KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det har varit en mycket bra vecka. Alla produkter är efterfrågade. Min uppfattning är att efterfrågan fortsätter öka även sedan skolorna slutar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Allt oförändrat nästa vecka. Fina vädret gör att alla produktionsenheter vad gäller grill går för högtryck. Stora volymer skall levereras ut. Det känns verkligen som om hela Sverige grillar.(mycket positivt).
-Det är också mycket positivt att grispriserna i Europa rör sig uppåt.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Äntligen kan vi höja priset på slaktgrisar. Det blir 40 öre.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Grispriserna är oförändrade v 23.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Vi säljer bra, men det är åt h-e på marknaden, importen har ökat. Jag har flera indikationer på att det importeras mera kött. Det går inte att undvika, när prisskillnaderna till Tyskland är så stor. Svenska slakterierna borde inte betala så här mycket, utan mer följa den internationella trenden.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:

Danish Crown
Den positiva stämningen på den europeiska marknaden för färskt griskött fortsätter och priserna har fortsatt pilen uppåt.
-Grillvädret är efter en veckas paus tillbaka. Det ger god efterfrågan på färska produkter såsom skinka, bog och karré. Vi har en långt bättre situation än vi haft på mycket länge, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Efterfrågan i Europa driver priserna uppåt just nu, men utan den hastigt växande försäljningen i Asien, har situationen varit en helt annan. Den samlade exporten av griskött från Europa är nästan fördubblad i jämförelse med samma period förra året. Enbart Kina har under årets första kvartal importerat 75 % mer griskött än 2015. Kina köper nu i stort sett alla produkter och delar av grisen. Samtidigt är efterfrågan från Japan på oförändrad nivå.
-Det är helt centralt för oss att utbudet i Europa nu är långt mindre än det varit vid någon tidpunkt sedan Ryssland stängde för europeiskt griskött för över två år sedan. Volymerna från den EU-stödda privata inlagringen av griskött ser också ut att vara slussat in på marknaden utan negativa effekter. Så för första gången på flera år befinner vi oss inne i en bull-marknad med stigande priser, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Prisrally i Europa, grisarna upp betydligt
Priserna fortsätter stiga på den europeiska grismarknaden. Efter att några länder tog ett uppehåll senaste veckan, stiger den här veckan priserna tydligt. De uppgår till upp till 7 cent som i Belgien.
Efterfrågan på grisar är fortsatt riktigt god i hela Europa och utbuden i alla länder är små och tendensen är att de blir ännu lägre. Kinas efterfrågan är omättlig. Den tyska höjningen med 6 cent höjde ribban ytterligare för de övriga länderna, men de flesta följde efter med klara höjningar. Danska höjningen blev dock endast 1 cent.
En av franska marknadens aktörer säger att den franska marknaden inte är lika god som i andra länder. Det beror på dåligt väder (med t o m översvämningar) och på att det varit strejk som lamslår energiförsörjningen och att konsumenterna pga detta inte har så mycket pengar att spendera just nu på mat. Men tack vare den goda efterfrågan från Kina har fryslagren tömts och slakterierna efterfrågar som följd av detta fler grisar att slakta. Sannolikt är att det franska priset kommer att följa med tyska vid nya prishöjningar i Tyskland, för att inte förlora möjligheten att hänga med i utvecklingen i det övriga Europa.
I Spanien är försörjningssituationen också mycket spänd. Slaktvikterna har gått ned avsevärt, trots att sommarvärmen ännu inte har börjat. Slaktgrisar efterfrågas även stort i Österrike. Det reducerade utbud som erbjuds f n säljs mycket snabbt.
Trend för tyska marknaden: Det är knappa utbud. Det intrycket får man när man hör marknadsförarnas intensiva ansträngningar för att köpa grisar. Efterfrågan kommer inte att avta. Det vet man, eftersom det är både EM i fotboll och andra folkfester som stundar. De grundläggande utsikterna på marknaden är positiv,

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Förbättra hemsidorna!
