Senaste nytt om marknaden och priser
Priserna oförändrade v 50
Efter de stora sänkningarna av grispriset i Tyskland, och nu sist sänkningen med 30 øre i Danmark, är priserna oförändrade nästa vecka i de båda länderna. Marknadsläget ljusnar något i Europa inför julen och sedan kommer EUs stöd till infrysning av kött, s k privat lagring. Det vanliga efter jul är att försäljningen minskar och därmed priset. Hur mycket det blir i år vet vi inte ännu.
Även i Sverige ligger priserna stilla för slaktgrisar. De ytterligare höjningar vi hoppades på, uteblev pga de låga priserna i Europa. Dalsjöfors höjer smågrisarna 15 kr.
Vi står nu på en pristopp i Sverige, som grundar sig på priset på skinka till jul. Snart är det slut med skinkinläggningen och då rycks en del av grunden bort för det svenska högre grispriset. Fortfarande är dock preferensen för svenskt griskött mycket högt bland konsumenterna, men när importkött är så billigt, är det risk för att konsumenterna köper det som är billigt. Prisskillnaden mellan svenskt och tyskt griskött är mycket stor. Det är stora pengar att tjäna för importörerna, om man bara kan få konsumenterna att acceptera importkött. Statistiken över importen visar ökande volymer och Axfood är en importör som pekas ut av branschen.
Ove Konradsson säger i dagens kommentarer att branschen behöver friska upp minnet hos konsumenterna. MRSA-diskussionerna ligger en tid tillbaka och folk har lätt att glömma.
I veckan kom ett larm från Danmark om misstänkt svinpest. Grisar från två besättningar hade symtom och slakteriet i Herning stängdes. Efter utredning blåstes faran över och det var ännu en gång annat som orsakat symtomen. Det har varit många larm genom åren i Danmark, men det har inte varit allvar sedan 1933.
Det gäller dock att vara på sin vakt både i Danmark och Sverige. Svinpesten finns i Baltikum, Ryssland, m fl länder och det finns inga tecken på att den skulle vara under kontroll.
I veckan fick ett nytt danskt-tyskt slaktsamarbete grönt ljus från konkurrensmyndigheterna. Danska Danish Crown och tyska Westfleisch ska samarbeta om styckning och försäljning av suggkött under namnet Westcrown. Tillsammans ska man slakta 675 000 suggor i nya lokaler i Dissen, söder om Osnabrück i Tyskland. De blir klara under första halvåret 2016. Det mesta suggköttet säljs i Tyskland. /LG 151204

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Vi har fått in stora volymer grisar till slakt. Det är bra, men vi måste hinna slakta undan också. Vi kör med viss övertid för att öka slakten.
-Försäljningen är jättebra, men volymerna hänger på hur mycket vi hinner slakta.
-Jag tror att det blir rätt hyfsade priser även efter jul och det är bra att EU sätter igång sin frysinlagring så tidigt att den hinner stabilisera marknaden.
-Priserna är oförändrade och det är balans både för smågrisar och slaktgrisar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Det är full fart på marknaden. Priset på slaktgrisar är oförändrat, men vi höjer smågrisarna 15 kr. Det är brist på smågrisar och balans för slaktgrisar.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Försäljningen går riktigt bra och nästa vecka sänker vi övre viktgränsen till 96,9 för att få in fler grisar. Julproduktionen står nu på sin topp. Vid Lucia ska inläggningen av skinka vara klar, för senare går det inte att hinna med styckning, saltning, nätning och kokning av julskinka och få ut den till butikerna för försäljning. Det innebär att skinkan senare i december får ett annat värde och skinkan till jul är den del av grisen som sätter priset så här års. Därmed måste det bli något annat som håller uppe priset, annars finns risk för prissänkning.
-Jag är lite orolig för försäljningen av svenskt griskött framöver. Det finns tecken på att importen ökar pga de låga priserna i Europa. Branschen behöver påminna konsumenterna om det svenska grisköttets fördelar, med dess hälsostatus, osv. Det verkar som om konsumenterna börjar glömma.
-Alla priser är oförändrade nästa vecka och det är balans både för slaktgrisar och smågrisar.

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Hösten har varit hård mot den europeiska marknaden för färskt griskött, eftersom priserna har varit under press pga mycket stort utbud av kött överallt i Europa. Jultiden brukar traditionellt ge ett litet andrum och den kapar av toppen på en besvärlig period.
