Senaste nytt om marknaden och priser
Tyska slaktjätten
Tönnies köper
danska Tican
Endast några timmar efter att meddelandet om spruckna fusionen DC-Tican briserade kom nästa slaktbomb: Tyska Tönnies köper Tican.! Bra eller dåligt, det diskuterar nog många danska grisuppfödare just nu. DC + Tican skulle bli ett starkt företag på exportmarknaden, därför blev det en besvikelse. Men nu kommer en stark tysk spelare in på danska marknaden, igen, och Danish Crown måste upp till bevis och visa att man betalar bäst, hemma. Det är en diskussion som pågått sedan decennier, men DCs löften om bättre pris har endast infriats då och då. Just idag ligger Danmark över Tyskland med 38 öre. Kraftfull konkurrens om grispriserna i Danmark, är nog många grisuppfödare som hoppas på Tills nu har man tvingats transportera grisarna till Tyskland för att få bättre pris. Och det gör som bekant många. Särskilt gäller det smågrisar. /LG 151102

Fusionen mellan
Danish Crown och Tican
har spruckit!!
Fusionen mellan Danmarks två största slakterier jätten Danish Crown och det mindre Tican har spruckit.
Konkurrensmyndigheterna har ställt hårda krav på att den danska inhemska konkurrensen ska upprätthållas och Danish Crown har gjort flera eftergifter.
-Nu överstiger kostnaderna för eftergifterna den synergieffekt en fusion har gjort möjlig. Vi tar tillbaka ansökan om att få fuisionen godkänd, skriver DC.
Vad som nu ska hända med Tican, som mer eller mindre är tvingade att hitta samarbetspartner, framgår inte ännu
Läs om den fortsatta utveckingen på www.grisportalen.se /LG 151102

Skövde och Scan höjer v 45
Scan höjer slaktgrisarna 25 öre, suggorna 50 och smågrisarna 10 kr. Skövde höjer slaktgrisarna 20 öre, men avvaktar någon vecka med att röra de andra priserna. Scan hamnar nu på 15,80 och Skövde på 16,20. Sedan tillkommer tilläggen, som varierar inom vida gränser (se tidigare @-GRIS). Det var f ö en leverantör som påpekar att verkliga priset var 18,10 kr förra gången slakterierna konkurrerade starkt om leverantörerna. Det behöver det bli snart igen, så vi får fart på produktionen.
Tyskland och Danmark har verkligen inga höga priser, men för att vara oktober har priserna hållit sig uppe förvånansvärt bra, enligt Danish Crowns marknadskommentarer. Men nästa vecka kommer fallet, med 4 cent till 1,38 € i Tyskland. I Danmark faller priset 20 øre till 9,20 dkr. Danska priset avser dessutom 61 % kött, vilket vi kanske inte tänker på. Danskt pris är inget grisföretagare blir feta på, som jag nämnde förra veckan. Danish Crown har förlorat en miljard på rysskrisen och dessa förluster har transporterats ned till djurbönderna. En miljard till i intäkter, har nog märkts på avräkningarna!?
Politiker, vakna upp och se vad jordbruk, djurproduktion, slakt och förädling betyder för landet. Det är tusentals arbetstillfällen och en stor del av handelsbalansen som står på spel när modernäringen är i kris. Kjeld Johannesen har sedan 1990 stått i spetsen för Danmarks största livsmedelsföretag, Danish Crown, som nyligen gått igenom århundradets orkan under rysskrisen. I danska Finans redogör han för hur det är att gå igenom ett sådant stålbad och hur det går när politikerna inte går i takt med verkligheten.
I Sverige är vi mitt uppe i en trend med ökad preferens för svenskt griskött. Köttdetaljerna har det varit ökad efterfrågan på länge, men för svensk charkråvara har den ökande efterfrågan inte kommit med full kraft förrän i höst. Ingen vet nog riktigt varför det blev en så snabbt ökad efterfrågan just i höst, som förbytte överskott till underskott, men vi vet att Svenskt Kött bearbetat charkindustrin kraftfullt under senare tid. De blågula märkena med "Svenskt kött" säljer och det är konsumenterna som väljer!
Trenden med mer inhemsk råvara till maten finns även i andra länder. Det kan vara så att man i många länder sett att inhemska råvaror ger jobb och pengar till egna landet. Det är mycket pengar och många arbetstillfällen i livsmedel, som kan hjälpa upp både ländernas ekonomi och minska arbetslösheten. Den svenska regeringen, både förra och nuvarande, har visat ökat intresse för svensk mat. Jag tittade lite på Norge i veckan.
