Senaste nytt om marknaden och priser
Fortsatta höjningar i Tyskland och Danmark v 8
Tyskland höjer grispriset med 5 cent v 8 och Danmark med 2 øre. Tyska priset har därmed stigit tre veckor i rad, varav två veckor med 5 cent varje gång. Dessutom har euron blivit dyrare senaste veckorna. Svenska konkurrenskraften har därmed stärkts. Nu väntar vi på de svenska höjningarna!
Det är en positiv trend för slaktgrisar i nästan hela EU. Sista land att slakta bort puckeln sedan helgerna är Österrike. Slaktanmälningarna är låga i de flesta EU-länderna och slaktvikterna sjunker. I Tyskland har slaktvikterna sjunkit med ett kilo sedan årsskiftet.
Det är således mycket som är på rätt väg när vi går in i sista halvan av februari och man börjar tänka på upplagring inför grillsäsongen i hela Europa. Den svagare euron hjälper upp exporten till tredje land.
Svenska grispriserna är oförändrade hos alla slakterier.
I Sverige är vi inne i sportlovet, med minskad efterfrågan på griskött som följd. Det är det vanliga, att butikerna under sportlovet köper in mindre svenskt griskött. Fler svenskar än vanligt äter inte hemma och en del äter på restaurang i Sverige och en del på restaurang i t ex Alperna. Ett par slaktare säger att man visserligen ser en nedgång av försäljningen av svenskt griskött under sportlovet, men inte lika mycket som tidigare år. Man kan spekulera om orsaken. Kan det vara så att fler svenska restauranger än tidigare använder svenskt griskött?! Tidigare år har det hetat att när folk äter ute, så blir det större andel importerat kött på tallrikarna, än när man äter hemma.
Skövde Slakteri har nu beslutat om hur man ska bygga upp efter branden i fjol och man ska även bygga ut. Man investerar i en helt ny slaktlinje med kondensskållning och robotstationer, som ökar slaktkapaciteten och sänker slaktkostnaderna. Dessutom blir det en ny chockkyl som minskar kylsvinnet och ökar värdet på slaktkroppen, samt en ny avdelning för förädling av biprodukter som tidigare gått till biogas. Se vidare artikel på GrisPortalen lördag.
Mila i Malmö hålls den här veckan, men inslagen om grisar är få. Mila har blivit en mässa för nötfolk. Den trenden har funnits länge.
Antalet personer i Danmark som smittats med svine-MRSA fördubblades i fjol, jämfört med 2013. 1 276 i fjol, 648 i förfjol. Detta enl Statens Serum Institut, som tillägger att det är konstaterade fall. Experter tror att det är mellan 6 000 och 12 000 danskar som bär på MRSA CC398 utan att veta av det. Två har dött av gris-MRSA 2014 och 8 har fått blodförgiftning. Av andra typer av MRSA har 8 dött och 55 fått blodförgiftning.
I Danmark satsar matkedjan Rima stort på Den Go’e Gris, ett koncept där den danske grisföretagaren ska bidra med sitt porträtt och gris i famnen på sin gård och sälja mer danskt. Landmanden skal være med til at sælge grisen, lyder parollen. Det är ett försök att vända den negativa trenden, där konsumenterna beskyller grisnäringen för dålig grishållning, mycket antibiotika och MRSA. Under den nya kampanjen ska konsumenterna välja griskött med identitet, grisarna har mer utrymme i boxarna, strö, mindre antibiotika, osv. Och knorren kvar på svansen!! Så här i kampanjens inledning konstaterar man en merförsäljning av danskt griskött hos Rema.
En omvändning under galgen, tycker vi som har allt detta på varenda gård. Kanske inte lika mycket porträtt och gård på paketen som vi trodde för några år sedan. Det kanske är dags för en omstart för konceptet här i Sverige?
Konsumenterna borde få veta mer om den mat de stoppar i sig. I veckan kunde jag läsa om en produkt, vinblad, ett parti som lyckligtvis stoppades i tullen. Den innehöll enligt Livsmedelsverket 40 olika bekämpningsmedel, varav 17 över gränsvärdena!!
Lyckligtvis äter jag inte så mycket veg-mat, där vinblad används ganska flitigt, och dricker inte mycket the! /LG 150213