-Vi ser nu att julhandeln är igång och detta stabiliserar marknaden för färskt kött i Europa. Vi har god efterfrågan på de flesta detaljer och vi försöker att sälja så mycket som färskt kött som är möjligt, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danixh Crowns exportavdelning.
Andrummet i Europa kommer också som en funktion av god försäljning speciellt i Asien och Australien.
-Just nu säljer vi rekordstora volymer till länderna utanför Europa, där särskilt Japan och Kina köper mycket. Priserna är dock dessvärre under press i Kina, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Julhandeln började till slut
Förra veckans prisnedgång kunde äntligen stoppas på EUs marknad för slaktgrisar. Med utgångspunkt från Tyskland är priserna i Österrike, Belgien och Holland kvar på oförändrad nivå. Marknadens aktörer rapporterar om minskande volymer utbjudna slaktgrisar, men också att kötthandeln ser bättre ut än tidigare. Eftersom julhandeln är på gång, går fabrikerna som benar ut kött på full fart. Dessutom har euron en gynnsam kurs för exporten. EUs privata lagring av kött skickar signaler till kunderna om att köttet inte väntas bli mer ekonomiskt att köpa inom en snar framtid.
I Spanien har priserna fortsatt en negativ trend och stora volymer bjuds ut. Där måste grisföretagarna klara ett nästan 2 cent lägre pris än tidigare. Även danska priserna, som varit förvånansvärt robusta och oberoende av marknadens aktiviteter under senaste veckorna, sänktes med 4 cent under innevarande vecka.
För första gången på sju veckor tog franska auktionen Marché du Porc Breton (MPB) upp verksamheten. Men det bjöds inte ut mer än hälften av de traditionella volymerna denna första vecka (25 000 grisar) för att undvika att auktionen sattes under ytterligare press vid omstarten.
Trend för tyska marknaden: Efterfrågan på slaktgrisar har gått upp avsevärt under senaste dagarna. Som resultat av att det är ny månad och julen närmar sig, ökar efterfrågan på griskött. Det har rapporterats att små prisökningar kunnat förverkligas under senaste dagarna för vissa detaljer. Så det finns i varje fall en chans för priserna att gå upp.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Effektivisera grisleveranserna!
Det är känt att grisleveranser sker på många olika sätt. En del leverantörer har bra och rymliga utlastningsrum eller liknande, medan andra inte har tillstymmelse till bra utlastningsmöjligheter. För djurens bästa skall hanteringen vara skonsam men ändå med bra fart.
Här några exempel. De bästa har så välordnat att man med lätthet kan lasta 150 till 250 grisar per timme förutom väl genomförda förberedelser. Det värsta jag har hört att det tagit 4 timmar att lasta 100 grisar på en tömning. Många gårdar struntar i förberedelser och till och med stämplar grisarna i samband med lastningen.
Vi har alla förbundit oss att inte senare än ett dygn före leverans stämpla eller på annat sätt oroa grisarna. Dessutom får grisarna inte utfordras närmare än 4 timmar före avgång från gården.
På mejerisidan ställer man krav på leverantörerna att mjölkbilen med lätthet skall kunna komma till för mjölkhämtningen. Dessutom har du inte fri gårdshämtning på alltför små kvantiteter.
Vid hämtning av spannmål måste lastbilarna komma till på ett bra sätt och leveranser som går över idealtiden, ofta ca 40 min, kostar det extra för leverantören,
Jag tycker att köttföretagen skall göra gemensamma krav där djurleveranserna skall ske skonsamt och får ta en maxtid och därefter skall det göra skillnad för leverantören. Den skillnaden bestäms i avtalet och kan betyda 10 till 15 öre per kg fläsk.
Svensk julmat ger jobb och öppna landskap i Sverige!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Mjölk och kött på Alnarp
Partnerskap Alnarp, LRF Skåne och sydsvenska producentgrupper för gris, mjölk och nötkött fortsätter oförtrutet med sina årliga och höstliga gris- etc dagar.
Grisdag (se blogg 41/!5 och 42/15) och även mjölkdag anordnades, vill jag minnas, redan under min aktiva SLU-tid, dvs i slutet av förra århundradet. Nötköttsdagen som nu hölls för en vecka sedan firar nästa år 10-års jubileum. Låt oss hoppas att evenemangen inte dör ut, parallellt med en fortlöpande utglesning av svensk mjölk-och köttproduktion.