I Norge har försäljningen av mat och dryck med norskt ursprung ökat hela 10,3 % sedan i fjol. Detta är mycket stora tal när de avser ändringar av konsumtionsmönster. Omsättningen av lokal mat växer tre gånger snabbare än resten av dagligvarorna, som ökat 3,5 %. I Norge är det regeringen som driver på för att öka försäljningen av lokal mat och har satt som mål att lokal mat ska nå 10 miljarder nkr 2025.
Norska staten är t o m i konflikt med Efta, frihandelsområdet, och därmed EU, för stödet till inhemsk matproduktion. Hittills har regeringen klarat ut dessa problem.
I Norge finns en stiftelse, Matmerk, som till vissa delar liknar det som Maria Forshufvud i framtiden ska arbeta med, svenskmärkning och information om svensk mat i nya bolaget Svenskmärkning AB. Norska staten är inte inblandad i Matmerk, men stöder uppenbarligen norsk matprofil mycket kraftigt. I Sverige är det Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och LRF som står bakom Svenskmärkning AB. Förebilden och succén Svenskt Kött är ju branschägd.
Vid Elmia pratade jag med en person som varit hos svenska Näringsdepartementet för att ge sin syn på svensk livsmedelsstrategi, ett ämne som diskuterades ganska mycket i valrörelserna, särskilt inför EU-valet. Personen i fråga sa att besöket var en mycket positiv överraskning för honom. Departementet jobbar seriöst med den svenska strategin och tog bl a särskilt upp djurskyddslagen som hinder för grisnäringen att utvecklas. På kosidan tittar man på beteskraven, som också är under stark offentlig debatt.
-Mitt intryck är att näringsdepartementet försöker åstadkomma ett starkt dokument, som ska ge politiker i alla läger incitament att ta krafttag om den svenska konkurrenskraften, säger min sagesman. Mest anmärkningsvärt var nog att svenska särreglerna i djurskyddslagen inte betraktades som någon helig ko, utan mer något som marknadskrafterna borde kunna hantera. Problemet med en ändring verkade mest vara att mäktiga organisationer inom lantbruket (läs LRF) inte driver på att få bort svenska särreglerna.
-Med en större prisskillnad mot omgivande länder än någonsin och en mer eller mindre helt utsliten produktionsapparat i Sverige investeras det ändå nästan ingenting. Det visar med all önskvärd tydlighet hur avgörande det är att få till en harmoniserad lagstiftning.
Det här stödjer även min egen gamla käpphäst om "ett land, två system". Att Sverige borde tillåta både grisproduktion med det svenska konceptet, samt även enligt EUs regler. Marknaden ska avgöra.
Vi är nu på väg att få en liknande modell i Tyskland i konceptet Tierwohl. I det konceptet är det marknadskrafter som driver på i form av ett antal livsmedelskedjor och som satt upp egna regler för djuromsorgen, helt vid sidan om EUs regler.
Att det är skillnad på hur reglerna i EU tillämpas kan även Frankrike nämnas som exempel. Nyligen anordnade Lantmännen en studieresa till Frankrike och man besökte två grisföretag. Deltagare i resan berättar att ena företaget hade helt nya stallar för slaktgrisar och grisarna gick helt på spaltgolv av plast över hela boxytan och man använde inget strö. Grisarna hade kuperade svansar. På frågan om orsaken till att man inte bygger efter senaste EU-direktiv, blev svaret: Vi producerar för export till Ryssland!
I veckan kom en "larmrapport" om att det kan vara risk för cancer att äta rött kött och särskilt charkuterier. Allt är byggt på ca 800 tidigare gjorda rapporter, som nu utvärderats med inriktning på cancerrisker. Svenskt Kött har en artikel på hemsidan om den "nya studien av gamla studier", som sätter in uppgifterna i sina sammanhang: Livsmedelsverkets rekommendationer kvarstår att vuxna bör begränsa konsumtionen av rött kött till 500 gram (tillagad vikt) per vecka och att en mindre del av det kan vara charkuterier. Det är ett råd som finns i flera länder och grundar sig på rekommendationer från WCRF (World Cancer Research Fund), en organisation som samlar vetenskapliga rön om hur cancer kan förebyggas.
