Senaste nytt om marknaden och priser
Scan höjer 25 öre v 36
Scan har spräckt 20-öringen i svensk grisstatistik och dristat sig till att höja 25 öre nästa vecka, 36. Det gläder! Därmed ligger man nu på 15,05 kr, alltså mindre än 1 kr under marknadens prisledare Ginsten som har 16 kr.
Tyskland har repat sig en aning och höjer 3 cent. Priset är 1,39 €. Priset på internetauktionen har dock stigit väsentligt snabbare, senast med 6 cent och snittet blev 28 augusti 1,48 €. Det är en väsentlig skillnad mot 1,39 och internetauktionens pris brukar peka åt rätt håll. Det brukar inte heller vara mer än ett par, tre, cent skillnad. En fortsatt ökning av tyska grispriset bör därför vara en god gissning. Det är nog inte farligt för de svenska slakterierna att följa Scan och plussa på med mer än 20-öringar framöver! Danmark har oförändrat. Scan höjer också smågrispriset med 10 kr, men tar bort marknadstillägget med samma belopp.
Jublar även denna veckan gör Skövde, som har alla spelare på rätt plats på marknaden för griskött.
-Vi säljer så det knakar, säger Ove Konradsson. Efterfrågan på industriråvaran är fortsatt stor och vi får ut vettiga priser.
Han vässade också tidigare uttalanden om julskinkan.
-Det blir brist på julkinka i år så det smäller!
Jag hör allt fler rapporter om stallutbyggnader. Men dessvärre även om misslyckade försök. Bankerna är återhållsamma, trots att de flesta parametrar pekar rätt för svensk grisnäring. I dag hörde jag invändningen mot utlåning till grisproduktion, att man bränt sig på mjölken.
Som jag sa förra veckan håller bankmaffian ihop. En grisintresserad som ville satsa har redan fått nobben av två banker. Jag väntar med spänning på hur Dalsjöfors tänker tackla maffians sammanhållning. Kanske blir det någon helt ny lösning?! /LG 150828

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det går fortfarande lätt att sälja. Priserna är oförändrade och det är balans för både smågrisar och slaktgrisar. Vi har inte börjat lägga in julskinka ännu.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det går bra att sälja nu, vi säljer så det knakar. Det gäller även industriråvaran och vi får ut vettiga priser. Det kommer att bli skinkbrist så det smäller!
-Orosmolnet nu är kinesiska ekonomin. Kraschar Kina, kan det bli problem.
-Priserna är oförändrade och det är balans både för slaktgrisar och smågrisar.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Vi har viss brist på slaktgrisar, men balans för smågrisar. Priserna är oförändrade.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Trots turbulens kring både den kinesiska valutan och den kinesiska aktiemarknaden är det fortsatt en riktigt god efterfrågan på griskött från Mittens Rike.
-Som jag ser det just nu, så har oron på finansmarknaderna inte påverkat köplusten hos våra kinesiska kunder. Det är en klar nedgång i deras egen produktion och det är tydligt att detta ökar efterfrågan. Vi följer dock situationen nära. Om oron fortsätter, så kan det skapa mer generell osäkerhet därborta, men det ser vi inte tecken på för ögonblicket, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
På de europeiska marknaderna för färskt griskött är det efter en lång sommar med stor osäkerhet och sjunkande priser, finns äntligen klara tecken på ökad stabilitet.
-Vi ser endast mycket små rörelser just nu. Avsättningen på kotlett är dock pressad och vi märker en rejäl press på priserna, säger Søren Tinggaard.
Pressen på kotlett smittar av sig på den brittiska baconmarknaden, där spotförsäljningen just nu är under press. Samtidigt är karré på väg ut ur säsongen med en fallande efterfrågan till följd.
-Priserna på skinka och framändar är lyckligtvis under förbättring. Det är tydligt att den europeiska förädlingsindustrin nu är igång med full kraft efter semestrarna. Detta märks helt klart på efterfrågan, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Första positiva prisutvecklingen!
Prisutvecklingen på den europeiska marknaden för slaktgrisar ser delad ut den här veckan. Medan vissa marknader, som Tyskland, Spanien och Frankrike, fortsatt varit under press de senaste dagarna och tvingats till sänkning med 1 cent, har grannländer som Belgien och Holland i väst, rapporterat sin första positiva förändring med plus 1 cent.
I Frankrike återupptogs auktionen Marché du Porc Breton den gångna veckan. Den har varit stängd efter stridigheter och ett rejält gräl med några slakterier inblandade. Två auktioner blev inte av. Resultatet av auktionen i tisdags och torsdags låg 1,5 cent under resultatet från senaste auktionen 6 augusti. Alla köpare från slakterierna var inte närvarande, så en del av grisarna som bjöds ut såldes inte.
I Österrike har det knappa utbudet av grisar tilltaget. Det är bl a grisarnas dåliga tillväxt i sensommarvärmen som är orsaken. Pga den svaga europeiska marknaden blev det ändå ingen prishöjning. Redan föregående vecka klagade grisproducenterna över att det trycks in billigt kött i landet från Tyskland.
