KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det har varit en normal vecka och nästa vecka är det sportlov i området och en del konsumenter försvinner till fjällen och åker skidor. Men det brukar inte påverka försäljningen särskilt mycket.
-Det är fortsatt brist på smågrisar, men hyfsad balans i slakten. Priserna är oförändrade.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Det är fortsatt stabil marknad. Marknaden påverkas dock av att perioden med sportlov är igång. Men i år är påverkan mindre än tidigare år.
Alla priser är oförändrade. Det är balans i slakten, men fortsatt brist på smågrisar. .

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Vi höjer både smågrisar och suggor med 1,25. Slaktgrisarna är oförändrade. Det nya smågrispriset blir 22,25 kr. Nya suggpriset blir 10 kr. Det är efterfrågan på suggkött.
-Marknaden är ganska oförändrad sedan förra veckan.
-Det var inte många grisar på Mila, men seminarier. Två minigrisar, det var vad jag såg. Visningarna av nöt var dock massiv. I går var det mycket folk, idag något färre. Lokal mat var också något som stack ut.


Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -Priserna är oförändrade v 8.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -Fortsatt bra efterfrågan på suggor. Vi har plats för fler leverantörer, vill man göra en provleverans så ring oss (044-42080) så hjälper vi er. Fri vikt och klass och marknadens bästa pris.

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Den europeiska marknaden för färskt griskött har just nu svårt att komma bort från det grunda vattnet. Det är fler säljare på marknaden än köpare och det ligger en konstant press på i stort sett alla köttdetaljer.
-Den senaste veckan har särskilt skinka kommit under press. Samtidigt är det fortsatt svag efterfrågan på framändar, bog och kammar, medan försäljningen av karré till länder utanför Europa fortsatt gör den till den enda ljuspunkten, säger Søren Tinggaard, under direktör i Danish Crowns exportavdelning.
Den kinesiska marknaden är på gång att repa sig efter firandet av kinesiska nyåret förra veckan. Det är stabil avsättning till Japan.
-När vi ser några veckor framåt, så är det vår klara förhoppning om att våren kommer tidigt i år, i varje fall till södra Europa. Av erfarenhet vet vi, att en tidig vår säter igång konsumtionen av griskött bl a i caféer och restauranger. Rent generellt skapar våren optimism och lust hos konsumenterna att spendera pengar, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Stabila priser och god stämning på grismarknaden
Slaktgrisarna i EU är fortsatt i balans. Priserna ligger på i stort sett oförändrad nivå. Det gör även tyska priset, liksom danska och belgiska.
Även i Holland, där priserna justerades ner förra veckan kunde priset ligga fast. Ändå ligger Holland på sistaplatsen prismässigt i gruppen länder med flest grisar. Avståndet mellan Tyskland och Holland är 12 cent och alltså ovanligt stort. Det är holländska slakterier klara över, men ändå är inte skillnaden så stor att slaktgrisar strömmar över till Tyskland i någon större utsträckning. Så brukar det annars vara.
En tendens till stigande priser konstateras i Spanien och Frankrike. I Österrike förbättrades priset med två cent. Enligt den österrikiska organisationen VLV är efterfrågan inte speciellt hög efter karnevalen, men utbudet av slaktgrisar faller, så slakterierna har problem med att fylla kapaciteten på slaktbanden.
Tendens på tyska marknaden: Balansen på marknaden för slaktgrisar torde inte förändras markant de kommande dagarna. Efterfrågan stiger efter karnevalen och utbudet av slaktgrisar kan falla ytterligare pga att vintern har kommit tillbaka. Eftersom det finns en positiv grundstämning på marknaden, kan vi räkna med stabila priser.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Bucht gillar kött
I veckan har återigen diskuterats köttskatt.
Ett antal envisa journalister tycker att vår landsbygdsminister skall i den framtida livsmedelsstrategin införa restriktioner för köttätandet. Journalisterna begriper inte att köttproduktionen ingår i kretsloppet. Nötens gaser, framförallt koldioxid, tas genom fotosyntesen upp av alla gröna växter där nötens foder kommer ifrån. Har journalisterna sovit på biologilektionerna under sin skolgång?
Sven-Erik Bucht lämnar svar på tal och tycker att vi svenska medborgare gör våra egna val av vad vi vill äta. Definitivt ligger inte detta ansvar på landsbygdsministern. Tänk själv om staten skulle begränsa våra möjligheter att resa.