Andra råd från WCRF är att behålla en normal kroppsvikt, röra på sig, undvika kaloririk mat och dryck samt äta mer grönsaker, fullkorn, frukt och bönor.
Enligt Åsa Lannhard Öberg, som är jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, kan larmet om cancerrisken möjligen få en snabb men kortvarig effekt på konsumtionen. Men det är få larmrapporter som ger upphov till långvariga förändringar av våra konsumtionsvanor.
– Med blicken i backspegeln kan jag konstatera att köttlarmen ofta har en väldigt snabb men också snabbt övergående effekt, säger Åsa (brorsdotter) till radio P4 Jönköping.
17 698 personer besökte Elmia Lantbruk Djur & Inomgård 2015. Det är mindre än vanligt, men nästa år blir det en sammanslagen utställning med både maskiner och husdjur.
Till slut upprepar jag det jag brukar säga inför varje Alla helgons dag, eller Halloween, som allt fler säger: Varför har vi ingen maträtt, gjord av griskött, till den helgen? Skinka till jul, lamm och ägg till påsk, sill och lax till midsommar, champagne till nyår, men inget till Halloween? Det är en stor familjehelg, där det är stor samling kring matbordet i de flesta hem. Varför mutar vi inte in den mathelgen!? /LG 151030

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det ser hyfsat ut inför julen. Det kan bli en bra jul. Allt går bra att sälja.
-Vi märker inget speciellt på försäljningen inför Halloween. Jag håller med om att det borde vara någon bra köttdetalj vi kan sälja speciellt till Halloween-helgen. Men vi är för små för att påverka marknaden.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Alla priser är oförändrade. För både slaktgrisar och smågrisar har vi en viss mindre brist.
-Marknaden är mycket lik förra veckan.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Vi höjer slaktgrisarna 20 öre nästa vecka, men smågrisarna och suggorna får anstå ytterligare någon vecka. Smågrispriset är f ö säsongsmässigt på väg ner.
-Vi kan inte se att försäljningen påverkas något alls av att det är Halloween. Det är ingen stor mathelg som går att jämföra med jul och påsk. Att påverka marknaden kostar oerhörda pengar, som t o m hela slaktbranschen är för liten för. Även Svenskt Kött har alltför små resurser för att påverka konsumtionen inför en helg.
-Det som är speciellt för den här årstiden är blandfärsen. Det säljs väldiga volymer blandfärs, som är populär i stora konsumentgrupper. Den är billigare och ger mer smak än nötfärs och ren grisfärs används inte mycket. Dessvärre är färsen en produkt som är populär att kampanja och det är nästan omöjligt att komma över 40 kr.
-Orsaken till den stora färsförsäljningen vet vi inte riktigt, men jag kan tänka mig att det beror på att många lagar mer hemgjord mat så här års. Det är mörkt ute för aktiviteter och det är mysigt att samlas kring grytorna och maten.
-Vi borde ha mer pengar i slaktbranschen till marknadsföring, men nu har nog alla slakterier fokus på att betala så mycket som möjligt till leverantörerna. Det är hård konkurrens. Slakt och vidareförädling har i bästa fall en vinstmarginal på 1 - 1,5 %. Det anses bra om man kommer över 1 %.Vilka branscher nöjer sig med detta?

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist:

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -Vi har bra åtgång på suggorna och vi har plats för fler leverantörer. Till skillnad från övriga aktörer så har vi god efterfrågan 12 månader om året på suggor. Vi hämtar i hela Götaland ring oss för mer information om upptagningsområde.

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
De grå månaderna är traditionellt lika med fallande priser på EUs marknad för färskt griskött. Fallet har dock låtit vänta på sig under hösten i år, men nu visar marknaden i alla fall en viss försvagning i efterfrågan.
-Marknaden har varit stabil och lugn den senaste tiden, men nu upplever vi en aning matthet på marknaden. Det är ett ganska stort utbud från speciellt Spanien, som medverkar till dämpade priser runt om i Europa, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Den brittiska baconmarknaden är tillfredsställande, medan avsättningen till länderna utanför Europa är oförändrad till Kina och Japan. Australien visar dock bättre takter.
-Den aktuella situationen vill nog vara bilden vi får se de närmaste två veckorna och det är helt klassiskt för säsongen. När de nästa veckorna gått, väntar vi att vi kan se en effekt av julhandeln. Den kan hjälpa oss något, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
I stort sett stabil grismarknad, men priskatastrof i Frankrike
Bilden av grispriserna i EU ser ganska vanlig ut för den senaste tiden. Svaga priser i söder, stabil marknad i norr. I Spanien är det rekordstort utbud slaktgrisar och låga priser, som grisuppfödare inte kan leva på. Dessutom är efterfrågan allt svagare pga att semestertiden är näst intill slut.
