Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen rullar på rätt bra, men det är ännu ingen riktig snurr ännu efter sportloven.
-Det är balans i slakten, men brist på smågrisar. Priserna är oförändrade.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Alla priser oförändrade v 11. Överstående slaktgrisar, med samma läge som förra veckan. Det är brist på smågrisar.

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren, -

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -Priserna är oförändrade v 11. Det är överstående slaktgrisar, men balans för smågrisar.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Det har varit lite bättre tryck i försäljningen den här veckan, jämfört med förra. Men det dåliga vädret har nog dämpat något.
-Vi väntar bättre fart nästa vecka och då ser vädret också ut att bli bättre. Sedan stegras efterfrågan mer och mer fram till påsk.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
Efter en vinter med stor stabilitet börjar de första vårtecknen visa sig på den europeiska marknaden för färskt griskött.
-Under hela vintern har det varit ett relativt lågt utbud av grisar i norra Europa. Detta har hjälpt till att hålla en hand under priserna. Nu börjar intresset för enstaka köttdetaljer så smått att stiga, men vi saknar ännu ett ordentligt lyft i efterfrågan, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
-Som det varit under vintern, är det god efterfrågan på framändar, bog och bröstfläsk, medan kotlett och delvis skinka även fortsatt rör sig något långsammare.
-Det lyft vi nästan alltid ser i priserna under våren, bärs som regel upp av stigande efterfrågan på skinka och karré. Det lyftet har vi alltså inte sett ännu, säger Søren Tinggaard.
Avsättningen till länderna utanför Europa ligger på oförändrad nivå, med jämt försäljning till både Kina och Japan.

ISN, Tyskland
Vårkänslor på grismarknaden, många priser stiger
Våren håller på att vakna på den europeiska marknaden för slaktgrisar. Priserna håller sig till spannet mellan oförändrat till svagt positivt. De volymer slaktgrisar som bjuds ut är inte alltför stora och möts av god efterfrågan.
Äntligen kom det signaler från Tyskland, vilket många intressenter på marknaden väntat på länge. Det tyska, ledande priset, gick upp med 2 cent. Priserna i Spanien, Holland, Belgien, Österrike och Irland steg i liknande storleksordning.
Danmark och Frankrike stannade på oförändrad nivå. Pga detta, samt Spaniens senaste höjning, har de ledande i gruppen fem största grisländerna omstrukturerat sig. Nu ligger Spanien för första plats och Frankrike på andra.
Tendens på tyska marknaden: Marknaden är fortsatt präglad av stor efterfrågan på slaktgrisar. Även på köttmarknaden är det positiva impulser. Marknadens intressenter är i början av veckan grundläggande optimistiska.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Sveriges Djurbönder går i graven
Äntligen kommer ett förslag om att likvidera Sveriges Djurbönder, Det är inte en dag för tidigt att detta missfoster avvecklas. Det har gett upphov till gigantiskt ekonomiska förluster för de tidigare slakteriföreningarnas ägare, samtidigt som det flata LRF satt och tittade på eländet.
De som en gång låg bakom detta upplägg med att sälja Swedish Meats borde sitta bakom lås och bom. Men eftersom föreningen var U.P.A.( utan personligt ansvar) så går inte det. Annars är det att jämföra med svindleri. Det fanns en möjlighet att gå ur med full insatsåterbetalning inom en månad efter att beslutet togs, men det mörkade man om från ansvarigt håll. Att ge sig i lag med HK Raukatalo kunde vilken ekonomiskt insatt person som helst begripa att det var en miss, därför att i Finland hade man en betydligt lägre prisnivå på kött eftersom de finländska bönderna har och har haft nationella subventioner till bl a kött.
Dessutom ser vi att HK SCANs aktiekurs varit negativ medan konkurrenten Atria i Finland haft en lysande utveckling på Helsingforsbörsen.
En klen tröst till alla bönder som satsade sina insatser i Sveriges Djurbönder är att få ut kanske en tredjedel och förlusten är ju underskott av kapital och är avdragsgill med skatteåterbäring som möjlighet.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
A