I förra veckan hade jag skrivkramp. Men mot slutet av veckan hade vår grisförening sommarmöte och var då förstärkt av hjärntrusten från Ring 65 i Skåne. Det var en inspirerande resa i Södermanland med gårdsbesök och allt vad därtill hör. Inte minst en mycket trevlig grillkväll på Rocklunda gård. Efter detta kom skrivklådan tillbaka.
En sak som jag länge har studerat är de olika slakteriernas hemsidor. Scan och KLS-Ugglarp har fina och aktuella hemsidor medan de övriga slakterierna verkar att sköta sina hemsidor med lillfingret. Aktuella avräkningsprislistor dröjer ibland alltför länge och några slakterier saknar helt dessa noteringar. På några sidor hittar man på förstasidan ofta s k nyheter som ibland är alltför gamla. I något fall ända ifrån 2011. Om slakterierna nu ska hålla sig med hemsidor så är grundkravet att man sköter dessa och håller dem aktuella.
Vidare vill jag uppmana alla aktörer i grisbranschen att hörsamma L-G Lannhards uppmaning att till honom meddela nyheter och inte minst noteringarna bättre än nu. Öppna slakterier på Grisportalen är den bästa reklamen för det egna slakteriet. Då slipper det vara så mycket korridorsnack om vad som händer här och där. Vi ska väl inte ha någon syjunta?

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Är banken animalieproducentens gode vän?
På förekommen anledning blir det lite bankgnäll i kväll.
Varken småföretagare inom den gröna sektorn, anställda, pensionärer eller andra kan vid besök på dagens bankkontor missa de kvadratmeter stora plakat där man uppmanas att lämna alla ens vardagstjänster hos banken i fråga. Lön, pension, kreditkort, internet, e-mail, m m, nämns. Mitt påpekande att alla goda rådgivare betonar att man ska ha flera banker och spela ut dem mot varandra för optimal kundservice, kommenteras sällan.
Vad får jag då som motprestation från banken om den tillåts ta hand om alla mina tillgångar (pengar) gratis? Inget bra svar där heller. Jo. överföring av egna pengar (t ex skatteåterbäring) till annat eget konto gratis i stället för en avgift på 80 eller var det 140 kr!
Flera har tidigare, bl.a i dessa spalter, vittnat om hur ansträngda svinuppfödare vägrats kredit på ganska lösa grunder av den lokala banken som glömt sitt uppdrag att vara smörjmedel i bygdens näringsliv. Mjölkproducenter som behövt lite andrum med räntebetalningar har utan pardon tvingats lämna födelsebygd, släktgård, välskött kobesättning och ett helt livsverk för att uppfylla bankens stelbenta dead line. Inte förvånande att många drömmer oss tillbaka till hemsocknens sparbank där reglerna var mer flexibla och de man kände och litade på fick lån utan att först visa att de var smått förmögna!
Fundamentalister, det må avse mervärden i den svenska maten. invandrade kvinnors klädsel, omsorgen om äldre människor och annat måste lära sig vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Att få in banken i den krets av goda krafter som osjälviskt arbetar för det svenska jordbrukets överlevnad är just nu den mest angelägna uppgiften.
