@-GRIS med senaste grispriserna

Senaste nytt om priser
och marknaden
Scan höjer även v 36, nu med 25 öre!
Förra veckan höjde Scan slaktgrisarna med 50 öre. V 36 höjer Scan ytterligare 25 öre och suggorna 50! Ginsten och Dalsjöfors höjer också slaktgrisarna med 25 öre och Ginsten suggorna 50. KLS Ugglarps höjer slaktgrisarna 20 öre.
-Trenden har vänt, säger Fredrik Jönsson, Scan. Och vi har pengarna redan hemma i grisaffären. Det är alltså inget pris som är satt på förväntningar. Charkindustrins svenskmärkning av produkterna har ökat efterfrågan på svenskt griskött.
-Det är svårt att göra prognoser, men nu känns det som om vi har en trendförändring till det bättre för svenskt griskött, säger han. Jag hoppas alla slakterier hänger med på höjningarna, så vi kan vända den negativa trenden för svensk grisproduktion.
Som jag skrivit senaste tiden, märker flera slakterier förbättrad efterfrågan på svenskt griskött och då inte minst charkråvara. Nu uttalar Scan minst samma positiva förväntningar. Det är mycket positivt!
Tyska och danska priserna på slaktgrisar är oförändrade. I Danmark stiger suggorna med 20 øre. Det är ökad efterfrågan på charkråvara även inom EU. /LG 110901

Stora utbud i EU, men stabila priser
Med några undantag är priserna ganska oförändrade i länderna inom EU. I de flesta länder är utbjudna volymer slaktgrisar fortsatt stora, så det finns knappt något utrymme kvar för höjning av priserna. Exempelvis blev förhoppningarna om höjda priser i Tyskland och Österrike inte realiserade. Priserna för suggor ökade dock i Tyskland med 4 cent som följd av små volymer anmälda slaktsuggor och ökad efterfrågan på detaljer. I Sverige skedde en höjning av grispriset med 6,5 cent efter 9 veckors oförändrad prisnivå. Änd ligger Sverige på sista plats i listan över Europas grisländer.
Endast Spanien fick finna sig i fallande priser, med 2 cent. En avgörande faktor för detta är att skinkan går något sämre och att många semesterfirare lämnar Spanien för sina hemländer. Under perioden januari till maj i år slaktades 1,9 % fler grisar i Spanien, än samma period i fjol. Totalt slaktades 17 miljoner grisar den perioden.
Trend för tyska marknaden: Tittar man på de närmaste dagarna, finner man att volymen slaktgrisar kommer att vara kvar på hög nivå. Vissa rapporter tyder dock på något minskande mängder. Slaktarna är dock intresserade av att köpa, så det som bjuds ut säljs snabbare än tidigare. Grillningen är dock av allt mindre betydelse för försäljningen, när temperaturerna är mer på höst- än sommarnivå. Men det finns även positiva tecken som följd av månadsskiftet och att semestrarna är slut i nästan alla tyska förbundsstater. Det väntas därför minst oförändrat grispris i Tyskland. ISN 110902

Läs senaste nytt på GrisPortalen -

Marknadskommentarer, slakterier
Scan och SLS
25 öre/kg ytterligare i grisaffären!
Noteringen för gris går upp ytterligare 25 öre! Precis som förra veckan ser vi en positiv utveckling av lönsamheten i vår affär för griskött. Jag tycker det känns extra roligt att efterfrågan på svenskt kött & chark hos våra kunder gör att vi kan höja ytterligare 25 öre redan vecka 36.
Den nya svenskmärkningen på charkprodukter är en av anledningarna till den ökade efterfrågan på svensk råvara. Vi på Scan har naturligtvis börjat med denna märkning och som marknadsledare hoppas vi sätta lite tryck på övriga charktillverkare i landet. Förhoppningsvis blir det ytterligare fokus på svenskt – något som vi på Scan med råvaror från svenska gårdar värderar högt!

KLS Ugglarps
Vi har en fortsatt stark samt ökande efterfrågan från detaljhandel. Vi märker också en betydande stabilisering och förbättring på marknaden för svensk charkråvara och kan redan nu konstatera att vi ser effekter av den nya svenskmärkningen av charkråvara. Det nya märket betyder att all köttråvara i produkten är från gris, nöt, och/eller får och lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige och att hela produkten är tillverkad och förpackad i Sverige.

Ginsten Slakteri
Roger Olsson: -Vi har en trendförändring inom grisbranschen, det är helt klart. Slaktgrisuppfödarna har börjat få del av det bättre marknadsläget och smågrisproducenterna kan vänta sig förbättringar inom några veckor, när smågrisarna börjar efterfrågas mer och vi kanske får brist.
-Förbättringen för slaktgrisar och suggor beror inte enbart på svenskmärkningen, att charkindustrin börjar efterfråga mer svenskt kött, utan på ökad efterfrågan på hela marknaden. Vi ser t ex även själva att vi förbrukar ökade volymer i vår charktillverkning.
-Trendändringen märks även hos gyltproducenterna, enligt en uppfödare idag.
-Vi har balans både i slakten och för smågrisar.

