Senaste nytt om marknaden och priser
Kanske en öppning till Ryssland?
I Europa är det knappast några prisrörelser på slaktgrisar alls och det är det inte heller i Sverige v 35. Däremot fick vi en första signal om att det kanske blir viss uppluckring i det ryska embargot mot import av livsmedel från EU och USA. Detta av en anledning som som i varje fall inte jag tänkt på tidigare, att bristen på mat genom tiderna fällt mäktigare despoter än Putin. Det är nog inte hunger den här gången, utan mer att rika ryssar inte får sin lax som omväxling till kaviaren. Ryssland producerar endast 5 % av den lax man äter och just lax nämns som ett livsmedel som kan släppas loss ur embargot. Grisköttet har också stiget kraftigt i pris i Ryssland och därför kan det tänkas att importen kan tas upp igen. Vi får hoppas på det. Man hänvisar just till att importstoppet påverkat priserna för konsumenterna för mycket. Det kan sänka Putins popularitet.
Men det rör sig även i Kina. Kina har stoppat leveranserna av griskött från sex köttföretag i USA pga spår av tillväxtstimulerade medel, skriver Agra Europe. I fortsättningen krävs intyg från oberoende kontrollorgan att inget Rakopamin använts. Hur stora volymer som blockeras framgår inte, men importen av griskött från USA var första halvåret 155000 ton till ett värde av 318 milj dollar.
Snaran dras även åt kring länder som inte får bukt med MRSA. Det kan bli riktigt dyrt för t ex Danmark att försumma att ta itu med detta problem. Ännu ser vi inget av någon kampanj mot t ex danskt och tyskt griskött i årets valrörelse. Flera partier, och även LRF, flaggade efter EU-valet för att fortsätta kampen mot import av griskött från MRSA-länder.
Ännu har det inte varit något större drag i valrörelsen. Alla verkar lite trötta och avslagna efter sommaren och även efter en ganska rolig och ovanligt livlig kampanj inför EU-valet. /LG 140822

KLS Ugglarps
Marknaden är relativt oförändrad, jämfört med föregående vecka.

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Affärerna präglas nu av skolstarten, med efterfrågan på ett annorlunda sortiment än på sommaren. Grillprodukterna minskar i försäljning, men ännu grillas det en del.
-Vädret är inte det bästa för grillning, med stora regnmängder tidvis.Tack och lov ligger slakteriet högt i terrängen, men en av våra närmaste orter är Getinge, som omtalas i medierna för svåra översvämningar även inne i samhället.
-Både slakten och smågrisarna är i balans.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Situationen är väldigt lik föregående vecka. Fortsatt bra försäljning men press på charkråvaran.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Veckan för skolstarten är en av de bästa veckorna under året, när skolkökens kylar ska fyllas upp. Vi bor i ett färsätande land och alla slag av färs går bra just nu. Grytbitar är också en stor produkt.
-Exporten är som alla förstår inget vidare. Det är också stiltje för exporten i Europa. Flera miljoner kilo griskött ligger i fryslagren och det var ju tänkt att mycket skulle säljas till Ryssland, när man väntades släppa på importstoppet pga svinpesten. Nu blev det tvärtom ännu svårare att komma till tals med ryssarna, när de politiska sanktionerna började.
-Jag kommer just från Norge, där jag sålt svinnjurar. Vissa speciella sortiment går till Norge, till och från. Jag kollade samtidigt gränshandeln och såg mycket irländskt, tyskt och holländskt kött. Givetvis även en del svenskt, men billigt importerat såldes i stora volymer.
-Det har regnat omåttligt mycket i västra Sverige. Mina egna köttdjur står just nu på en kulle omfluten av vatten från ett litet vattendrag. De som talade om rekordskörd nyligen, borde ha väntat med uttalandena i medierna till skörden är bärgad. Vi kommer att få fodervete i höst, så det räcker och blir över.

Dahlbergs Slakt
Mikael Oldin: -Det har varit en bra vecka med bra volymer framför allt till storköken. Växlingen av produkter styrs både av årstiden och väderleken. Men vi tyngs av låga priser på charkråvaran. Om några veckor börjar även kokköttet och rimmade produkter röra sig. Det brukar inträffa ca vecka 37 - 38.
-Det är balans i slakten och ett litet överskott på smågrisar.

Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Höstsäsongen innebär ändrat mönster i konsumtionen. Skolorna har varit igång två veckor nu.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:

Danish Crown
De europeiska marknaderna börjar nu äntligen komma igång efter sommaren.
Vi ser stabil efterfrågan på de flesta detaljer, men fortsatt låg prisnivå.
Marknaden för bacon i England är stabil, med god efterfrågan till oförändrade priser.
Försäljningen är oförändrad till tredje land.

ISN, Tyskland
Små marknadsrörelse i EU
Inte heller den här veckan avviker EUs grispriser från den raka mittfåran. Rapporterna från de europeiska länderna visar på balanserad marknad mycket små prisrörelser och oförändrat tyskt grispris. De tyska slakterierna klagar fortsatt över en otillfredsställande kötthandel, men de slaktgrisar som bjuds ut säljs utan problem. Det har således inte varit något som motiverat en prisjustering. Därför är även de österrikiska, nederländska, danska och belgiska marknadernas priser oförändrade.
I Frankrike kan vi se en svagt positiv trend. Det genomsnittliga priset steg en cent på senaste Plerin-auktonen. Generellt sett har utbudet av slaktgrisar varit under snittet, men även efterfrågan har varit lägre tidvis. I Spanien fick priset sänkas denna vecka med en cent. Spanska slakterierna har klagat flera veckor över att spanska priserna inte harmonerat med priserna i övriga EU.
Trend för tyska marknaden: Tyvärr finns ingen antydan om att köttmarknaderna ska bli bättre under denna vecka. Tillgång och efterfrågan kan därför väntas balansera nästa vecka och ännu en gång torde priset bli oförändrat.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Dafgårds borde skämmas!
Vid en undersökning av djupfrysta färdigrätter så ser jag att Dafgårds hårdlanserar svenska rätter. T ex Jennys kåldolmar, Karins lasagne, Farfars köttbullar, Wallenbergare, osv. Detta gör man utan en gnutta svenskt kött i rätterna. Man importerar kött och fläsk därifrån det är som billigast.
Man får vad man betalar för, dvs vad vet man om antibiotika och hormonstatus samt förekomsten av MRSA och salmonella i skräpet de importerar. En delegation svenska bönder var på Irland och då ställde irländaren frågan om vi är mycket fattiga i Sverige eftersom flera av de svenska kunderna köpte de sämsta kvaliteterna som ingen vill ha på brittiska öarna.
För mig är det förvånande att en så redig karl som kocken Leif Mannerström lånar ut sig till detta företag, Dafgård. Det är väl pengarna som hägrar?
Min förhoppning är att Dafgårds produkter är bannlysta på matborden hos livsmedelsproducerande människor! I händelse av att vi återigen får stängda gränser för köttimport så skall absolut inte Dafgårds få köpa så mycket som en grisfot!
Svensk mat ger jobb och öppna landskap i Sverige.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Återträff i glesbygd
Förra veckoslutet hade min agronomklass från Ultuna 1952 en tvådagars återträff i Emmaboda, Småland. Av de ursprungliga 52 studenterna deltog 12, några med fruar.
Varför träffas i Emmaboda och vad har mötet med GRIS att göra? Jo, dels är två av oss uppfödda på småbruk i det som nu är Emmaboda storkommun, dels är trakten intressant som exempel på en landsbygd som tagit chansen att mot alla odds överleva, precis som man gjort i kriser sedan medeltiden.
Här finns förvånansvärt mycket av lärorik historia och kultur; en 1000-årig riksgräns mot Danmark (Blekinge), minnen av lokala bondefreder vid Furs gränsbro under kungarnas och herrarnas många krig, Dackefejden, massutvandringen till USA, underlaget till Vilhelm Mobergs hela författarskap inklusive senare filmer och musikaler samt en rekonstruerad stenåldersby. Grisarna då? De år borta, liksom mjölkkorna och ersatta av betesdjur (två större besättningar med Highland Cattle och Hereford) och fritidshästar och så skulle Eskil Erlandsson komma till bygdegården på onsdag och prata vildsvin. För vildsvin finns i allt större mängder i de mörka skogarna.