Trend för tyska marknaden: Efter producentföreningarnas senaste sänkning av officiella grispriset, är trycket från slakteriernas egna huspriser mindre. Det knappa utbudet medför fortsatt god efterfrågan. De kommande dagarna får visa om den positiva stämningen på marknaden räcker för prishöjningar.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Dalsjöfors visar vägen
I det senaste leveransavtalet som gäller för 2016 anslår Dalsjöfors en ökad betydelse av samarbetsavtal med oss leverantörer. I avtalet har man tagit bort flera punkter, bl a punkten kring hur eventuella tvister skall lösas. Den gamla förhatliga punkten som säger att tvister ska lösas vid skiljedomsförfarande är borta. Hurra!! Detta är ett krav som rests av många och bl a vid Jönköpingsmötet för några år sedan. Det följer också vad Percy Barnevik skriver i sin bok, ”200 råd till företagare”, hänvisar man till ev skiljedom i ett affärsavtal är det samma sak som att avtalet är nog bra, men vi litar inte på dig.
Vidare säger Cato Gustavsson att Dalsjöfors kommer att lägga i en växel till för att få igång investeringarna inom grisnäringen. Troligtvis gör man något tillsammans med KLS-Ugglarp. Det känns helt rätt och en expansion i branschen kräver att slakten är med på ett aktivt sätt. Det finns inte utrymme för giriga slaktare längre. Avtalsmodeller som industrin har som är långa ramavtal med kontrollpunkter för ev justeringar i villkoren bör kunna vara bra för alla parter, inkl bankmaffian.
Kanske kan Dalsjöfors - KLS-Ugglarp bli först med att presentera avräkningsnoteringarna en vecka tidigare än nu, så att vi vet vad vi har för pris på de grisar vi säljer redan vid anmälningstillfället. Detta är också ett angeläget spörsmål som många producenter frågar efter.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Mjölk från svenska gårdar
Enligt tidningen Land Lantbruk har f d råvarumäklaren Torbjörn Iwarsson blivit specialist på konsumenttrender. Också något påhejad av LRFs seniorkonsult på Maclean Stephan Borgström. Iwarsson uttalar sig tvärsäkert: Allt fler vill ha anonym dryckesmjölk till lågt pris! Men EMV-mjölken är ju inte anonym. Bilderna visar ICAs EMV- mjölk med texten: ”Mjölk från svenska gårdar”. Handeln har ju ropat på gemensam ursprungsmärkning, eftersom man vet att konsumenterna vill ha en tydlig sådan även på mejeriprodukter. Att Arla inför en egen sådan, har inte mötts positivt från handeln. ICA talar tydligt om att det är tack vare svenska djurskyddskrav som alla svenska kor får gå på bete sommartid.
Åsa Domeij, Axfood, var också väldigt tydlig i Almedalen. Tar ni bort betskravet, tar ni bort det bästa argumentet för svenska mejeriprodukter. Många konsumentstudier och konsumentforskning visar att en majoritet av svenska konsumenter anser det mycket viktigt att korna mår bra och får vara på bete. Och landet är fullt med initiativ för att försöka ge mer pengar till bönderna. Att korna går ute sommartid är ironiskt nog ett av huvudbudskapt i LRFs mjölkupprorskampanj. Men självfallet som jag skrivit om tidigare, så är det rimligt att få betalt för mervärden – antingen av samhället eller av marknaden. Varför hör vi inget av de mjölkbönder (85 %) som säger sig vilja fortsätta att ha korna på bete? Och visst går det att förenkla dagens betesregler.
Konsumenten bryr sig inte! Det är inte ovanligt att producentrepresentanter har mycket bestämda uppfattningar om vad konsumenterna tycker och vet – och framför allt inte vet. Ofta talar man också om konsumenten i singularis. Som om man skulle kunna bunta ihop konsumenterna i en hög. Jag hörde det häromdagen igen.
Konsumenterna ser ingen skillnad mellan bete respektive rastfålla för kor och bryr sig inte. Och då vet jag att Svensk Mjölk för några år sedan på ett professionellt och genomtänkt sätt ställde frågor, som mycket tydligt visade att för en majoritet av konsumenterna räcker det inte med att korna ser blå himmel i en rastfålla. Och det är väl inte så konstigt när all reklam kring mjölk och mejeriprodukter visar kor på bete Och det gäller ju också LRFs kampanj för svensk mjölkproduktion (som jag givetvis hängt på). Åsikter har framförts om att man inte bryr sig om var osten kommer ifrån, utan engagemanget gäller bara dryckesmjölk. Vad vet man om det? Vi har inte fått chansen att välja och få information om mervärden. Man kan ju knappast ha någon uppfattning om svenska konsumenter om man inte ens frågar dem. Varför tror man att LRF, branschorganisationer och handeln målmedvetet ställer frågor till konsumenterna. Jo för att anpassa sin produktion och sitt utbud. Sedan vet vi sedan länge att det givetvis finns konsumentgrupperingar som är helt ointresserade av ursprung, livsmedelssäkerhet och djurvälfärd. Men visst finns skäl för att handeln satsar på svenskt, ekologiskt och närproducerat. Jag citerar tre regionordförande i LRF i ATL i våras: ”Det är naivt att tro att svenska djurbönder skulle klara sig speciellt bra ”med samma villkor”. Kvar skulle då finnas höga byggkostnader och lönenivåer, men konsumenternas anledning att välja svenskt skulle till stor del var borta.” Finns den ärliga kalkylen över svenska merkostnader i relation till exempelvis dansk motsvarande?

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.