Senare månaders pressdebatt om efterfrågan på kött, konsumtionen i olika länder, djurs miljö-och klimatpåverkan, mjölkstöd mm behandlades, men torde vara bekant för de flesta invigda. I det följande gör vi i stället några spridda personliga reflektioner.
Det är synnerligen upplyftande att i dessa turbulenta tider tillbringa en hel dag med kämpande, hoppfulla producenter och stora grupper unga lantbruksstudenter av vilka flera tänkt sig en grön framtid.
Tre fjärdedelar av nötköttet har sitt ursprung i mjölkproduktionen och man kunde haft glädje av en gemensam partnerskapsdag. Det jag emellertid saknar mest på Alnarps tre djurdagar är representanter för konsumenterna, de som redan tror sig veta allt om hur djur ska hållas och hur mjölk och kött ska produceras. Svansföringen blir ju allt högre hos dem jag tidigare har kallat mervärdesfundamentalister. Man drar sig t.ex. inte för att offentligt undervisa professorer, som ägnat ett helt forskarliv åt ett djurslag, om hur försöksrapporter ska läsas och tolkas. Man lär även ut till pressade bönder hur lätt det är att leva med de svenska djurskyddsreglerna" bara viljan finns" ute på gårdarna och om "systemfelen" avvecklas! Några timmar varje år bland branschfolk på Alnarp skulle förhoppningsvis få åtminstone några att inse vad fakta i uthållig djuruppfödning innebär. Jag erinrar mig att den vidsynta svinprofessorn Sandra Edwards, välförtjänt hedersdoktor vid SLU år 2014, nyligen påpekde att ett k o m m e r s i e l l t fungerande system för hög spädgrisöverlevnad återstår att utveckla och att det sannolikt kräver förändringar både vad gäller avel och management.God djuromvårdnad ska vi naturligtvis alla verka för, men utan system som fungerar i storskalig ekonomiskt lönsam produktion blir det allt mindre mjölk och kött producerat.
Vi har varit naiva påstod jag redan i bloggen 9/13 . Då gällde det ledartröjan i det internationella djurskyddsregelverket. Nu läser jag att rikspolitikerna anser att vi varit naiva i vår syn på hur asylsökande ska hanteras. Har vi kanske också varit för blåögda i frågor rörande försvaret, skolan och annat som "reformerats" de senaste decennierna? Det må vara oss förlåtet att föredra en lugnare avlövningstakt på olika områden , vi som minns och upplevt matransoneringen under andra världskriget, de finska krigsbarnen, stora militära repmöten på Gotland, den gamla klassens yrkesstolta och fullt behöriga skollärare och en levande landsbygd.
Alnarps mjölkdag, den 19 nov, hade som tema "mjölkproduktion och företagande bortom mjölkkrisen". Internationellt tenderar produktionen stiga mer än konsumtionen och det är svårt bedöma vart priset är på väg, ansåg man. Till våra fördelar räknade man de goda naturliga förutsättningarna, inte minst tillgången på vatten, hög produktion, god kvalitet, låg antibiotikaanvändning och starka varumärken. Som nackdelar räknas den dåliga lönsamheten, det höga kostnadsläget (löner, byggnader, regelverk) och svag förståelse för primärproduktionens problem bland konsumentgrupper, politiker, banker och livsmedelhandels företrädare. Mot denna bakgrund skorrar det i mina öron falskt och något naivt att just nu snacka om att vi ska klara den svenska maten med gemensamma krafter från livsmedelskedjans alla led. Blir det kanske bättre samverkan om det krisar ännu mer och om vi får en riksstrategi för livsmedel på plats?
Från mina spridda anteckningar under nötköttsdagen läser jag bl a att Indien exporterar mest kött och att USA är störst importör. I Sverige är det av ganska naturliga skäl kalvbrist och en krympande nötköttsproduktion. Men ingen kris, menade man. Vi måste emellertid öka produktionen och kan inte ens upprätthålla det vi har om inte investeringar kommer igång. Kommunikationen uppfödare–slaktare måste förbättras, Man överdriver de negativa klimateffekterna av nötens rapande och fisande. Det är positivt med djur som betar,men de som står på stall är mest klimatsmarta. Vi är för små för export och exporterar i dag alltför billiga sortiment, men det knappast möjligt att ta upp kampen mot de stora exportnationerna. Exporten ger oss ökade kunskaper och andra värden. Vi behöver en livsmedelsstrategi inte minst i det högproduktiva Sydsverige. Men är det samma äkta intresse för detta i trakterna kring Rosenbad som i det gröna Skåne? Ett bestående intryck av nötköttsdagen är att det finns en uppsjö av samverkansgrupper. delegationer, styrgrupper, kommunikatörer, organisationer ( LRF mjölk, LRF kött, Svenskt kött, etc), myndigheter, o s v, som alla har goda föresatser, men är det inte plats för lite förenklingar...?