På vår bussresa i strålande solsken längs Lyckebyån i Nils Dackes och Mobergs fotspår hörde jag kommentaren, varför utvandrade man från dessa trakter, här är ju så vackert. Ja vackert är det i dag i många av byarna med gamla och nya väl underhållna bostäder från vilka dagens ungdom pendlar till jobb. Men som det står på minnesstenen vid Raskens torp i Moshult, där Moberg föddes: "här levde folket i hans diktning sitt liv i fattigdom och stolthet, förnedring och storhet, ur dess magra jord tog de sin torftiga näring" . Karl Oskar och Kristina från Duvemåla fann en djupare matjord i Minnesota, dit ett par tusen utvandrade under perioden 1850 - 1930. Nu har utvandrabygden blivit hembygd för nästan lika många inflyttande nya svenskar.
De stora arbetsgivarna är främst Xylems (Flygt) pumpar, Emmaboda kommun och Södra Timber. Flygt sattes i gång 1901 av smeden Peter Alfred Stenberg som med en familj på 10 söner och en dotter och flitigt folk i bygden byggde upp ett världsföretag för dränkbara pumpar. Familjen Stenberg har visat att man inte behövde utvandra för att "komma upp sig". Timber Södra (Geijers sågverk) startades i början av 1900-talet av Alfred Petersson (Geijer), som blivit smått förmögen efter några år som guldvaskare i Klondyke, Alaska. En stor del av den nu tynande glasindustrien byggdes också en gång upp av lokala förmågor och med bygdens resurser, förstärkta med inhyrda konstnärer, formgivare och invandrade glasmästare.
I dag lockar Emmaboda med bl a gymnasieutbilning direkt anpassad till Xylems behov av högutbildad arbetskraft, välordnad barnomsorg, utbyggd åldringsvård, vårdcentral, bostäder, tomter och lokaler för småindustri, goda kommunikationer (nyligen kraftigt upprustad järnväg till de närliggande städerna Kalmar, Växjö och Karlskrona), fritidsfiske i någon av de 105 sjöarna och en bygd rik på kulturella och historiska upplevelser.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Kraftsamla kring att friska djur inte behöver antibiotika
Gårdagens nätverksmöte kring antibiotika klargjorde att det är väldigt mycket på gång inom området antibiotika till människor och djur och åtgärder för att motverka antibiotikaresistens. Internationellt agerar bl a både WHO, FAO, OIE, EU-kommissionen, EU-organ och enskilda länder, kunde Christina Greko, SVA rapportera. Även på nordisk basis har antibiotikaresistens prioriterats av nordiska ministerrådet. De europeiska och internationella konsumentorganisationerna har lagt sina positioner när det gäller antibiotika i produktionen av livsmedel. Det som oroar på svensk nivå är att vi genom omregleringen av apoteksverksamheten fått brister i försäljningsstatistiken. Man tappar 5 – 10 % av försäljningen av injektionsläkemedel (Svarm 2013). Dessutom klarar Sverige fortfarande inte av att kartlägga förbrukningen på djurslags – och gårdsnivå. Det är skamligt att inte svenska veterinärer rapporterar in behandlingsdata till Jordbruksverket, som man är skyldig att göra. Här ligger Tyskland, Danmark och Nederländerna långt före.
Om man skummar vad som är på gång så gäller fortfarande mycket kontroll av förbrukning, kartläggning av antibiotikaresistens och ”prudent use”. Men för att på sikt klara av en av antibiotika oberoende djurhållning, krävs ett systemskifte. Vi måste få friska djur utan generell antibiotikabehandling. Den målsättningen fanns med i LRFs antibiotikapolicy från 1981 (reviderad 1995): ”Målsättningen är en uthållig djurhållning, som så långt möjligt är oberoende av insatser av läkemedel”. Det finns uppfödningssystem som är tydligt antibiotikaberonde, som intensiv gödkalvsproduktion, som bygger på att man hämtar kalvar från stora delar av EU. Detta gäller också många av USAs feed-lots system, där djur transporteras, blandas i stora grupper. Man frågar sig hur Nederländerna kan minska sin antibiotikaförbrukning med 50 % utan att egentligen ändra så mycket i uppfödningssystemen. Det visar sig att man tillämpat en kraftig överbehandling med antibiotika. Så man hankar sig fram med sina intensiva system utan att tappa i produktivitet. Och det gäller väl sannolikt också Danmark.
EUs djurhälsolagstiftning har som motto: ”Prevention is better than curing”. Och det handlar inte bara om att vaccinera bort sjukdomar. Om vi ska kraftsamla kring något i Sverige, kanske det är just att få acceptans för att man måste satsa på friska djur för att bli mer oberoende av antibiotika. Och friska djur uppnås genom förebyggande djurhälsovård, avel, foder, miljö, skötsel, smittskyddsåtgärder och mycket, mycket mer. Det innebär sannolikt mindre intensiva system som kan innebära högre produktionskostnader. Billig mat har ett pris.

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.