Senaste nytt om marknaden och priser
Ginsten och KLS Ugglarps höjer 20 öre v 48
Två slakterier höjer grispriset 20 öre v 48, Ginsten och KLS Ugglarps. Tyskland och Danmark har oförändrat.
Under årets första 8 månader minskade importen av griskött med 7,4 % och nöt 4,8, enligt Jordbruksverket. Trenden håller således i sig från tidigare månader.
-Orsakerna är säkert flera, men en torde vara att det finns en koppling till debatten om antibiotika och MRSA-larmen, säger Åsa Lannhard Öberg vid Jordbruksverkets enhet för handel och marknad i Göteborgs-Posten, GP. Exempelvis har importen av styckat griskött från Danmark minskat med 3 000 ton och med lika mycket från Tyskland. Svenskarna väljer svenskt kött i större utsträckning, men konsumtionen av gris och nöt minskar totalt sett.
-Däremot ser vi en ökning av svensk produktion, import och totalkonsumtion av kyckling, säger hon.
-Det är tydligt att låg användning av antibiotika till lantbrukets djur i Sverige idag är ett av vårt hetaste mervärde!
I våras tog Ica i Sannegården i Göteborg bort danskt griskött från hyllorna, fortsätter GP.
-Konsumenternas reaktioner har övervägande varit positiva, säger Jesper Blomgren, köttansvarig, även om några kunder saknat det billigare danska köttet.
– Men nu går det mot en brist på svenskt griskött. Sverige är ju inte självförsörjande på fläsk, så min känsla är att priserna kommer att stiga, säger han.
I Danmark har Videncenter for Svineproduktion, VSP, anbefallt att grisföretagarna ska fasa ut användningen av blodplasma från gris. Orsaken är att det finns misstankar om att blodplasman kan bära med sig smitta av PED. Det är i en ny rapport från EFSA, European Food Safety Agency, som misstankarna förs fram.
Andra forskare utesluter dock att blodplasma kan ha med sig smitta och tror att det är andra orsaker till spridningen.
Även i Finland har blodplasma slutat användas. /LG 1411214

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Vi höjer slaktgrisarna 20 öre,
-Det är rätt hyfsad balans i slakten nu. Det är nästan balans för smågrisarna, det fattas 50 - 100 grisar,
-Vi är inte inne i den riktiga julruschen ännu, men den kommer nog. Vi tror att julskinkan kommer att räcka.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Alla priser är oförändrade. Det är balans i slakten och vi slaktar för fullt och tar in en del i förskott. För smågrisarna är det en mindre brist.
-Det är fortsatt bra försäljning.
-En uppmaning till våra leverantörer av gris är att anmäla slakt inför kommande helger i god tid. Anmäl för två eller helst tre veckor fram. Det försvinner en del produktionsdagar och har vi framförhållning kan vi lättare planera produktionen och sälja så att vi får ut så mycket som möjligt före jul när marknaden är som bäst.

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -

Dahlbergs Slakteri
-

Moab (Förädlar Dahlbergs grisar)
Mikael Oldin: -

Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Marknadsläget är helt normalt för årstiden. Priserna är oförändrade.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Dansen kring priset på grisen har senaste tiden varit mycket stilla vals, där varken inköpare eller säljare har rört sig mycket.
-Efterfrågan på färskt kött i Europa är inte särskilt stor just nu. Det är balans mellan utbud och efterfrågan, dessvärre på en låg prisnivå. Utbudet av framändar och bog är större än efterfrågan och detta betyder att priserna sjunker på de flesta marknader. På skinka är situationen lite bättre, så vi avsätter våra volymer bra på marknaden, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Marknaden för kotlett är likaså stabil, dock med svag efterfrågan i Europa. Till sist är det också botten i försäljningen av bacon till den engelska marknaden, som till väsentlig del säljs på kontrakt. Däremot går spothandeln trögt, vilket sätter priserna under press.
-Det är mycket tydligt att inköparna arbetar med mycket kort horisont just nu. De köper endast in till ganska få dagars produktion åt gången. Det gör de därför att de väntar att priserna ska falla, men omvänt gör vi allt vad vi kan för att finna alternativa kanaler till försäljningen, så priserna kan gå båda vägar, säger Søren Tinggaard.
Till länderna utanför Europa är det god försäljning till Japan av bröstfläsk, kotlett och karré, medan den kinesiska marknaden är mer återhållsam med lätt sjunkande priser.