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
CAP – ineffektivt, dyrt och krångligt eller?
Vem kan älska CAP, EUs gemensamma jordbrukspolitik, utom franska bönder? Det är lätt att raljera om CAP. Det finns en vulgäruppfattning om att hälften av EUs budget går in i böndernas fickor, speciellt prins Charles´, och ger upphov till kött – och smörberg (i dagsläget går ca 38 % av budgeten till CAP). Många fler borde engagera sig och diskutera hur vi ska använda EUs budgetmedel till jordbruket inom EU. Det har betydelse för hållbarheten, konsumenterna, miljön, djuren och bönderna.
Det var Annika Åhnbergs inledning till KSLAs seminarium om CAP i veckan. CAP måste också relatera till FNs 17 hållbarhetsmål, där jordbruk och livsmedelsproduktion har stor betydelse för hur en stor andel av målen ska nås. Målsättningen för CAP härstammar från efterkrigstiden när man talade om ökad produktivitet, livsmedelsförsörjning, hyfsad levnadsstandard för bönderna och rimliga livsmedelspriser. Om jag inte minns fel fanns motsvarande målsättningar för svensk jordbrukspolitik en gång i tiden innan avregleringen.
Men nu duger inte detta längre. EU-kommissionen vill modernisera och förenkla CAP. Kritiken kring det komplicerade regelverk kring bl a förgröningen har varit massiv. Man behöver flytta fokus från handel och marknad till miljö och utmaningar kring klimatet. Målsättningen är också att beakta de globala hållbarhetsmålen.
Alla regeringar i Sverige har haft som målsättning att minska EUs budget för CAP, avreglera och konkurrensutsätta – varför? Andra nordiska länder har haft andra utgångspunkter. Sannolikt kan man finna svaret i synsättet på svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion hos svenska politiker. Sverige har historiskt sin styrka i industri och export. Frågan är om livsmedelsstrategin kan ändra på detta, men i regeringen proposition står samma sak som tidigare kring CAP, vilket jag nämnt i tidigare bloggar. Matilda Erncrantz (S) ordförande i miljö – och jordbruksutskottet presenterade regeringens syn. CAP måste möta miljö – och klimat ambitioner och SDG. Annars gäller förenkling, göra bönderna mindre beroende av stöd genom hållbar intensifiering (?), ökad produktivitet och konkurrenskraft och ta bort marknadsregleringar m m. Det stora glädjeämnet är att Sverige ska driva djurvälfärdsersättningar som kan betalas ut för åtgärder ovanför EU:s gemensamma lagstiftning oberoende av nationell lagstiftning och praxis. Ett gott försök, som jag vid en av Kommissionens hearings argumenterade för på uppdrag av Eurogroup for Animals redan januari 2011. Jag saknar tydliga målsättningar i regeringens policy att bönderna måste få betalt för kollektiva nyttigheter, som marknaden inte kan betala för. Till ”public good” måste räknas god djurvälfärd som har ett samband med god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning förutom uppfyllande av ett antal svenska miljömål.
Som jag nämnt tidigare så skulle ett borttagande av CAP innebära högre konsumentpriser eller kräva nationellt stöd för att lantbruket ska överleva i Sverige. Enligt LRF är EU-stöden ca 15 – 20 % av lantbrukens omsättning. Trots detta är uppfattningen hos Sveriges Konsumenter att CAPs budget bör minska. På KSLAs seminarium talades varmt om behovet av dialog längs hela livsmedelskedjan. Men problemet är att BEUC (europeiska konsumentorganisationen) inte vill ägna sig åt CAP. För något år sedan ville man göra om CAP till en livsmedelspolicy. Jag anser inte att det räcker. Vill man driva hållbar produktion, måste man se jordbruket vidare än bara som livsmedelsproducent. Sannolikt finns starka motkrafter mot att göra de förändringar av CAP som behövs för att möta behoven från planeten, ekosystemen, djuren och konsumenterna. Svenska EU-parlamentariker har dessutom valt att inte delta i EU-parlamentets jordbruksutskott. Med global handel står EU och Sverige inför jätteutmaningar.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!