Dalsjöfors Slakteri
Magnus Lagergren: -Marknaden är relativt oförändrad, men det finns förväntan på att priserna ska stiga.

Skövde Slakteri
Cato Gustafsson: -Vi har oförändrat pris på slaktgrisar nästa vecka, men en höjning är nära förestående. Smågrisarna går upp 50 öre.
-Vi börjar göra upp affärer på julskinka och väntar att de blir positiva för grispriset. I andra vågskålen ligger att försäljningen av karré och kotlett inte är lika jätteenkel som tidigare.
-Totalt sett ser det positivt ut på marknaden. Den förbättring vi nämnde förra veckan står sig.

Spotmarknaden.se
Per Karlsson: -Senaste veckan har spannmålspriset på november 2011-terminen stigit med ca 6 %. Grispriset i Sverige har under den senaste treveckors-perioden stigit med ca 4,5 %. Följer priset för svensk foderspannmål terminsutvecklingen, har därmed lönsamheten för svensk grisproduktion pressats.
Svensk grisproduktion hade varit riktigt illa ute om det inte funnits åtgärder att vidta. Nu är det inte så, utan det finns i princip hur mycket som helst att göra, dels i produktionen men framförallt i av Sverige självpåtagna kostnader.
Exempel kan vara: Grisningsboxarnas utformning, ditid, strökrav, m m, m m, m m. Många av möjligheterna till förändringar kräver politiskt engagemang. Det är inte lätt för politiker att driva frågor om förändringar om budskapen som når dem är delade. Det finns bara ett sätt att vända utvecklingen och det är stärkt konkurrenskraft. Tänk på det vid politiska kontakter! Det är inte med högre, utan med lägre kostnader, som utvecklingen kan vändas. Ett bra alternativ kan vara att Sverige fullt ut går med i EU, då EU troligen inte kommer att gå med i Sverige.

Österbottens Kött (Atria)
Stefan Saaristo: -Både slakten och smågrisarna är i balans. Marknaden är som förra veckan.

HK Agri (HKScan)
Ulf Jahnsson:-Slakten är i balans, smågrisarna har vi de vi behöver. Vi har haft ett par bra förmedlingsveckor.
-Det är ännu inget bestämt om hur finska grisproduktionen ska anpassas till försäljningen. Vi planerar ännu.

Danish Crown
De europeiska marknaderna är fortsatt mycket lugna för skinka, framändar och bog, medan det är god efterfrågan på produktionskött och biprodukter.
Kotlett och filé säljs bra och baconmarknaden i UK är präglad av god efterfrågan.
Marknaderna i tredje land är stabila med lugn försäljning.

Marknadskommentarer från grisföretagare
Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -USA och Kina har länge haft ett mycket hög notering på sitt griskött och nu kommer även Europa efter i ganska rask takt. Även Sverige har höjningar varje vecka, vilket är mycket positivt.
Sojan har gått upp rätt så kraftigt senaste veckan (10 öre), detta tillsammans med dom stora nederbördsmängderna i södra Sverige ger en svårbedömd foderprisprognos. Även om mycket spannmål i södra Sverige inte klarar kvalitén, utan blir klassad som fodersäd, är inte allt skördat ännu så volymerna är ovissa. Detta tillsammans med uppgången på sojan talar inte för en direkt sänkning av foderpriset.

Svar till Per Vernersson
Tack för dina synpunkter och din fråga. Jag vill mena att man inte kan lyfta fram gemensamma siffror för vår grisproduktion. Vi har väldigt stora skillnader i kostnadsläge och förutsättningar. De kalkyler som ligger på bl a vår hemsida är efterfrågade av vissa, därför ligger dom där, men alla företag måste översätta kalkylerna med egna siffror, som vad jag förstår att du har gjort.
Mitt uttalande om ”att gå bra är ett relativt uttryck” kanske kan tolkas lite väl kategoriskt, men det är ändå så att det inte har investerats nämnvärt i svensk grisproduktion under en lång tid. Detta är pga, som vi redan vet, att lönsamheten inte varit tillräcklig för att hantera en nyinvestering, om man inte har kapital eller säkerhet från något annat håll. Man väljer istället att bygga om eller till för att försöka maximera den produktion man redan har.
Som grisföretagare tycker jag det vore rimligt att kunna göra en nyinvestering som genererar tillräckligt med pengar för att efter ca fem år, om man är duktig, kunna bygga ut en nästa etapp och/eller efter ca 10 år ha amorterat av investeringen så att man eventuellt kan lämna över till nästa generation. De kan då fortsätta att vidareutveckla produktionen medan man själv kan ha en rätt så dräglig tillvaro efter en karriär som grisföretagare.
Det är och känns tufft idag. Som grisföretagare i Sverige så går vi allt som oftast igenom väldigt tuffa tider där man måste slå av på sin amorteringstakt för att kunna hantera situationen. När sedan konjunkturen vänder, då måste man amortera det som man ligger efter med, inklusive det man normalt skulle amortera. Först därefter kan man göra en reinvestering eller utveckling av sitt företag och då är man ofta i en ny lågkonjunktur. Man kommer liksom aldrig ikapp.
Det finns väldigt många fantastiskt duktiga grisföretagare i detta land, som ligger på mycket bra produktionsresultat i sina besättningar efter de förutsättningar som finns. Detta är bra om du frågar rådgivare, banker och även oss själva, men ändå inte så bra att vi lyckats reinvestera och utveckla.
Det är denna acceptans för att ”gå bra” som jag ser som ett problem. Man måste få vara ärlig och säga: ”Om det går bra, så hade vi inte varit i den sits vi befinner oss i nu”.
Jag tror på den svenska grisproduktionen och jag tror att vi kommer att lyckas, men vi har en bra bit kvar med stora problem som måste lösas för att få en långsiktig Modern Svensk Grisproduktion!
Mattias Espert

