KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det har varit en bra vecka att sälja griskött. Allt går bra att sälja. Nu är det lite kyligare väder för grillning, men det blir bättre. Det är balans både i slakten och för smågrisar. Priserna är oförändrade.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Allt oförändrat. I övrigt likt förra veckan, bra tryck i slakt och alla produktionsenheter.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Grispriserna är oförändrade v 24.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:

Danish Crown
-

ISN, Tyskland
Oroligt pga tyska huspriser
Priserna på den europeiska marknaden för slaktgrisar går upp och senast steg priserna i alla länder utan undantag. Spridningen ligger från en cent i Holland till 7 cent i Danmark. Som följd av de varierande höjningarna blev det också ändringar i rangordningen mellan de fem största grisländerna. Spanien utökade sitt försprång och ligger på klar förstaplats. Danmark ligger på andra plats, följd av Frankrike och Tyskland. Holland ligger sist.
Slaktgrisarna är efterfrågade i de flesta europeiska länderna och utbudet beskrivs i de flesta länder som fallande. Dessutom är en bra exporthandel en drivande kraft.
Men flera tyska slakterier sätter käppar i hjulen för grisuppfödarna på deras väg att försöka få mer vettiga priser. De följde inte med på den senaste prishöjningen, trots knapp försörjning med grisar till slakt. I stället för det nationella priset, betalar man egna priser, s k huspriser. Resultatet blir osäkerhet på marknaden. Detta kan även vara förklaringen till att det holländska priset, som i vanliga fall följer tyska priset parallellt, endast steg i mindre omfattning. De europeiska analytikerna om marknaden följer därför mekanismerna på marknaden och den vidare utvecklingen i Tyskland mycket uppmärksamt just nu.
Tendens på tyska marknaden: Trots huspriser och en generell osäkerhet, är efterfrågan på slaktgrisar fortsatt god. Även på kort sikt säljs utbjudna volymer utan problem. På auktionen över internet blev en del poster sålda till priser som ligger väsentligt över nivån för huspriser.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Slå inte av på takten
Det senaste årets förbättrade lönsamhet i vår näringsgren betyder inte att vi kan luta oss bakåt och slå av på takten. Jordbruksverkets statistik visar att konsumtionen av rött kött minskat något under början av 2016 och verkar att plana ut något. Samtidigt ökar importen även om det än så länge är blygsamt. Slakterierna måste fortsätta att vara mycket aktiva på marknaderna och att vi grisproducenter hänger med.
Enligt min uppfattning så har vi fortsatt mycket att göra inom grisuppfödningen. Vi bör passa på att konsolidera oss inte enbart med rörelsekapital utan även investera framåt. Det kan gälla teknisk utrustning som förutom underhåll förbättrar ekonomin vad gäller foder och skötsel.
En annan eftersatt del är aveln. Det har kommit in nya och bättre gener som smågrisuppfödarna omgående måste anamma. Hos många uppfödare skulle antalet levande födda smågrisar öka med mellan 2 - 4 st per kull. Dessutom växer dessa ”modernare” grisar snabbare om de får rätt foder.
Grisgeneralen firar i skrivande stund 50 000 besökare på min blogg. Detta känns bra även om det finns aktörer som inte gillar allt jag skriver. Hos grisproducenterna är man mera positiv. De flesta läser bloggen på Grisportalen så jag uppfattar att huvuddelen av grisföretagarna känner väl till bloggen. Så länge det finns något att skriva om så fortsätter jag och är tacksam för tips från min läsekrets.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Är banken animalieproducentens gode vän?
På förekommen anledning blir det lite bankgnäll i kväll.
Varken småföretagare inom den gröna sektorn, anställda, pensionärer eller andra kan vid besök på dagens bankkontor missa de kvadratmeter stora plakat där man uppmanas att lämna alla ens vardagstjänster hos banken i fråga. Lön, pension, kreditkort, internet, e-mail, m m, nämns. Mitt påpekande att alla goda rådgivare betonar att man ska ha flera banker och spela ut dem mot varandra för optimal kundservice, kommenteras sällan.
Vad får jag då som motprestation från banken om den tillåts ta hand om alla mina tillgångar (pengar) gratis? Inget bra svar där heller. Jo. överföring av egna pengar (t ex skatteåterbäring) till annat eget konto gratis i stället för en avgift på 80 eller var det 140 kr!
Flera har tidigare, bl.a i dessa spalter, vittnat om hur ansträngda svinuppfödare vägrats kredit på ganska lösa grunder av den lokala banken som glömt sitt uppdrag att vara smörjmedel i bygdens näringsliv. Mjölkproducenter som behövt lite andrum med räntebetalningar har utan pardon tvingats lämna födelsebygd, släktgård, välskött kobesättning och ett helt livsverk för att uppfylla bankens stelbenta dead line. Inte förvånande att många drömmer oss tillbaka till hemsocknens sparbank där reglerna var mer flexibla och de man kände och litade på fick lån utan att först visa att de var smått förmögna!
Fundamentalister, det må avse mervärden i den svenska maten. invandrade kvinnors klädsel, omsorgen om äldre människor och annat måste lära sig vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Att få in banken i den krets av goda krafter som osjälviskt arbetar för det svenska jordbrukets överlevnad är just nu den mest angelägna uppgiften.
