@-GRIS med senaste grispriserna

Senaste nytt om priser
och marknaden
Nu är det smågrisarnas tur
Priserna på slaktgrisar och suggor gjorde ett ryck uppåt denna och förra veckan, men nästa vecka ser det helt stilla ut. Men nu är det smågrisarnas tur, som Ginsten säger, och höjer med 1 kr. Skövde höjer 50 öre.
Under flera veckor har gjorts antydningar om att det kan bli brist på smågrisar. Nu är väl insättningarna för julgrisar snart över och fortfarande ingen brist. Spotmarknadens senaste avslut blev sänkning med 50 kr/gris.
I Finland höjer HKScan rybsgrisen med 6 cent, som utlovades i somras. I Norge sänks smågrisarna med 20 kr.
Kronan har stärkts ganska kraftigt sedan förra veckan. Swedbank spår i sin prognos fortsatt stärkt krona. (I ett scenario spås kraftigt stärkt krona.) Det beror både på svaga finanser och oro i EU, samt ordning på finanserna i Sverige. I vilket fall som helst spås fortsatt låga räntor ett bra tag framöver. /LG 110909, 110912

Priserna i EU fortsatt stabila
Priserna på slaktgrisar i EU ligger fortsatt på samma nivåer denna vecka.
Sverige ensamt försöker hinna ifatt övriga Europa, efter en lång period av oförändrade priser. Ändå utgör Sverige den röda lampan i bakänden på pristabellen, sist av alla länder i EU.
I Spanien kom de senaste två veckornas sänkningar till ett slut. Prisnivån kom aldrig upp lika mycket som tidigare års somrar och därmed förväntas inte samma prisfall i höst som tidigare år.
I Italien förs det allvarliga diskussioner om den fortsatta prisutvecklingen, mellan producenter och slakteriföretag.
I de flesta länder är volymerna slaktgrisar ganska stora, men de säljs snabbt och utan problem. Bortsett från den tyska marknaden, där fortsatt långt mer än en miljon grisar slaktas per vecka, slaktas ett stort antal grisar i grannländerna. Från många EU-länder sägs det, att det framför allt är efterfrågan på fetare bearbetade produkter. Detta gäller särskilt för exportmarknaderna i östra Europa och Asien. Dyrare detaljer, som exempelvis skinka, avsätts däremot trögare.
Trend för tyska marknaden: Djurägarna väntar fortfarande på prishöjningar, vilket man anser är absolut nödvändigt. Ändå fick nästan alla som köper slaktgrisar ta emot många slaktanmälningar. För att få höjda priser till stånd, krävs ökat efterfrågan på framför allt de dyrare slaktdetaljerna. ISN 110909
Rättelse: Förra veckan skrev jag att det slaktades 17 milj grisar i Spanien i fjol. Rätt är att det slaktades den volymen januari till maj, som framgår att den uppdaterade versionen. /LG

Läs senaste nytt på GrisPortalen -

Marknadskommentarer, slakterier
Scan och SLS
Förbättrade konkurrensvillkor!
Regelverket gällande grisproduktion i Europa går mot dagens svenska nivå vad gäller djuromsorg. Den 1 januari 2013 skärps regelverket vad gäller fullspaltsgolv i smågris- och slaktsvinsstallar. Det är spaltbredden och öppningarna som får nya mått vilket ska medföra bättre golv för grisarna att gå på, men större arbete för djurskötarna att hålla rent. Detta kommer medföra ökade arbetskostnader och investeringar i stallar som idag inte håller måttet. Den 1 juli 2015 blir det heller inte tillåtet att ha fullspaltsgolv till smågrisar och slaktsvin i Europa. Dessa regler har vi i Sverige haft sedan länge, snart kan konkurrensen bli på mer lika villkor
.
KLS Ugglarps
Marknadssituationen är oförändrad jämfört med föregående vecka.

Ginsten Slakteri
Bengt:-Göran Bengtsson -Försäljningen rullar på som beräknat och marknaden ser allt ljusare ut.
-Tidigare har vi höjt slaktgrisar och suggor, nu är det smågrisarnas tur. De går upp 1 kr på måndag.

Dalsjöfors Slakteri
Magnus Lagergren: -Marknaden är just nu lite trögare. Vi befinner oss nu mitt emellan löneveckorna och konsumenterna har mer ont om pengar.
-Vi har bra insättningar av smågrisar.

Skövde Slakteri
Cato Gustafsson: -Allt är oförändrat sedan förra veckan.