För första gången på länge känns det som att vi har en landsbygdsminister som står på jordbrukets sida. Det är på tiden att vi får längre spelregler att jobba efter då livsmedelsstrategin skall läggas fram.
Nu tar Grisgeneralen en kortare ledighet och återkommer om två veckor.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Modererade svinmöten på Milamässan i Malmö 2016
Morgonläsningen av Sydsvenskan på tåget till Hyllie gav mig en första presskontakt med årets Milamässa. Under rubriken " Kviga sprang lös mitt i stan", beskrevs hur ett ungt nötkreatur, svårt stressat, lyckats fly från mässområdet dagen före uppvisningen, stångat en polis, hotat flera personer i stan och slutligen skjutits till döds av polis! Fasade kvigan för att bli uttittad i bedömningsringen eller var panikflykten resultatet av inkompetent djurhantering i en ovan situation?
Jag skulle till mässan för att bevaka den halva branschdagen om svin. Sympatiskt att svinen kom med. Övriga branscher gällde mjölk, nötkött och får. Jag fann så småningom var det hela skulle hållas. Skyltning, tillgång på informationsmaterial, presentation av medverkande (vi måste lära känna varandra bättre!) och allmän kundservice var jämfört med mina tidigare mässbesök något modererad. Men mina intryck gäller ju en dag och en speciell del av mässan.
Svindagen präglades av viss optimism inför branschens framtid. Det är alltid stimulerande att träffa (gruppen kunde i dag ha varit större) sakkunniga, svinuppfödare och forskare.
Under minglet i fikapausen fick jag som amerikanarna säger "straight from the horse´s mouth" (information direkt från källan) bekräftat att "fasthållning av grisande suggor med metallgrindar" som djurskyddsaktivister och likställda gillar att tala om, är en sten i skor främst hos just djurskyddsaktivister. Mer seriösa och sakkunniga debattörer har andra större problem. Såsom, hur ska vi lösa ursprungsmärkningen av kött. I dag har vi sannolikt fler köttskandaler i handeln än djurskyddsbrott i stallarna. Hur ska vi uppnå full konkurrenskraft med nuvarande stelbenta djurskyddsbestämmer, som LRFs representant frågade. Vem och när och hur ska våra uppfödare som gör det mesta rätt bli kompenserade för sina merkostnader gentemot konkurrenterna. Vad har det kostat svenska svinuppfödare att i flera decennier "vara först"? Hur går det med våra unika mervärden när finnar, danskar och andra är i fatt oss i djurvälfärdsloppet?
Handligsplan Gris-30 för 550 kommenterades av flera talare och prisades av alla. Målet är är att med bibehållen djuromsorg producera minst 30 grisar per sugga och år för en kostnad av högst 550 kr per gris. Dagens situation med ca 20 grisar per sugga och år är naturligtvis för dåligt och olönsamt. Tilläggsbetalning med 5 - 10 kr per gris under kommande treårsperiod bör stimulera till förbättringar. Ingen frågade om våra suggor är gjorda för att trycka fram 35 grisar per år. Är det inte ett djurvälfärdsärende? Men alltför få av de högröstade aktivisterna vet väl i dag något om kullstorlekar, avvändningstid, etc.
Hur blir man då en framgångsrik svinuppfödare med modet att bygga nytt i dagens läge? Praktikens representant hade inga magiska råd att ge.utöver de vanliga: Sträng kostnadskontroll, god omsorg om djur och anställda, tro på egen förmåga, inköp av goda råd även om de förefaller dyra, och ständig fortbildning på alla nivåer i företaget.
På tåget hem till Lund tänkte jag på den stackars kvigan, den stångade polisen och de skärrade stadsborna.
Råd: Lär mer om djurs beteende, hantering, skötsel och omsorg och köp garanterat svenskt kött! Och lägg gevär!

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Konkurrenskraftutredningen har sina begränsningar och löser inte jordbrukets problem
Med dårarnas envishet upprepar bonderepresentanter och vissa politiker att bara man genomför Konkurrenskraftutredningens (KKU) förslag, så fixar sig böndernas lönsamhet. Man behöver inte invänta livsmedelstrategin. Jag tycker det är klart vilseledande. Därmed inte sagt att det inte fanns bra förslag i KKU kring företagande, innovation, forskning, utveckling och rådgivning.