Fundamentalisten tycks ha bitit sig fast vld sådant som skyddsgrind vid grisning för att spara smågrisliv, betesrutiner o dyl. Detta är peanuts i det stora sammanhangen. Den djurskötare som av någon anledning bedömer det nödvändigt att några dygn sätta in en skyddsgrind i en eller flera boxar för att utan krävande merarbete minska risken för onödig spädgrisdöd ska naturligtvis kunna göra detta, och varken djurhälsa, klimat, luftföroreningarna, den biologisk mångfalden eller något annat fint vi alla värnar om försämras om man ge mjölkbonden förtroendet att bestämma var, när och hur hans kor skall beta, Alla som har lite praktisk erfarenhet av uthållig kommersiell djuruppfödning vet att det är så det måste fungera,
Svenska mjölkkor har i alla tider fått beta. Långt före Gustav Vasa och ett enat kungarike med blågul fana. hade man kosläpp på våren, Fast då var det oftast inte kosläpp utan kosläp, påpekar ett barnbarn, eftersom djuren var så svaga efter en lång stallperiod, att de fick släpas ut i svansen.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Gränsen för det tillåtna
Jag lyssnar på Nationaldagsmorgon på P1 om tryck- och yttrandefrihet. En professor i juridik uttrycker sig om lagstiftningens syfte: ”Gränsen för vad det tillåtna går”. Och det är väl vad all lagstiftning syftar till. Vi sätter gränser för vad som är acceptabelt när det gäller människors hälsa, säkra livsmedel och hur naturen och djuren ska respekteras.
Jag kan med perspektiv titta tillbaka och reflektera över hur lantbruksnäringen har hanterat värderingar och utmaningar. Jag har under många år skrutit över svenska böndernas proaktivitet. Ett av de starkaste exemplen är LRFs initiativ i antibiotikafrågan. Först utarbetades en antibiotikapolicy 1981. Men redan då gjorde LRF en framställan till myndigheterna om att införa ett förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Efter fortsatt process beslöt LRF:s stämma 1984 också att göra en framställan om ett förbud mot att använda antibiotika utan recept i den nya lagen om foder. Bakgrunden var bl a en motion till stämman om frivillig avveckling. Men bedömningen var att ett frivilligt åtagande inte var möjligt. Lantmännen hade hela tiden deklarerat att man inte stödde synsättet att antibiotika i foder kunde ge upphov till antibiotikaresistens och därmed ansåg att ett förbud inte var motiverat – frivilligt eller genom lagstiftning.
På den tiden ville bönderna ha lagstiftning. Så vitt jag vet har Helena Jonsson, LRF, varit i Washington och stolt deklarerat att svenska bönder bidragit till svensk lagstiftning. Därmed inte sagt att bönder och veterinärer gjort ett fantastiskt jobb för friska djur. Det finns andra exempel. Många kontrollprogram mot smittsamma sjukdomar startade som frivilliga program drivna av näringen. När anslutningen blivit tillräckligt hög blev kontrollprogrammen obligatoriska för att tvinga in de som inte tidigare gått med frivilligt. När det gäller just smittskyddsåtgärder finns SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) krav vid import av levande djur och avelsmaterial. Dessa utsätts hela tiden av marknadskrafterna av konkurrensskäl. LRF vill ha EU-kommissionens stöd för att förhindra att sjukdomarna PRRS och ParaTb kommer in i landet. Det innebär att man inte litar fullt ut på att djurägarna följer frivilliga åtaganden kring import av levande djur.
Nu signalerar LRF och företrädare för bönderna att vi, d v s konsumenter, miljö- och djurskyddsorganisationer, ska lita på att bönderna – alla bönder! lever upp till förväntningarna när det gäller miljö, livsmedelssäkerhet och god djuromsorg utan lagstiftning. LRF driver att marknaden och konsumenterna ska driva i stället för lagstiftning – morötter i stället för regelverk! Men var går gränsen för det tillåtna? Därom kan råda delade meningar. Men för mig m fl går gränsen vid att grisar ska gå lösa, höns ska inte näbbtrimmas, djuren ska ha tillräckligt utrymme, kor ska ut på bete, transporttiden till slakt ska inte utökas och fodret anpassas till djurens behov, o s v. Djuromsorg är inte bara friska djur.
Många bönder är kloka, men det kommer ny kunskap som självklart kräver omvärdering. Men det har visat sig att djurskyddslagen och djurskyddsförordningen från 1988 i många avseenden håller även på 2000-talet. Jag tycker det är djupt oetiskt att kräva att marknaden ska styra skyddet av djuren.
Jag måste få avsluta med ett citat från Skånemejerier: ”I Sverige har vi en djurskyddslag som är till för att måna om våra djur stora som små. Detta är något som Skånemejeriers mjölkbönder väldigt noga arbetar med på sina gårdar. Och vidare: I Sverige har vi lagar som säger att alla kor ska gå ute.”
Det är lite annorlunda än Åke Hantofts, ordförande i Arla, budskap i sällskap med LRFs Helena Jonsson i Svenska Dagbladet häromdagen. Bort med regler och låt marknaden styra. Eftersom Skånemejerier lovar svensk mjölkråvara och svensk djurskyddslag, så gör dom det lättare för mig att välja mejeriprodukter. När får jag se samma budskap från Arla som från Skånemejerier?

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!