Spotmarknaden.se
Per Karlsson: -Det märks nu påtagligt att tiden för insättningar som ska bli slaktade innan jul är över. Det trycker på märkbart i form av ett större utbud än efterfrågan på smågrisar. Signalerna från slakterierna om en bättre marknadssituation med avsättning till högre priser delas uppenbart inte av alla slaktgrisföretag. Det är allvarligt att det tenderar att vara/bli ett överutbud av smågrisar med tanke på de omskrivna produktionsminskningarna av smågrisar.
-Mycket positivt att det i veckan lagts förslag om minskade kostnader för livsmedelsverkets tjänster på slakterierna.

Österbottens Kött (Atria)
Stefan Saaristo: -Priserna är oförändrade. Slaktvolymen är normal.
-Det ser lite ljusare ut i Europa, vilket har inverkan även hos oss.

HK Agri (HKScan)
Ulf Jahnsson:-Vecka 37 träder den prisgaranti i kraft, som vi utlovade i somras. Då stiger sålunda rybsgrisarna med 6 cent och grundpriset med 2 cent.
-Det är balans i slakten, men smågrisarna är fortfarande för många.

Danish Crown
De europeiska marknaderna är fortsatt präglade av bra utbud av slaktgrisar. På skinkor ser vi en prispress nedåt, medan vi motsatt på framändar och bog är inne i en stabil situation.
Kotlett handlas till någorlunda oförändrad nivå i Europa. I UK är det god efterfrågan på bacon och marknaden är tillfredsställande.
På våra marknader i tredje land är det åter positiva toner från Kina: Priserna utvecklar sig stabilt och efterfrågan är god. Ryssland konsumerar goda volymer, men företrädelsevis av biprodukter och produktionskött.
Den japanska marknaden är oförändrad.

Marknadskommentarer från grisföretagare
Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -Fortsatt positiva signaler till en höjd grisnoteringen i Europa. Foderpriserna spås att fortsätta ligga på en hög nivå, även om vissa foderföretag har sänkt foderpriset lite, så skall man inte förvänta sig några större sänkningar.
-Fler positiva signaler är att regeringen satsar 90 miljoner kronor i sitt budgetförslag på att sänka kontrollavgifterna. Dessa pengar skall gå direkt till bonden, är tanken. Även om dessa kronor inte räddar situationen, så välkomnas alla lättnader som kommer fram, som beskrivs i dagens ATL.

Svar till Per Vernersson
Tack för dina synpunkter och din fråga. Jag vill mena att man inte kan lyfta fram gemensamma siffror för vår grisproduktion. Vi har väldigt stora skillnader i kostnadsläge och förutsättningar. De kalkyler som ligger på bl a vår hemsida är efterfrågade av vissa, därför ligger dom där, men alla företag måste översätta kalkylerna med egna siffror, som vad jag förstår att du har gjort.
Mitt uttalande om ”att gå bra är ett relativt uttryck” kanske kan tolkas lite väl kategoriskt, men det är ändå så att det inte har investerats nämnvärt i svensk grisproduktion under en lång tid. Detta är pga, som vi redan vet, att lönsamheten inte varit tillräcklig för att hantera en nyinvestering, om man inte har kapital eller säkerhet från något annat håll. Man väljer istället att bygga om eller till för att försöka maximera den produktion man redan har.
Som grisföretagare tycker jag det vore rimligt att kunna göra en nyinvestering som genererar tillräckligt med pengar för att efter ca fem år, om man är duktig, kunna bygga ut en nästa etapp och/eller efter ca 10 år ha amorterat av investeringen så att man eventuellt kan lämna över till nästa generation. De kan då fortsätta att vidareutveckla produktionen medan man själv kan ha en rätt så dräglig tillvaro efter en karriär som grisföretagare.
Det är och känns tufft idag. Som grisföretagare i Sverige så går vi allt som oftast igenom väldigt tuffa tider där man måste slå av på sin amorteringstakt för att kunna hantera situationen. När sedan konjunkturen vänder, då måste man amortera det som man ligger efter med, inklusive det man normalt skulle amortera. Först därefter kan man göra en reinvestering eller utveckling av sitt företag och då är man ofta i en ny lågkonjunktur. Man kommer liksom aldrig ikapp.
Det finns väldigt många fantastiskt duktiga grisföretagare i detta land, som ligger på mycket bra produktionsresultat i sina besättningar efter de förutsättningar som finns. Detta är bra om du frågar rådgivare, banker och även oss själva, men ändå inte så bra att vi lyckats reinvestera och utveckla.
Det är denna acceptans för att ”gå bra” som jag ser som ett problem. Man måste få vara ärlig och säga: ”Om det går bra, så hade vi inte varit i den sits vi befinner oss i nu”.
Jag tror på den svenska grisproduktionen och jag tror att vi kommer att lyckas, men vi har en bra bit kvar med stora problem som måste lösas för att få en långsiktig Modern Svensk Grisproduktion!
Mattias Espert

