Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det blir oförändrade priser på både slaktgrisar och smågrisar, samt balans i slakten och lite överskott på smågrisar.
-Marknaden är som förväntat så här års, full fart på västkusten. Men efter en vecka till så svänger det. Vi har nästan idealiskt grillväder, dock en och annan regnskur, men jag tror inte det påverkar grillintresset särskilt mycket. Det går mycket grillvaror nu.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -.Alla priser är oförändrade.Slakten är i stort sett balans. På smågrisar är det ett mindre överskott.

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: .

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -Alla priser är oförändrade, Det är balans, ev lite brist på slaktgrisar och överskott på smågrisar.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
Handeln med griskött i Europa är fortsatt präglat av semestrarna och har relativt låg aktivitet.
-Det är semesterperiod i större delen av Europa och nu är även fabrikerna i Italien, Frankrike och Spanien på väg att stänga för semestrar. Samtidigt är antalet slaktade grisar i de sydliga delarna av Europa falland, som följd av värmen. Det skapar rimlig balans mellan utbud och efterfrågan, säger Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
Just nu är det god försäljning av kotlett, bröstfläsk, karré och skinka, medan produktionskött som bog och trimning rör sig något långsammare.
Försäljningen till Japan är stabil och det är gott sälj till Kina, till sistnämnda landet dock till lätt fallande priser..