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det är lite trögare marknad nu under sportlovet, men bättre försäljning än det brukar vara under sportloven. Den trögare marknaden brukar hålla i sig under alla 3 - 4 veckorna och förbättras sedan sakta.
-Framåt påsk är det som regel full fart igen och vi hoppas på en tidig vår med livlig grillning.
-Det är balans både i slakten och för smågrisarna och priset är oförändrat. Men det är glädjande och ser bra ut med höjningarna i Tyskland och Danmark.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -En viss (liten) inbromsning har märkts pga sportloven. Framförallt fläsktvåan. Övrigt rullar det på normalt.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det kändes bra före sportlovet, men nu har det blivit tuffare, Vi har ett par svaga veckor framför oss nu, 8 och 9, och det går en del till frysen.
-Det är lite överstående i slakten, två dagar. Det är också lite överskott på smågrisar.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Den europeiska marknaden präglas av lågt utbud, vilket hänger samman med en låg efterfrågan. Liksom senaste veckan är det balans på marknaden.
-Detta är som utgångspunkt en positiv signal, att marknaden stämmer överens. Vi upplever förbättrade priser på skinka och kotlett, medan bog och framdelar är oförändrade, säger Søren Tinggard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Vissa köttdetaljer klarar sig hyggligt, medan de som är mer beroende av säsong låter vänta på sig.
-Det är fortsatt god försäljning av bröstfläsk, medan filé och karré fortsatt är lite vid sidan av säsongen, säger han.
Försäljningen till tredje land är oförändrad.

ISN, Tyskland
Positiva trenden fortsätter i EU
Den positiva trenden fortsatte den senaste veckan för slaktgrisar i EU. Åter var det tyska priset som drog, dock med endast två cents höjning, vilket var mindre än förra veckan. Viktigaste orsaken till tyska höjningen var minskat utbud av slaktgrisar. Slakten ligger under gränsen en miljon och de regionala slaktvikterna har fallit med nästan ett kilo sedan årsskiftet.
Liknande tendens ses i grannländerna Holland och Danmark. Där steg priset med 3 cent och i Belgien med 1 cent. I Österrike slaktar man sista delen av puckeln från årsskiftet. Slaktarna söker ivrigt efter slaktgrisar för att utnyttja slakteriernas kapacitet. Som en följd av detta steg priset i Österrike med 5 cent.
Även i södra Europa är stämningen på slaktmarknaden positiv, från grunden sett, men slakterierna visar något mindre intresse för inköp och höjningarna av priserna har hittills varit moderata. I Frankrike visade grisbörsen endast oförändrat pris vid den senaste auktionen och i Spanien kröp priset upp med 2 cent.
Tendens för tyska marknaden: Den goda efterfrågan på slaktgrisar håller i sig i början av nya veckan. Uppenbart har även stämningen höjts bland köttköparna. Med förväntningar om fortsatt stigande priser, bör köttköparna beställa ökade volymer än tidigare. Samtidigt får exporten till länder utanför eurozonen stöd av en svagare euro. Som det ser ut nu är en bra gissning att det bli ännu en moderat prishöjning.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

SVTs Debatt
Då jag deltog i SVT-programmet Debatt så vill jag med anledning Gunnelas blogg göra följande notering:
Problemet är att vi inte får föra en seriös debatt, dialog, där alla argument värderas och vi sedan kommer fram till vad som anses rimligt. Ett program likt Debatt med 3 ämnen på 45 minuter skapar fler frågor än det ger svar.
Fixering eller ej. Problemet är att vi inte för prata om det och utvärdera utan att bli slagna på fingrarna.
Järpdal och jag är rörande överens, ”Svensk mat ger arbete och Välfärd i Sverige”
Hilsen Stellan