Just som jag ska maila detta hör jag på radion att Stadsmissionen i Stockholm börjat med lågprisbutiker för livsmedel. Är vi på väg mot de mjölk- och köttkuponger för låginkomstfamiljer som inte ha råd köpa vår utmärkta, hälsosamma, men dyra, svenskproducerade mat? Se min blogg 38/15.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Boken Maten och moralen – ska vi producera livsmedel i Sverige? Ett viktigt inspel i debatten
LRF Mjölk tror på det öppna demokratiska samtalet och också för att uppskatta svenska mervärden. Det svaret fick jag på twitter av LRF Mjölk, när jag tyckte det var modigt att i boken Maten och Moralen, bjuda in ett antal kloka människor för att ge synpunkter på svenskt jordbruk i allmänt och svensk mjölkproduktion i synnerhet. Fokus ligger på under vilka förutsättningar livsmedlen produceras, hur de påverkar miljö och klimat och hur djuren har det.
Sammanfattningsvis finns i boken en tilltro till svenskt jordbruk och dess starka värden. God djuromsorg, betande djur, som ger biologisk mångfald och friska djur med låg antibiotikaförbrukning är starka svenska mervärden. Att vi alla som konsumenter kan bidra med att välja svenska livsmedel genomsyrar boken.
Visst finns avsändare i boken som talar om minskat regelverk och i ökad omfattning låta marknaden, konsumenternas efterfrågan och bonden som företagare styra utvecklingen. Men djuren är kännande varelser, som har rätt till ett drägligt liv med skydd av en lagstiftning byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Palle Borgström, ordförande i LRF Mjölk, talar inledningsvis om att det är världsmarknadspriset som styr och att de opålitliga konsumenterna väljer importerade produkter. Men man kan också säga som Stefan Edman: ”Ät dig till ett öppet landskap. Att avveckla beteslagen är kontraproduktivt tänkande. Det är ju tvärtom utomhusbetet som gör djuren friskare och mer intressanta för miljöintresserade konsumenter”. Men det kräver ordentlig märkning och marknadsföring. Allt kött och alla mejeriprodukter från svenska mjölkkor kommer i dag från betande djur.
För tio år sedan ville föreningen Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige ha märkning av kött från djur som betat. Kanske Hälsingestintans spårbarhetsmetodik kan hjälpa oss med detta. Och Jan Wärnbäck, WWF: ”Att ensidigt fokusera på att göra svenskt jordbruk till ytterligare ett dussinjordbruk i Europa kan troligtvis bäst liknas vid en mycket stor björntjänst”.
Christer Isaksson var också redaktör för Svensk Mjölks bok Makten och Maten för några år sedan, som följdes upp av en spännande seminarieserie. Boken Maten och Moralen bygger på inlägg från tunga opinionsbildare som Åke Bonnier, biskop, Stefan Edman, Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen och Jan Wärnbäck, WWF. Leif Dennerberg, Jordbruksverket och Jens Matsson, SVA får också komma till tals. Jag hade välkomnat en djurskyddsrepresentant, eftersom djurskyddet är mycket av knäckfrågan i anslutning till livsmedelsstrategin. De politiska partiernas representanter för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet har tänkvärda och personliga inlägg. Helena Jonsson, LRF och Annika Åhnberg har intervjuats av Christer Isaksson.
Boken är ett inlägg i debatten kring en svensk livsmedelsstrategi. En strategi som Helena Jonsson ser som en stor möjlighet för svenska bönder. Annika Åhnberg tycker att vi faktiskt kan sätta mål kring svensk självförsörjning, för att ha någonting att mäta mot. Politiken måste leverera först, men sedan måste det till verkstad för att något ska hända. Den offentliga upphandlingen måste gå före. Industri och handel har viktiga roller. Men Annika, var finns konsumenterna?

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!