – supervalåret! Så här säger Johan Rockström om sin personliga målsättning för 2014 ”Att bygga broar mellan vetenskap, näringsliv, politik och kultur för att fördjupa insikterna om nödvändigheten och det önskvärda i att återkoppla våra samhällen till biosfären”. Det stöder också mina tankar om värdet och effekterna av public, private partnership. Jag har ju goda erfarenheter av det tidigare. Och kan Sveriges Konsumenter och Livsmedelsföretagen skriva en gemensam debattartikel om statlig livsmedelskontroll, så kanske man kan enas om att svenska konsumenter och svensk livsmedelsindustri vill ha och behöver svenska bönder. Utan svenskt jordbruk klarar vi inte svenska miljökvalitetsmål eller generationsmålet. Man talar mycket om fördyrande svenskt regelverk på miljö – och djurskyddsområdet. Men se till att inte ta bort regelverk, som faktiskt inte kostar, utan ger pengarna tillbaka. Det har ju LRF Konsults utredning än en gång visat att svenska grisar växer bättre än danska p g a bl a större utrymme och tillgång till halm. Och danska studier har faktiskt visat att grisar behöver halm för att trivas och växa. Om danskarna avvänjer fler grisar än svenska, men grisarna dör hos danska slaktsvinsuppfödare så är inte mycket vunnet. Jag tittar på önskelistan från förra året och tyvärr har listan inte kortats – snarare tvärtom. År 2013 blev ett lika jobbigt år för svenska bönder och svenska livsmedelsföretag som 2012. Jag säger som Per Jensen i boken, Hur mår maten, ”Jag vill ha ett samhälle med en levande landsbygd där djur betar och bönder kan försörja sig. Som jag ser det är den inställningen inte förenlig med att vara vegetarian”. Och det får inte bara vara naturbeteskött som får grönt ljus, utan det måste finnas utrymme för en svensk gris – och kycklinguppfödning. Är det någon som tror att svenska konsumenter kommer sluta äta fläsk och kyckling? Jag önskar även för 2014: - Att importen viker till förmån för svenska livsmedelsråvaror producerade med hög livsmedelssäkerhet, god djuromsorg och med klimat – och miljöhänsyn - Att landsbygd och jordbruk fortfarande är intressanta och viktiga frågor när vi närmar oss valen - Att insikten ökar om att vi som konsumenter sätter antibiotikaavtryck genom det kött vi väljer. Sverige har den lägsta förbrukningen i EU. Att Sverige under året förbättrar sin redovisning av antibiotikaförbrukningen, så att vi vet hur mycket som används på gården och att vi kan redovisa detta på djurslag. Detta gäller idag i Danmark, Nederländerna och Tyskland. - Att den offentliga upphandlingen och restaurang – och storhushållsbranschen sätter ökat tryck på grossisterna att leverera livsmedelsråvaror med miljö – och djurskyddskrav. Det är inte acceptabelt att griskött kommer från danska och tyska grisar, som har avklippta svansar - Att diskussionen om minskad köttkonsumtion leder till att kvalitet fokuseras, snarare än lågt pris – mindre fast bättre. Att Föreningen Vi Konsumenter får genomslag för sin uppmaning till aktörerna i livsmedelskedjan - Att konkurrensutredningen visar tydligt vad som verkligen ökar konkurrenskraften - Att klimatcertifieringen får det genomslag den förtjänar - Att miljö – och konsumentorganisationernas satsning på hållbar livsmedelskonsumtion och produktion visar på svenskt lantbruks fördelar - Att EU:s djurhälsolag ger möjlighet att ställa krav på frihet från vissa sjukdomar vid handel av djur över gränserna. m m Bloggar och kommentarer Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan. Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se. Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk. /LG
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel! |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Grispriserna vecka 2 Partipriset Scans industripris (tidigare partipris) är 24,97 kr. Kött% 58, 69 - 82,9 kg, utan huvud och framfötter. För att jämföra partipriset med slaktgrispriset måste du dra av ca 7 % på partipriset. Slaktsvin, grundnotering för bäst betalda viktgrupp