I Frankrike överskuggar striden om priserna på marknaden allt. På kort sikt syns ingen enighet till lösning i sikte. Enligt uppgift ligger nu slakteriernas ensidigt satta priser nu på tyska och spanska nivåerna. Situationen i Frankrike är ett gott exempel att tillföra historieböckerna, om att marknadskrafterna inte kan upphävas. Politiskt satta priser slutar oftast i katastrof.
I mellersta Europa fortsätter utbudet att efterfrågas och volymerna ligger på förra årets nivå. På olika håll hör man dock att slakterierna klagar över att det kommer billigare utbud från Spanien. Men vi har hittills inte sett någon påverkan på marknaden, varken i Tyskland eller grannländerna under gångna veckan.
Trend på tyska marknaden: Det väntas inga större förändringar av de stabila aktiviteterna på marknaden.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Rådgivningen under lupp igen!
Vid mitt besök i Gård & Djurhälsans monter på Elmia i onsdags hörde jag att man arbetar med att se över grisrådgivningen ännu en gång. Att åsikterna om rådgivningens utformning går isär kraftigt, framgick tydligt.
Den nuvarande grisrådgivningen påminner mest om en historiebeskrivning av den typen som Herman Lindqvist skriver om.
Den nya rådgivningen måste gå in för att likna den man har på växtodlingen. Man gör upp en plan för produktionsmedlen och har kontinuerlig uppföljning tillsammans med rådgivaren, med tanke på utveckling, ev sjukdomar, rätt foderanvändning och slutligen rätt utslaktningsstrategi, etc.
Därefter summerar man och gör en efterkalkyl som ställs mot den förkalkyl man naturligtvis har gjort. Vidare tittar man på vad som varit dåligt för att förbättra, samt att repetera det som varit bra.
Pig-Win-programen ska ingå i rådgivningen och vara enskilda, samt att aldrig publiceras offentligt. Vem får veta vad en Volvo-bil kostar att producera innan man ev.köper en dylik.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Svenska bönder ska vara stolta. I dag producerar man livsmedel av hög kvalitet.
Den senaste tiden har jag varit i en mängd olika sammanhang och lyssnat av. Vissa LRF-representanter vägrar att ta till sig att det faktiskt sker en positiv utveckling när det gäller svenskt kött. Vissa tror att den positiva bubblan kommer att spricka om något år. Pessimisterna använder sig av den förmodade negativa utvecklingen, för att argumentera för att lika villkor måste gälla för svenska särregler. Det är oroande och skapar inte framtidstro eller stolthet hos bönderna.
När jag lyssnar på Svensk Fågel så lägger man en långsiktig strategi om ökad produktion. Ökningen för 2015 på fem procent är redan infriad. Man är tydlig med sina mervärden – låg antibiotikaförbrukning, djuromsorg och säkra livsmedel (salmonella och campylobacter). Kalmar län lägger en egen offensiv livsmedelstrategi. LRF Sydost tillsammans med ICA ordnar möten mellan ICA-handlare och lokala bönder.
Läser man Land Lantbruk finns fantastiska lokala initiativ, som exempelvis i Jämtland där man bjuder in nyinflyttade för gemensamma aktiviteter kring maten. Det finns anledning att ta till sig det positiva som uträttas av Sveriges bönder. Livsmedel är en förtroendebransch. De närmare 170 000 namnunderskrifter som samlades in i samband med mjölkupproret är ett bra betyg. Nu eller aldrig gäller det att tydliggöra vad som skiljer svenskt från importerat, märka och kommunicera.
Rubba inte detta genom att ständigt upprepa att beteskravet skulle lösa mjölkböndernas lönsamhetsproblem, när det i stället riskerar förtroendet hos de 170 000 som skrev under. Jag har stor förståelse för att det är jättedeppigt just nu för svenska mjölkbönder. Det gäller att bygga upp böndernas självförtroende och stolthet över att man i dag producerar högkvalitativa livsmedel, som konsumenterna och djurskyddet uppskattar. En ny djurskyddslag bör innehålla det som vetenskapligt är bra för djuren och uppskattas av konsumenterna.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.