1. Konkurrenskraftutredningen innehöll begränsningar. Utredaren tilläts inte i sitt uppdrag ta upp beskattningar och avgifter. Rolf Annerberg vågade dock uttala att han avrådde från ytterligare sådana, som exempelvis handelsgödselavgift. Observera att när mjölkbönderna fick frågan på Mjölkdagen i riksdagen så är det skattetrycket som kommer först när man talar om lönsamhetsproblem. I andra sammanhang har bönderna också pekat på löner och byggkostnader.
2. Att peka ut svenska särregler som djurskyddsregler, som boven i dramat, är enkelt, eftersom de är ”lätta” att ta bort. Men KKU:s underlag för kostnaderna för dessa regler var begränsade. Jordbruksverket konstaterade själv att betesrapporten inte inkluderar djurhälsoaspekter eller miljömål. Argumenten för Grisföretagarnas kontrollprogram har utarmats genom utvärderingen av Jordbruksverkets experter. De ökade kostnaderna för att producera i Sverige jämfört med andra länder går inte att hänföra till djurskyddsreglerna. Många bönder tycker faktiskt inte att svensk djurskydd är ett problem. Då är det magstarkt att fortsätta hävda att sänkt djurskydd är den enkla lösningen på konkurrenskraften.
3. Konkurrenskraftutredningens bedömningar är i vissa avseenden förlegade och överspelade. KKU hade ett tydligt producentperspektiv. Vad som hänt sedan utredningen presenterades, är ett rejält genomslag för svenska mervärden, högre avräkningspris till svenska köttproducenter än resten av EU, ökad framtidstro hos köttproducenterna och ökad efterfrågan på svenskt kött. Detta startade redan 2014. De tydliga markeringar som kommit från handeln, konsument, miljö – och djurskyddsorganisationer talar för att ett försämrat djurskyddet kan få tydliga negativa effekter. Om man läser argumenten för svenska animalieprodukter från lantbruksnäringen (LRF, LRF Mjölk, Svenskt Kött o s v ) talas varmt om svenska mervärden som ett gott djurskydd och kor på bete. Att då å andra sidan tala om djurskyddet som ett problem skapar misstro och bristande tillit för svenska varor (läs gärna bloggen från Djurskyddskonferensen). Att ta bort beteskravet kan väl knappast öka lönsamheten radikalt och rädda svensk mjölkproduktion.
I oktober 2014 skrev Åke Rutegård och Martin Wierup i en debattartikel i DN att orsaken till att svensk produktion minskat efter EU-inträdet var svenska särreglerna för djurskyddet. Men fakta och verkligheten har sprungit ifrån Rutegård och Wierup. Det framgår av punkterna 3 och 4. Marknadsliberalen Carl B Hamilton har hittat artikeln från Rutegård och Wierup från oktober 2014 och hänvisar till denna i sin slutreplik i DN kring den svenska köttprotektionismen. Undrar om Åke och Martin gillar att gå i armkrok med Hamilton, som hängdes ut av många inklusive Jordbruksverket, LRF och Svenskt kött. LRF argumenterar för svenska mervärden, men man kan inte äta kakan och ha den kvar. Sverige kan inte fullt ut konkurrera med lågt pris.
Rekordet slår ändå Marie Söderkvist, Livsmedelsföretagen, som i ATL uttalar att hon tycker att värna om djur och miljö inte ingår i livsmedelsstrategin. Har hon verkligen sina medlemmar med sig i sådana uttalanden? Ska svenska livsmedelsföretag inte ha någon hemmamarknad? Deras markandsanalyser säger ju att nu ska det vara svenskt. Och svenskt måste fyllas med värden. Hur stämmer detta med regeringens strategi kring hållbar konsumtion? Och Stefan Ljungdal, Jordbruksaktuellt kommenterar Sven- Erik Buchts inslag i Ekot. Jag undrar verkligen om det gynnar Sveriges bönder att kalla kritikerna på Buchts uttalanden för vänsterfolk, veganrörelsen och miljöfanatiker. Det handlar om organisationer som Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, WWF, Sveriges Konsumenter och ideella djurskyddsorganisationer. Vill man få starka folkrörelser att lyssna, så ska man nog passa sig för att köra med sådana invektiv. Och det är varken Marie Söderqvist eller Stefan Ljungdahl, som bestämmer livsmedelstrategins mål.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!