* Gäller endast i kombination med tecknat KLS Ugglarps Leveranskontrakt Slaktgris och med tillhörande ordinarie veckoleveranstillägg. ** = Grundnoteringen gäller gamla avtal och avtal med kvartalspriser. För nytecknade avtal gäller Plus-noteringen. *** = Gäller Scan-avtal tecknade efter 1 november 2013  Bud eller tecknat leveransavtal, slaktgrisar Sverige (Rapportera in ditt avtal
Kv = Bud eller tecknat avtal gällande kvartalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar Antal = Antal grisar som avtalet omfattar Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mella nsverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri,eller siffra (för att inte avslöja allt). A/B = A = tecknat avtal, B = Bud Benchmarking, jämför din slaktgrisomgång med andras
Avtalat = Avtalat pris för perioden enl leveransavtalet I/F = I = Integrerade intern eller extern, F = Förmedlade smågrisar V = Slaktvecka Reg = Region: S = Södra Sverige, M = Mellansverige, N = Norrland Slakteri = Slakteri, eller siffra (för att inte avslöja allt). Antal = Antal grisar som slaktats i omgången K-% = Kött-%, medeltal Vikt = Omgångens medelvikt Snitt = Total likvid, dividerad med antal kilo. Före moms och efter ev tillägg och även avdrag för Djurhälsovården, Svenska Pig, Svenskt Kött, m m, (6-7 öre) Slaktsvin, Norden, noteringar
a) Från norska priser ska dras slaktdjursavgift, m m. Klyvda utan huvud och framfötter. 60 % kött. +40 øre. per kött%. Noroc-korsning +70 øre per kg. b) Avräkning sker vid 60 % kött. Priset inkluderar inte tillägg. Danish Crowns notering är bruttonotering. Sedan görs avdrag. Verklig notering kan beräknas till 10 - 15 öre mindre. Exkl efterlikvid. b)LSOs pris visar från 30/4 2010 grundpris + Primustillägg + nättillägg + effektivieringstillägg, som i princip alla uppfödare har. Slaktsvin, Europa, landsnoteingar resp korrigerade
** Landsnoteringar korrigerade för nationella olikheter i klassnings- och betalningssystem. 56 % kött, fritt gård. 79 % slaktutbyte. Förutom vid ändrade noteringar, kan siffrorna påverkas av svängningar i kurser på valutorna. Korrigeringar kan även ske i efterhand. Noteringarna kan jämföras med varandra. Enl ISN. Korrigeringsparametrarna ändrade 100803. Tabellen visar redovisad officiell notering (för Sverige Scan) och inte det verkligt utbetalda pris uppfödaren får. Noteringarna visar inte tillägg eller avdrag för veckans aktuella köttprocent och vikt och inte heller olika tilläggsbetalningar, efterlikvider eller årsbonusar (Danmark dock inkl 0,60 dkr). Enskilda svenska uppfödare kan ha stora "personliga" avtalstillägg utöver noteringen och standardavtalen (tillägg runt 2 - 3 kr/kg förekommer). Tabellen visar därför lågt verkligt pris för svenska slaktgrisar. Se även faktisk betalning nedan. Slaktsvin, faktisk betalning (utbet. belopp/slaktade kg)
Priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma. OBS! Priset är utan huvud. Svenska slakteriers grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset. * Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 skr. Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till skr vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna. Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.  Priserna på slaktsvin vid ISNs internetauktion North-West German Internet Pig Market är en auktion över internet för slaktgrisar. Antalet grisar som säljs är inte stort, men auktionspriserna kan ibland ge en tidig indikation om vart officiella noteringarna är på väg i Tyskland.
Suggor, Sverige
** Fritt din gård
Suggor, utland
Viktigaste valutorna
Smågrisar, Sverige
1 Tillägg upp till 106 kr/smågris tillkommer. 2 Tillägg upp till 85 kr möjliga 4 Tillägg gäller förmedling, vid mellangårds avtalar parterna. 5 Över 30 kg + 5 kr, under -10 kr per kg. Marknaden sätter priset, dvs priset som anges är det som marknaden indikerar just nu. 6 Södra Sverige, danska kronor Smågrisar, noteringar utland
Smågrisar i EU, faktiskt avräknade priser
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