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Jobba hårt med balansräkningen
Då vi tittar på lönsamhet och annat i våra företag så koncentrerar vi oss ofta enbart på resultaträkningen. Det är där det skall genereras pengar till alla företagets utgifter. Emellertid så har balansräkningen också stor betydelse. Det är inte ovanligt att ett lantbruksföretags balansräkning innehåller många poster där kapitalet borde arbeta på ett annorlunda sätt. Ex.sparmedel och emmisionsinsatser som avkastar dåligt. Dessa pengar är oftast bättre att betala leverantörsskulder med, för att undvika onödigt höga räntekostnader. Detta kan även gälla insatser i ekonomiska föreningar där man har gått ur föreningen. Tyvärr kan man ju inte belåna insatser.
Då det gäller företagets lån bör man ganska ofta se över villkoren. Efterhand som vi amorterar så uppstår ledigt belåningsutrymme på inteckningslånen, s k överhypotek. Detta överhypotek bör användas till att omplacera andra lån eller skulder, dock ej maskinskulder, till bättre villkor. För dessa operationer får man ofta jobba hårt då bankerna ser detta som besvärligt och ger dem lägre räntor. Maskinskulder bör finansieras med maskinen som säkerhet. Rörelsekapitalet upplånas med företagsinteckning som säkerhet.
Speciellt besvärliga är LF-bank (Länsförsäkringar) och Landshypotek här i Mälardalen. Detta beror på att inkompetensen hos dessa bankers tjänstemän är besvärande dåligt, eftersom man inte kan skilja på teoretisk och praktisk ekonomi, samt saknar helt insikt i modern animalieproduktion.
Kör hårt!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Närodlat – närproducerat
Med anledning av remissen av Livsmedelsverkets kostråd har Jordbruksverket och Sveriges Konsumenter (SK) kritiserat användningen av begreppet närodlat-närproducerat. Man hävdar att detta är vilseledande. Enligt Jordbruksverket kan man inte hävda att svenskodlat är bättre än importerat avseende miljö och klimatpåverkan. Ett något anmärkningsvärt uttalande från Jordbruksverket, eftersom det finns fakta i målet när det gäller regelverk och studier som visar att klimatpåverkan för många produktionsgrenar är låga i Sverige relativt andra länder. Och varför ska alltid Spanien poppa upp, där man använder betydligt mer bekämpningsmedel än i Sverige. Jan Bertoft, generalsekreterare i SK vill t o m avskaffa begreppet närproducerat. Det kan man nog glömma. Flera konsumentstudier visar också att en majoritet gillar beteckningen lokal/närproducerat eftersom man vill stödja traktens bönder. Ett förhållande som jag anser att Sveriges Konsumenter måste respektera. Dessutom tror jag de flesta konsumenter är så kloka att man inte alltid likställer närodlat med ekologiskt, småskaligt och idylliskt. Förutom Livsmedelsverkets kostråd är frågan åter högaktuell. Nu kommer lokala initiativ där handlare vill ge extra stöd till traktens mjölkbönder. Och att konsumenterna gärna betalar en krona mer för mjölken, är väl ett bevis så gott som något för att många svenska konsumenter vill ha kvar sina mjölkbönder.
Debatten är inte ny. SLUs LivsmedelsSveriges Ingela Hallberg försökte 2012 få till stånd en branschöverenskommelse, som skulle innebära att företag som använde sig av begreppet närproducerat skulle definiera vad detta i så fall innebar. Men intresset från industrin och handeln var då lamt. Dessutom la SLU ned LivsmedelsSverige. Alla är överens om att det inte finns någon rimlig definition på närodlat/ närproducerat. Nära betyder olika saker för olika människor – svenskt, norrländskt, gotländskt, Mälardalen o s v. Men nära, handlar också om värderingar d v s vad man tycker är viktigt när det gäller djurhållning och odling. Detta visar ett antal konsumentstudier. Skulle jag flytta till Skåne, skulle inte danskt bli nära för mig. Jag vill ha betande kor och grisar med knorr på svansen. Därför blir en geografisk definition av närproducerat idiotisk. Däremot är ursprungsmärkning – allt ifrån land, region till gård till glädje för oss som vill göra informerade val. Det var också svaret från Vi Konsumenter när LivsmedelsSverige skickade ut en enkät till ett antal intressenter 2011.

Blogga du
också - jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.