Ginsten Slakteri
Hans Olsson: -.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -.

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -.

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -Grispriserna är oförändrade. Det är överskott både på slaktgrisar och smågrisar.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Marknaden är som föregående vecka, trots midsommarveckan. Det är inte bättre fart på grillprodukterna, men allt går åt som vi tillverkar.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
Säljarna sitter med trumfen
Det är sommar, det är sol och det är grillväder – inte enbart i Danmark.
-just nu är det värmebölja i stora delar av mellersta och södra Europa. Det har fått igång försäljningen av både färska varor för grillen och omsättningen i caféer och restaurangernas uteserveringar. De får mer användning av skinka och salami, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
Väderförändringen har flyttat balansen i marknaden, så nu är det åter säljarna som sitter med trumf på handen. Det ska dock spelas förnuftigt, för redan nästa vecka börjar industrins semestrar i flera tyska delstater. Det lägger sordin på hela industrin för köttförädling.
-Marknaden för bog, karré, kotlett och skinka är på väg att bli bättre efter några tröga veckor. Hur mycket detta kan ändra priserna är f n svårt att säga. Om värmen i mellersta Europa titer sig fast och kanske även breder ut sig till norra Europa, kan utbudet på slaktgrisar gå ned. Detta kan lyfta priserna, säger Søren Tinggaard.
Till marknaderna utanför Europa är det fortsatt trögt till Kina, men stabil försäljning till Japan.

ISN, Tyskland
Priserna oförändrade till något stigande
Den europeiska marknaden för slaktgrisar är som lägst oförändrade till lätt positiva i EUs länder. I de sydliga länderna gör sommarvärmen sig allt mer märkbar, vilket de kommande veckorna väntas minska utbudet av slaktgrisar.
Särskilt att märka är den holländska höjningen, när det ledande tyska priset är oförändrat. Orsaken är att holländska slakterier är intresserade av att köpa fler slaktgrisar.
I Spanien sker en höjning orsakad av säsongen med ökat antal turister. Därmed fortsätter Spanien att hålla förstaplatsen i gruppen fem viktigaste grisländerna med sina 1,86 €. Holland intog tredjeplatsen före Danmark. Priserna i Tyskland, Danmark, Frankrike, Belgien och Österrike är fortsatt oförändrade.
Tendens på tyska marknaden: Den tyska marknaden för slaktgrisar är fortsatt präglad av köpintresse. Men enligt slaktarna räcker inte utbudet till för att täcka behovet. Som lägst väntas oförändrat grispris.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Sommarstiltje i Grissverige
Det är total stiltje i vårt land vad gäller utveckling på grisfronten. Priser på såväl grisar som foder ser ut att inte röra sig något den närmaste månaden. Det bara tuffar på.
Men nu inför midsommarhelgen kanske vi får se upp och veta skillnaden mellan svin och grisar. Den mest kännetecknande skillnaden är att svin har två ben och grisar har fyra ben.
Ha en trevlig midsommar vid grillarna och smågrodornahoppen.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Riksdagen beslutade om en svensk livsmedelsstrategi
Den 20 juni klubbade riksdagen en svensk livsmedelsstrategi. En unik sådan, anser Sven-Erik Bucht, och han har kanske rätt. Tidigare jordbrukspolitiska beslut har snarare talat om avreglering och minskning. Nu ska den svenska matproduktionen öka. Men hur, är man fortfarande inte överens om. Lantbruksnäringen, Livsmedelsindustrin och Dagligvaruhandeln sätter blåslampa på myndigheterna, f f a Livsmedelsverket, som bör få ett tydligt främjandeuppdrag. Man talar varmt för förenklingar.
LRF vill sänka skatter och förenkla så att svenska bönder ska få samma förutsättningar som sina nordiska konkurrenter. ”Förenkla reglerna, lär av goda exempel i andra länder och branscher. Se till att villkoren i form av regler, skatter och avgifter ligger på samma nivå som hos våra konkurrentländer”, säger Palle Borgström. Men varför vi ska välja svensk mat om den produceras på samma sätt som i konkurrentländerna och dessutom alltid kommer vara dyrare p g a klimat, skatter, byggkostnader, löner osv, osv.
En av de viktigaste frågorna är just: Hur ska jag som konsument kunna lita på att svensk mat är det bästa hållbara alternativet? Det är därför vi dvs Vi Konsumenter, Sveriges Konsumenter, WWF Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, World Animal Protection och Djurskyddet Sverige bjudit in representanter från alla åtta riksdagspartier i Almedalen den 4 juli, för att samtala om det politiska ansvaret. Även om en livsmedelsstrategi klubbats i riksdagen, kommer det krävas politiska beslut i många frågor. Det duger inte att överlämna till myndigheter och marknaden att lösa frågor kring hållbar produktion och konsumtion, nationella miljömål, djurskydd och folkhälsa.
Ska vi nu äntligen få en ny djurskyddslag? Mycket var bra med Eva Erikssons förslag 2011. Men jag citerar Vi Konsumenters yttrande till djurskyddsutredningen 2012 ”För att uppfylla utredningsdirektivets direktiv om förenkling och flexibilitet har utredningen föreslagit att Jordbruksverket får uppdrag att utforma föreskrifter för lantbrukets djur i stället för att reglera detta i lag eller förordning. Det är tveksamt att en stor del av lagstiftningen för livsmedelsproducerande djur överlämnas till den ansvariga myndigheten, Jordbruksverket, utan politiskt inflytande. En fördel är ökad flexibilitet, men djurskydd – konsument- och producentaspekter ska vägas mot varandra och det kräver stort deltagande. Risken är att regelverket blir utformad av Jordbruksverkets tjänstemän – en expertreglering”. Vi kan konstatera att det redan hänt att Jordbruksverket utarmat djurskyddet med sitt senaste förslag på ändring av djurskyddsföreskrifterna.
Hur ska man säkra ett rättssäkert och förutsägbart djurskydd som gynnar både djurhållare och kontrollant? I debatten kring svenska regler f f a djurskyddsreglerna florerar begrepp som målstyrning, funktionskrav, flexibilitet och förenkling. Men är det lösningen som säkrar ett gott skydd av djuren och ger bonden trygghet med att veta vad som gäller? Och hur ska man i så fall hantera meningsskiljaktigheter och olika bedömningar mellan kontrollant och djurhållare? När djurskyddslagen och djurskyddsförordningen kom 1988, innebar det att då bäst kända teknik och sunt bondförnuft inordnades i lagstiftningen. Mycket av förordningens konkreta förslag tillämpades redan av kloka bönder. Lagstiftningen syftade till att fånga upp ”svansen”. Men visst blev det ”krig” kring förbudet mot sinsuggbås (se tidigare blogg), burförbudet för höns, kodressörer och utrymmeskrav. Även beteskravet var uppe till debatt. Men i dag har vi ökad kunskap om djurens naturliga beteende och vad som främjar en god djurhälsa. Jag kan med rätt hävda att svenska djurskyddsföreskrifter har bidragit till friska svenska djur och låg antibiotikaförbrukning.
Jag har fått en ny favorit, som jag citerat i bloggen tidigare – Per E Falk som skriver i Jordbruksaktuellts bilaga EkoWeb. Per skriver om att vi borde vara överens med konsumenterna om detta med betande kor. En överväldigande majoritet av konsumenterna anser att kor ska gå på bete. Och ska vi vara helt ärliga tycker allt korna det också. Så stort tack till alla mjölkbönder som faktiskt har djuren på riktigt bete och inte bara i en mer mindre stor rastfålla, skriver Per.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!