Per Vernersson, ny kommentar
Som jag läser Mattias Esperts svar, så råder ingen generell kris inom svensk grisnäring.
Vad jag förstår av resonemanget, så är det snarare enskilda producenter som har lönsamhetsproblem. Då kan vi inte tala om kris. Det är snarare så, att det är en pågående strukturrationalisering vi ser. Är så fallet, är det viktigt att man är tydlig med att det finns pengar att tjäna för duktiga företagare, även med dagens förutsättningar. En del kommer då att satsa, andra sluta, men totalt kommer det att vara positivt för näringen då produktionen och lönsamheten kommer öka för dem som har förutsättningar.
Hur som helst var det intressant att få ta del av Esperts försiktigt positiva bild av svensk grisproduktion. Men några konkreta svar kan jag inte se, utan bara allmänt svepande politikerlika formuleringar.
Men som alla vet är var och en sig själv närmast, och jag får inte ihop kalkylen.
Men återigen var ligger felet? Kalkylen som Sveriges Grisföretagare lägger ut är, så vitt jag kan se, objektiv. Man kan kapa några tior på foderkostnaden, kanske lika mycket på avel respektive arbete, resterande kostnader bör i princip vara lika för alla fram till TB 2. Som läget är idag har man täckning för rörliga kostnader. Går man vidare och lägger till avskrivningar på byggnader och ränta på byggnader, alltså TB 3, så behövs det ju inte direkt tredje grads ekvationer för att se att det inte går ihop.
Ett möjligt svar på frågan kan vara att vissa har extremt höga personliga tillägg, i storleksordningen 250 kronor/gris. Om detta är spelreglerna vill jag veta det, så att jag kan sluta snarast.
Avslutningsvis vill jag skicka en fråga till Per Karlsson. Hur kommer danska smågrisar uppfödda i Sverige säljas? Som anonym köttråvara på Lidl? Som danskt uppfött och slaktat i Sverige, eller som svensk köttråvara?
Per Vernersson

Per Karlsson svarar Per Vernersson:
2010 konsumerade svenskarna ca 4,2 miljoner grisar. Av dessa producerades ca 2,9 miljoner i Sverige. Dvs 1 av tre grisar var importerade.
Sannolikt fortsätter konsumtionen att öka, men för enkelhetens skull gör vi ett exempel med oförändrad konsumtion, men tar hänsyn till de bedömningar som gjorts från olika håll över kommande produktion i Sverige.
2012 kommer sannolikt 4 av 10 grisar som konsumeras vara importerade. Ironiskt nog så sammanfaller detta med LRFs livsmedelsstrategi, en strategi som ska vända det livsmedelsproducerande lantbrukets kurvor från minus till + 1 % årligen (produktionsvärde). Om svensk grisproduktion minskar med 20 % innebär det en minskning av det totala produktionsvärdet (alla produktionsgrenar inräknat) i Sverige med ca 1 %. Dvs, ska LRFs livsmedelsstrategi lyckas måste övriga produktionsgrenar mer än fördubbla sin värdetillväxt för att livsmedelsstrategin ska lyckas. Är det sannolikt, då det verkar som att korna även framgent ska ut på bete, slam får inte användas, och den dyraste sojan ska vara i fodret?
Naturligtvis kommer livsmedelsstrategin inte att kunna lyckas med de förutsättningarna.
Om danska smågrisar föds upp i Sverige och ersätter till hälften de 1,3 miljoner importerade, är livsmedelsstrategin uppfylld.
Så svaret till dig Per Vernersson sammanfattat i en mening är: De danska grisarna ska ersätta grisar som redan idag importeras. Om de sedan säljs inom Sverige eller exporteras är av underordnad betydelse.
Per Karlsson

Se över dina avtalsvillkor!
Det är hög tid att se över dina villkor inför smågrisinköpen, där grisarna ska slaktas nästa år.
Jag vill med detta inte säga att smågrispriserna ska sänkas, utan att du skaffar sådana prisgarantier att slaktsvinsledet går med vinst.
Du vet idag rätt bra vad foderkostnaderna blir de närmaste 4 månaderna, dina stallkostnader, värme, hyra och övriga rörliga kostnader. Totalt rör det sig om 750 - 900 kr + smågriskostnad + riskpremie (vinst).
Dividera detta med din slaktvikt så har du erforderligt avräkningspris.
Avtalen framöver bör vara korta och antingen avse specificerad tid eller antal grisar.
Vid tvist skall du absolut inte gå med på skiljedomsförfarande, utan tvist skall avgöras i domstol. Lycka till!
Sven Jerpdal

Maila också du dina kommentarer till gris@agrar.se.
Läs alla tidigare kommentarer från grisuppfödare genom att klicka på den här länken.

Kalkyler över svensk och tysk produktion. Kostnaden för att ta fram en smågris.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!