Per Vernersson, ny kommentar
Som jag läser Mattias Esperts svar, så råder ingen generell kris inom svensk grisnäring.
Vad jag förstår av resonemanget, så är det snarare enskilda producenter som har lönsamhetsproblem. Då kan vi inte tala om kris. Det är snarare så, att det är en pågående strukturrationalisering vi ser. Är så fallet, är det viktigt att man är tydlig med att det finns pengar att tjäna för duktiga företagare, även med dagens förutsättningar. En del kommer då att satsa, andra sluta, men totalt kommer det att vara positivt för näringen då produktionen och lönsamheten kommer öka för dem som har förutsättningar.
Hur som helst var det intressant att få ta del av Esperts försiktigt positiva bild av svensk grisproduktion. Men några konkreta svar kan jag inte se, utan bara allmänt svepande politikerlika formuleringar.
Men som alla vet är var och en sig själv närmast, och jag får inte ihop kalkylen.
Men återigen var ligger felet? Kalkylen som Sveriges Grisföretagare lägger ut är, så vitt jag kan se, objektiv. Man kan kapa några tior på foderkostnaden, kanske lika mycket på avel respektive arbete, resterande kostnader bör i princip vara lika för alla fram till TB 2. Som läget är idag har man täckning för rörliga kostnader. Går man vidare och lägger till avskrivningar på byggnader och ränta på byggnader, alltså TB 3, så behövs det ju inte direkt tredje grads ekvationer för att se att det inte går ihop.
Ett möjligt svar på frågan kan vara att vissa har extremt höga personliga tillägg, i storleksordningen 250 kronor/gris. Om detta är spelreglerna vill jag veta det, så att jag kan sluta snarast.
Avslutningsvis vill jag skicka en fråga till Per Karlsson. Hur kommer danska smågrisar uppfödda i Sverige säljas? Som anonym köttråvara på Lidl? Som danskt uppfött och slaktat i Sverige, eller som svensk köttråvara?
Per Vernersson

Per Karlsson svarar Per Vernersson:
2010 konsumerade svenskarna ca 4,2 miljoner grisar. Av dessa producerades ca 2,9 miljoner i Sverige. Dvs 1 av tre grisar var importerade.
Sannolikt fortsätter konsumtionen att öka, men för enkelhetens skull gör vi ett exempel med oförändrad konsumtion, men tar hänsyn till de bedömningar som gjorts från olika håll över kommande produktion i Sverige.
2012 kommer sannolikt 4 av 10 grisar som konsumeras vara importerade. Ironiskt nog så sammanfaller detta med LRFs livsmedelsstrategi, en strategi som ska vända det livsmedelsproducerande lantbrukets kurvor från minus till + 1 % årligen (produktionsvärde). Om svensk grisproduktion minskar med 20 % innebär det en minskning av det totala produktionsvärdet (alla produktionsgrenar inräknat) i Sverige med ca 1 %. Dvs, ska LRFs livsmedelsstrategi lyckas måste övriga produktionsgrenar mer än fördubbla sin värdetillväxt för att livsmedelsstrategin ska lyckas. Är det sannolikt, då det verkar som att korna även framgent ska ut på bete, slam får inte användas, och den dyraste sojan ska vara i fodret?
Naturligtvis kommer livsmedelsstrategin inte att kunna lyckas med de förutsättningarna.
Om danska smågrisar föds upp i Sverige och ersätter till hälften de 1,3 miljoner importerade, är livsmedelsstrategin uppfylld.
Så svaret till dig Per Vernersson sammanfattat i en mening är: De danska grisarna ska ersätta grisar som redan idag importeras. Om de sedan säljs inom Sverige eller exporteras är av underordnad betydelse.
Per Karlsson

Maila också du dina kommentarer till gris@agrar.se.
Läs alla tidigare kommentarer från grisuppfödare genom att klicka på den här länken.

Kalkyler över svensk och tysk produktion. Kostnaden för att ta fram en smågris.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!