ISN, Tyskland
Små ändringar av EUs grispriser
Det syns ingen vändning i sikte på den europeiska marknaden för slaktgrisar. I de flesta länder är priserna oförändrade. I Holland och Irland sjönk priset 1 cent, medan britterna drog tillbaka tidigare uppnådda 6 cent. Till den kraftiga nedgången medverkar ändringar i valutan. Även de brittiska priserna på smågrisar faller just nu. Det är vanligt så här års, eftersom färre djur sätts in i stall för vintern, än de som annars under året går utomhus.
Från de övriga EU-länderna meddelas oförändrad marknad. Utbud och efterfrågan är i balans på höjd nivå och priserna är således oförändrade.
Vid G20-toppmötet i Australien förbättrades inte situationen alls i fråga om ryska importstoppet av griskött från EU. Mötena med Putin blev resultatlösa. Det enda som hänt är att grisexporten från Vitryssland också stoppats. Ryssarna skyller på problem med grisarnas hälsa. I det ryska ministeriet för Tillsyn för djur- och växtskydd, Rosselkhoznadzor, överväger man i stället import från Sydkorea och Indien.
Trend för tyska marknaden: Efter senaste veckans tillfälliga press på den inhemska köttmarknaden, säger köttindustrin att det är god avsättning för de utbjudna grisarna. Därför förväntas priserna bli som lägst oförändrade.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Antal grisföretag
I förra veckans @-GRIS förklarade Mattias Espert att hans uttalande i Land Lantbruk var hans personliga uppfattning. Av Mattias Esperts uttryckssätt i @-GRIS framgick att han blivit pressad från olika håll om uttalandet i tidningen.
För 5 år sedan producerades 2,96 miljoner grisar i Sverige av 2 000 grisföretag. 2014 kommer uppskattningsvis 2,5 miljoner grisar att produceras av knappt 1 300 grisföretag. Dvs 700 grisföretag har avvecklat. Bland dessa 700 företag finns både större och mindre. Hade dessa företag inte avvecklat hade flera av dem sannolikt varit olönsamma idag.
Det Mattias Espert gav uttryck för är precis det som sker just nu och som har pågått länge. Allmänt i branschen har vi med facit i hand haft för stort fokus på antal företag som slutar. När det stora problemet är att det inte byggs i någon omfattning för ny produktion.
Då vi i Sverige har för höga produktionskostnader måste produktionen relativt minska i större omfattning än i andra länder innan nybyggnation av efterfrågestyrd produktion kommer igång. Oavsett vad vi tycker om det så har Mattias Espert rätt i sitt resonemang om vad som sker och som kommer att ske. Däremot är jag inte övertygad om att det är en viss storlekskategori som måste sluta, men jag är desto mer övertygad om att marknadsekonomin alltid tvingar fram högre effektivitet och att nybyggda anläggningar därför blir större.
Men det är inte samma sak som att ett mindre företag inte kan ha god lönsamhet med nuvarande gårdsspecifika förutsättningar.
Per Karlsson
Boarps Gård

