Senaste nytt om marknaden och priser
Tyska priset upp ytterligare 7 cent v 9 till 14 skr!
Tyska grispriset fortsätter uppåt i tydligen allt snabbare takt, nästa vecka med 7 cent till 1,47 €. Danmark höjer 20 øre.
Tyska internetauktionen indikerar fortsatt höjning. 1,51 € blev senaste priset och allt säljs.
Tyska höjningsstegen sedan v 5 är, dock från en låg nivå, 5, 2, 5 och 7 cent, sammanlagt 19 cent eller i svenska pengar 1,80 kr. Tyska grispriset är därmed uppe i 14 kr och slår därmed något svenskt slakteris offentliga priser. Med tilläggen blir det annat. Om vi tar Scans 13,80 i pristabellen, så är det 14,80 till 15,20 kr, beroende på tillägg och var man bor i landet. Bästa tilläggen är i södra Sverige, nära slakteriet i Kristianstad. De stora personliga tilläggen lär vara borta, men övriga tillägg ger också pengar om man har många grisar. Dalsjöfors hamnar då på 14,60 kr till 14,80 i stället för tabellens 14,30. Skövdes 13,50 kan bli 14,50 kr. KLS Ugglarps 14,30 kan bli 14,60 kr. Det här är bara exempel. Hos Ginsten går det inte att hämta så mycket mer än listpriset och tilläggen, men 14,80 i tabellen + tillägget står sig ganska bra. Allt enligt senaste kollen.
Under perioden med höjningar i Tyskland har inga höjningar skett alls i Sverige, trots att det blivit dyrare att köpa kött i euro. Å andra sidan är vi ju mitt inne i smalperioden för försäljningen av svenskt griskött, efter jul och mitt i sportlovet. Ett och annat slakteri talar nu om att höjningar är nära förestående.
Med tanke på att det inte finns några stora lager i frysarna, är grunden lagd för bra priser under grillsäsongen. Som det ser ut nu verkar det dessutom finnas förutsättningar för en tidig vår. Tidig vår innebär merförsäljning och frysarna töms snabbare. Det är bara att hoppas att handlarna börjar fundera på om det svenska grillköttet ska räcka hela säsongen?
Dalsjöfors höjer smågrisarna 10 kr v 9. Vi kan vänta att fler slakterier höjer inom kort.
Förra veckan berättade vi att Skövde Slakteri beslutat om hur man ska bygga upp efter branden i fjol. Man ska även bygga ut i två etapper, /LG 150220

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det har varit en normal vecka, som vi räknat med. Trots att priserna i Tyskland gått upp under en lång period, har det varit svårt att få ut högre priser i Sverige. Det är egendomligt att det inte gått att få upp priserna.
-Det är inga lager av betydelse i frysarna, så kommer prishöjningarna igång inför grillsäsongen, kan vi nog räkna med bra grispriser framöver.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Vi höjer smågrisarna 10 kr v 9, i övrigt är allt oförändrat. Marknaden är oförändrad sedan förra veckan. Slakt och smågrisar är i balans.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Inga prishöjningar den här veckan heller. Vi måste komma över sportlovet först. Det är lugnare affärer under sportlovet, det går inte att komma ifrån. Nu är det lov i Stockholm och Mälardalen nästa vecka, sedan kan köttmarknaden börja stabilisera sig.
-Det är balans nu på slakten, nästan lite brist. Vi behövde 250 fler grisar i veckan och köpte ett lass av en slaktarkollega. Det är bra med samarbete.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Vintergäcken börjar titta upp i trädgårdarna här hemma och det märks vårkänslor även på den europeiska marknaden för griskött. Priserna är lätt stigande.
-Det är ett generellt sett förhållandevis lågt utbud av levande grisar på marknaderna i norra Europa och speciellt gäller detta Tyskland. Det ger helt naturligt ett lägre utbud av kött. Så även om efterfrågan faktiskt är på oförändrad och på rätt låg nivå, så märker vi att marknadens "hunger" börjar göra sig påmind hos inköparna runt om i Europa, berättar Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning.
Det låga utbudet ger plats för löpande prisförbättringar på speciellt skinka, framändar och bog. Försäljningen till den brittiska marknaden av kotlett och bacon sker också till lite stigande priser, medan efterfrågan på karré och filé fortsatt är dämpad.
-Både karré och filé är produkter som gör sig riktigt gott på grillen, men även om vintern har varit mild över större delen av Europa så kan det säkert gå några veckor till, innan vi ser ökad efterfrågan på just dessa köttdetaljer, säger Søren Tinggaard.
Till länderna utanför Europa är det stabil försäljning, men med förhållandevis låg aktivitet. Kineserna firar denna vecka sitt nyår och går in i getens år. Därför är aktiviteterna hos inköparna helt naturligt mycket låg.