ISN, Tyskland
Europas grismarknader stabilare
Europas marknader för slaktgrisar kunde under den gångna veckan avsluta prisfallet och de flesta länderna har nu oförändrad prisnivå. Det såg dock inte ut att bli någon stabilisering i början av veckan. Främst tyska slakterier fortsatte kräva ytterligare prisfall med hänvisning till den svaga kötthandeln både på hemma- och exportmarknaderna. Men producenterna gick inte med på detta krav, trots att slakterierna klargjorde att man i så fall tänkte sätta egna priser. Tack vare prognoser om ytterligare fallande antal grisar till slakt, fastlades oförändrat officiellt grispris.
Även från grannländerna rapporterades om fallande utbud och knappt tillräckliga volymer. Således blev priserna i Holland, Belgien, Danmark och Österrike oförändrade, jämfört med föregående vecka. Som följd av de många ländernas sänkta priser tidigare veckor, gick buden på franska Plérin-auktionen ned något.
Trots kraftigt ökad distans mellan spanska priset och priserna i de övriga stora grisländerna i EU, blev spanska priset oförändrat. Slaktvikterna och därmed utbudet är fortsatt fallande och turisternas efterfrågan sörjer för den nödvändiga efterfrågan på griskött.
Med något bekymmer betraktar man den minskade exporten till Asien.
Trend på tyska marknaden: Enligt vad som ryktas håller de största tyska slakterierna kvar vid att man vill sätta egna priser, medan de mellanstora accepterar det offentliga priset som sätts av producentföreningen. Köttmarknaden väntar fortsatt fallande utbud slaktgrisar och senast vid månadsskiftet väntas nya inpulser till ökade köp från detaljhandeln.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
IBengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Julgrisar utan guldkant
Det är ett stort överskott på smågrisar för närvarande. Detta trots att det är nu som kommande julslakten ska sättas in i slaktsvinsstallarna. Jag har aldrig under mina 28 år i branschen upplevt detta.
I förra veckan lämnade slakterierna en teori och det är att den nya genetiken har börjat slå igenom i smågrisproduktionen. Dessutom har de investeringar som gjorts under de senaste åren gällt utökat antal modersuggor. Dessa positiva besked ger ett ökat antal smågrisar.
Dessutom har insättningarna av smågrisar inte ökat i samma takt. Jag vet att slaktsvinsuppfödarna kör i samma takt som alltid, eftersom avräkningspriserna på julgrisar påverkas för lite. Fram till för tre år sedan stimulerade slakterierna till ökade insättningar av julomgångar och även vid andra obalanser i marknaden. Detta gjorde man genom utslaktningsstöd för tidigarelagd insättning. Vidare så höjde man priset till julslakten fr o m november och kompenserade för sänkta slaktvikter så att inte smågriskostnaden ökade per kg slakt.
Slakterierna är med och stimulerar ökning av grisproduktionen och då måste man vara med och ta ansvaret och marknadsanpassa. I annat fall riskerar den positivism hos grisföretagarna som är i ökande att svalna.
Svenskt kött ger jobb och öppna landskap i Sverige.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Dags att se över den svenska förvaltningsmodellen?
I DN diskuterar Marja Lemne och Torbjörn Larsson, Södertörns högskola, respektive Stockholms universitet, den svenska förvaltningsmodellen under rubriken ”Dags för politikerna att komma närmare verkligheten”. I dag ska fristående myndigheter inom ramen för instruktioner, budget och regleringsbrev fatta beslut om och driva detaljlagstiftning, kontroll, regeringsuppdrag, stimulansåtgärder, registerhållning, m m, m m. Den modellen har vi levt med i århundraden. Att delegera föreskriftsuppdraget till myndigheterna anses bl a skapa önskvärd flexibilitet. Men det innebär i realiteten att politikerna fråntar sig sitt ansvar – man håller frågorna på armslängds avstånd, som debattörerna i DN anför. Så fort det bränner till, brukar ministrarna också tala om att man inte får utöva ministerstyre, d v s man kan inte lägga sig i myndigheternas ansvarsomåden.
Det politiska ansvaret var också temat för Vi Konsumenters m fl seminarium i Almedalen. Inom vilka ramar ska svenska livsmedel produceras när det gäller hållbarhet, hälsa, miljö, klimat och inte minst djurskydd (se tidigare blogg)? Slutsatserna från seminariet var nog tyvärr att politikerna fortfarande vill hålla vissa frågor på armslängds avstånd och överlämna till marknaden och konsumenterna att styra utbudet och efterfrågan.
Myndigheterna inom lantbruket och livsmedelsproduktionen har varierat genom åren – Veterinärstyrelsen, Jordbruksnämnden, Lantbruksstyrelsen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Djurskyddsmyndigheten. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har i dag stor betydelse för utvecklingen. Det är ju därför lantbruksnäringen respektive NGOs inom miljö och djurskydd sätter blåslampan på myndigheterna. Jordbruksverket har nyligen trots regeringens uttalande i livsmedelsstrategin föreslagit en sänkning av svenskt djurskydd i ändringen av djurskyddsföreskrifterna för gris. Djurskyddet och Vi Konsumenter har i skrivelse till landsbygdsministern påpekat detta. Detta är ett exempel på att myndigheterna agerar utanför politiskt ansvar. Djurskyddsutredningen 2011 föreslog en långtgående delegering till Jordbruksverket att utfärda djurskyddsföreskrifter. Syftet var flexibilitet och förenkling. Konsumentorganisationerna reagerade just på detta p g a att man fråntog politikerna sitt ansvar. . Djurskyddsförordningen från 1988 innebar att regeringen tog ett ansvar. Man ville säkerställa att stallar och ny teknik ska förprövas, att korna skulle få komma ut på bete sommartid, att grisarna skulle få gå lösa och ha tillgång till halm eller motsvarande och att hönorna fick tillgång till sittpinne, rede och sandbad. Nu hoppas jag att regeringen tar sitt politiska ansvar och lägger en proposition kring en ny djurskyddslag och en förordning värd namnet.
Lantbruksnäringen anser genom ett uttalande av Palle Borgström, LRF, att innehållet i den kommande djurskyddspropositionen kommer att vara det som är avgörande för böndernas möjligheter att stärka konkurrenskraften och öka produktiviteten. Vad menar LRF med sitt uttalande? Är det verkligen svenskt djurskydd, som är avgörande för konkurrenskraften? Måste Palle Borgström säga så, som något slags löfte från LRF-stämman 2014? Missar man inte att det finns tydliga uttalanden från politiker och handeln att svenskt djurskydd är det starkaste mervärdet för svenskt kött, mjölk o s v? Att behålla och utveckla det svenska djurskyddet blir enligt min mening avgörande för svenska livsmedels efterfrågan från svenska konsumenter och bidra till konkurrenskraften.
När det gäller Transportstyrelsens agerande, kan man konstatera att det fanns en klar rekommendation från regeringen och IT-ministern Anna-Karin Hatt (C) 2011 att outsourca (finns det inget bättre svenskt ord) myndigheternas IT-verksamhet med stöd av en rapport från Riksrevisionen. IT-verksamheter är dyra. Men Riksrevisionen ansåg också att regeringen borde se till att det skulle tas fram riktlinjer för hur myndigheterna prövar om deras it ska utföras internt eller externt.
Enligt Riksrevisionens granskning hade det stora flertalet myndigheter då inte gjort en sådan prövning. Undrar om de gjort det nu. Tveklöst gjorde generaldirektören för Transportstyrelsen ett allvarligt fel och t o m bröt mot flera lagar när hon outsourcade IT-verksamheten till IBM. Men förre GD har tydligt deklarerat att många fel gjordes redan innan ny GD tillträdde. Och var fanns Transportstyrelsens styrelse med Rolf Annerberg i spetsen? Annerberg är ju inte min favorit sedan Konkurrenskraftutredningen. Jag ifrågasätter Annerbergs omvärldsanalys och okritiska acceptans av LRFs analys, när han som princip ansåg att Sverige skulle EU-anpassa svenskt regelverk för djurskydd och miljö.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!