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Vill Espert avveckla SGF?
I senaste numret av Land uttalar sig Mathias Espert att vi borde bli hälften så många grisföretagare i Sverige framöver. Vad Mathias än säger så är hans koppling som styrelseledamot i SGF odiskutabel och framstår som tveeggad.
Det är en hel del som jag kan hålla med om. Blir vi hälften så många, men med oförändrad produktion så skulle antagligen förhållandet till våra slakterier bli mer affärsmässigt. Detta scenario ger inga funderingar på export av griskött.
Mathias anser att fläskpriset just nu är gott nog för nyinvesteringar. Då tror jag att han räknar fel. Verkligheten är att med dagens nybyggnadskostnader och full förräntning och normala avskrivningar samt 4 % vinst kräver 2 - 3 kr högre fläskpris. Orsakerna till att investeringarna uteblir är förutom otillräcklig lönsamhet vissa slakteriers dåliga behandling av sina leverantörer och bankernas avsaknad att tro på animalieproduktion i Sverige. Jag vill påminna om Scans dåliga affärsmoral för ett år sedan och det senaste året vid Skövde Slakteri som varit under all kritik. Dessa omständigheter gör att vi grisföretagare tänker mer än en gång före ev investeringar som ska vara i 20 år eller mer.
Var rädd om ”Svenskt Kött-märket”!!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Kan vi lära något av historien?
Förra veckan hade jag förmånen att lyssna på två tunga auktoriteter inom lantbruk och livsmedel – Mårten Carlsson, rektor på SLU på 80 – 90-talet och Ingvar Ekesbo professorn i ”djurskydd”, som skrev den svenska djurskyddslagen 1988. Jag har själv en historia där dessa personer har haft stor betydelse. Mårten höll högtidsanförandet vid första utdelningen av Guldtackan (Slakteriförbundets och tidningen Land djuromsorgspris) 1986. Då berättade han om universitets engagemang i etiska frågor. Tillsamman med Ingvar höll vi ett seminarium i Bryssel 1996, kring det svenska förbudet mot antibiotika som fodertillsats. Första steget mot att påverka EU 15 för att införa ett motsvarande förbud.
Mårten inledde Vi Konsumenters jubileumsseminarium på KSLA den 12 november. På 40-talet var stallgödseln helig och grunden för växtodlingsplanen. Bekämpningsmedel som gift blev aktuell, när en maskinstationsanställd blev förgiftad av besprutningsmedel i stöveln. I LRF:s idetidskrift Nya Perspektiv från 1978 talades om ekologisk ekonomi. Mårten arbetade mycket med universitetets inre liv. ”En teknik som smeker naturen” där mät- och regleringsteknik är viktiga hjälpmedel. Men mycket om debatten handlade, och handlar om antingen eller. Vi måste väga värden mot varandra. Frågan känns speciellt aktuell, med tanke den olyckliga polariseringen kring ekologiskt och s k konventionellt jordbruk. Vi har långa livsmedelskedjor, men finns det närmarknadsfördelar? I dag närmar sig ICA producenterna. Forskningen måste lyfta sig till politiska nivån. Samspelet mellan akademin och samhället måste stärkas.
Ingvar Ekesbo talade på Jordbruksverkets årliga djurskyddskonferens den 13 november. ”Det räcker inte med foder och vatten. Det krävs kärleksfull och öm omvårdnad”. På 40-talet fanns framtidsoptimismen och tilltron till tekniska framsteg. Det påverkade makten över tanken. På 50-talet blandades penicillin i djurfodret och på 60-talet byttes ordet bonde till producent och djur till produktionsenheter. Kor och sinsuggor bands upp. Men det kom en mottreaktion. Sverige förbjöd uppbundna suggor 1970. Samma år infördes den s k Djurstallkungörelsen d v s förprövning av djurstallar. Denna har ifrågasatts, men jag är övertygad om att den har inneburit att vi undvikit felaktig användning av ny teknik. Vi slapp burhållning av smågrisar med tidig (två veckor) avvänjning. Debatten inom EU startade med Ruth Harrissons bok Animal Machine, 1964. Europarådets konventioner 1971 – 1976 har övergått i EFSA:s arbete fr o m 2000. Inför det svenska EU-inträdet utredde Jordbruksverket värdet av svenska djurskyddsregler. Ingvar hänvisade till Rutegårds och Wierups inlägg i debatten och Bo Algers m fl replik. Han tog upp en av mina gamla favoritfrågor; relationen människa – djur. Vilken effekt har stora besättningar när det gäller tillsyn och omsorg? Hur många djur kan du känna? Vi måste undvika onödiga dödsfall – och det gäller även kycklingar. Samverkan mellan värderingar och fakta måste vara styrande.

Blogga du
också!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS. Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.