Fundamentalisten tycks ha bitit sig fast vld sådant som skyddsgrind vid grisning för att spara smågrisliv, betesrutiner o dyl. Detta är peanuts i det stora sammanhangen. Den djurskötare som av någon anledning bedömer det nödvändigt att några dygn sätta in en skyddsgrind i en eller flera boxar för att utan krävande merarbete minska risken för onödig spädgrisdöd ska naturligtvis kunna göra detta, och varken djurhälsa, klimat, luftföroreningarna, den biologisk mångfalden eller något annat fint vi alla värnar om försämras om man ge mjölkbonden förtroendet att bestämma var, när och hur hans kor skall beta, Alla som har lite praktisk erfarenhet av uthållig kommersiell djuruppfödning vet att det är så det måste fungera,
Svenska mjölkkor har i alla tider fått beta. Långt före Gustav Vasa och ett enat kungarike med blågul fana. hade man kosläpp på våren, Fast då var det oftast inte kosläpp utan kosläp, påpekar ett barnbarn, eftersom djuren var så svaga efter en lång stallperiod, att de fick släpas ut i svansen.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Guldet blev till sand
Ni känner säkert igen texten från musikalen Kristina från Dufvemåla, när Robert berättar om sitt och Arvids öde under jakten efter guld i Kalifornien. Associationen fick jag, i går på ett antibiotikamöte, när jag lyssnade till en entusiastisk djurhälsoveterinär. Hon berättade att grisbönderna nu inser att man sitter på ett guldägg med friska djur med extremt låg antibiotikaförbrukning. Handeln ropar efter mer svenskt griskött och slakterierna betalar 30 – 40 % mer till svenska grisbönder än vad deras kollegor får betalt i andra EU-länder. Det är dags att erkänna detta!
Budskapet riktas bl a till en skånsk kverulant, från Larsviken, som ryade på Sigill Kvalitetssystems planeringsdag. Men se till att guldet inte blir till sand. Nu har man byggt upp ett fantastiskt förtroende. Och det är inte bara friska djur, som skapat förtroendet, som LRF ofta hävdar. Att svenska grisar har det bättre än grisar i andra länder är en viktig del av förtroendet. Det beror inte bara på duktiga grisbönder, utan också på svenska djurskyddsregler.
Jag vet hur det såg ut innan djurskyddslagstiftningen kom. Att se rader med hundratalet sinsuggor i fixeringsbås, var inte kul, liksom burar för tidigt avvanda smågrisar. Men så kan det väl inte bli om man tar bort svenska djursskyddsregler?
Om Grisföretagarnas stämma röstar ned en motion, som ansåg att organisationen inte ska driva frågan om fixerande av suggor, så finns anledning att känna stor oro. Tondövt, skulle jag vilja säga. Har inte grisproducenterna förstått och accepterat den vetenskapliga utvärderingen av fixerade suggor i pilotförsöket, som förkastat den lösningen för att rädda smågrisar. Detta är en lika viktig symbolfråga från djursskyddsynpunkt, som betet för kor. Varför skulle annars danskarna välja vägen att släppa loss suggorna? Se nu till att guldet inte blir till sand.
Läs Ann-Helen Meyer von Bremens utmärkta blogg www.hungryandangry.se. Ann-Helens och Adam Arnesson analys av LRF, Helena Jonssons, utspel om att LRF ska bli den nya miljörörelsen är dräpande och avslöjande. Man kan inte å ena sidan driva att man ska montera ned det svenska djurskyddet till EUs nivå och låta jordbrukets ökning gå före miljömålen, och å andra sidan tro att man ska bli en miljörörelse, somt skapar trovärdighet och ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Någon ska väl ändå köpa den svenska maten i Sverige.
Udden känns direkt riktad mot Naturskyddsföreningen. Är det verkligen klokt? Jag läser med glädje Stina Bergströms (MP) replik till Christofer Fjellner (M) i ATL. Det känns verkligen som MP tagit del av mina vänner konsument – miljö- och djurskyddsorganisationernas inspel till ministrarna. Sedan är det fler än jag som oroas över den nya handelsministerns Ann Lindes fullkomliga ointresse för jordbruket och bristande kunskap om vad jordbruket bidrar med. Precis som Ann-Helen, kan jag ibland sakna Eskil Erlandssons: ”Djuren ska ha det bra”. Undrar om inte Eskil bidrog till att Centerns stämma avslog motionen, som krävde att det svenska beteskravet skulle tas bort.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!