ISN, Tyskland
Priserna fortsätter stiga i EU
Den enda trend som nu syns i Europa är: Uppåt!
Isen verkar ha brutits för två veckor sedan, då priserna gick uppåt i Tyskland för första gången igen. Nu rankas Tyskland som tvåa bland de fem stora grisländerna i EU, vilket är före Frankrike, Danmark och Holland. Orsaken är låga volymer som bjuds ut, efter snabb fart på efterfrågan.
Förra veckan gick priset i Tyskland upp 5 cent. Det är liknande skala i Holland, Frankrike, Belgien och Österrike. Mest moderata var höjningarna i Spanien, Danmark och Italien. Detta utökade skillnaden mellan Frankrike och Danmark, som ligger fyra bland de fem stora.
Situationen är något svagare på brittiska grismarknaden. Där gick priset ned 3,8 cent som följd av svag spotmarknad.
Trend för tyska marknaden: Utsikterna ser bra ut i början av veckan. Slaktarna fortsätter efterfråga och utbudet räcker inte riktigt. En del betalar tillägg för att få vad de behöver. Detta gör att priserna väntas fortsätta uppåt och vissa grisföretagare spelar med och försöker hålla tillbaka anmälningarna till slakt.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Cash is King!
Kassaflödet blir allt viktigare för dagens stressade småföretagare. För lantbrukets del tvingas nu lantbruksföretagen finansiera en allt större del av tiden i värdekedjan. I grisproduktionen tar det ca 315 dagar från produktionsstarten (insemineringen) till det färska köttet betalas av konsumenten i butiken. Lantbrukaren tvingas finansiera uppfödningen 10 månader + ca 15 dagar (förut c:a 8 dagar) innan slakteriet betalar för slaktgrisarna, således 320 dagar från produktionsstart till betalt för produkten. Slakterierna har tvingats acceptera 31 dagars betalningstid (förut 10 dagar) innan slakten får betalt av handlaren. Slakteriet finansierar således 16 dagar (31 - 15) och ytterligare några dagar som grisen är på slakteriet.
Således står lantbrukaren för 102 % av tiden för finansiering, slakteriet 6 % och handlaren minus 8 % av tiden. Handlaren får det färska köttet levererat till butik, säljer köttet inom några dagar och betalar slakteriet 31 dagar efter leverans. Dessutom får man in momsen som man sedan ”lånar” av staten i genomsnitt ca 21 dagar. Handlaren får således betalt av konsumenten långt innan leverantören får sina pengar. Inte undra på att livsmedelshandlaren även kan bedriva bankverksamhet! Dessa pengar är ju egentligen leverantörernas pengar.
Det är således inte konstigt att lantbrukaren har 20 miljoner i bankskulder och handlaren 20 miljoner i kassan. Cash is King!
Lars Hultström

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Minska exponeringen av ammoniak
Så här års drabbas de flesta grisstallarna, då oftast slaktsvinsstallar, av höga värden av gödselgaser. För ammoniak gäller att gasförekomsten inte får överstiga 10 ppm. Ofta drabbas de största grisarna då ventilationen ofta inte är tillräcklig. Har man råd så kan man ju alltid värma stallarna för att öka ventilationen. Gasavsug, dvs att man suger ut gasen under gödselspalten, fungerar fint så länge gasavsugsanläggningen är hel och fungerar. För dagen är det många gasavsugar som inte längre fungerar. Vid upphöjd spalt kan man inte använda gasavsug eftersom luften följer minsta motståndets lag och tar kortaste vägen.
I vår anläggning har vi gjort ett experiment med att montera in gummidukar var 6e meter under spalten och dessutom låta utgödslingen starta varje gång utfodringen går igång. Detta har jämförts med vårt vanliga beteende, att vi endast kör utgödslingen två gånger i samband med dagliga skötseln.Vid mätningar av ammoniak och fullbelagt med grisar i stallen har det givit en minskning av ammoniaken till hälften eller en tredjedel av referensvärdet som uppmättes samma dag i referensstallet.
Alla värdena i stallet som åtgärdats var mellan 2 till 8 ppm ammoniak. I referensstallet var de uppmätta värdena från 2 till 16 ppm. Dessutom minskar exponeringen på enskild gris eftersom utgödslingen går i och med utfodringsstart och inga grisar befinner sig på gödselspalten. Vi utfodrar 4 ggr per dygn.
Enkla åtgärder kan ge positivt i grisproduktionen.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Det går åt helvete – käpprakt, om vi inte...
Första delen av den drastiska rubriken är hämtad från en SvDs krönika förra veckan (Poirier Martinsson). Där gällde det negativa följder av den digitala revolutionen för journalister, barn, kommunikatörer, m fl. Vårt bekymmer rör landsbygdens framtid.
Men blir det inte överord, nu då så mycket tycks gå åt rätt håll; ökad efterfrågan på svenskt kött, krisgrupp för mjölkproduktionen, löfte om en översyn av jordbrukspolitiken, etc? Blir kanske framtidsvisionerna om svenskt jordbruk verklighet via paradigmskifte och snabbspår lagt av näringsdepartementet?
På kvällståget hem från KSLA-seminariet den 12/2 med rubriken "Ledande landsbygd? Om stadens och landsbygdens ömsesidiga beroende" greps jag emellertid av dysterhet. Stödd på spridda anteckningar sökte jag summera dagens budskap.
Mycket av tankarna i de sex inledningarna kände jag igen från min tidigare blogg "Vi och dom" ( 48/14); föreställningen om landsbygden som avfolkad, döende, förloraren utan jobb och service i en tävlan, där staden alltid är vinnaren. Men vi får inte ta denna
bild för given. det finns lysande exempel på glesbygder, som tack vare lokala initiativ, blomstrar, påmindes vi om. Staden lever i länga stycken på landsbygden.
Lägg inte ner skolan då flyttar folk, lokala handelsboden kan man lättare undvara, där har man ofta redan slutat handla! Glesbygden erbjuder den jäktade nutidsmänniskan småskaliga samhällen med hanterlig, överblickbar miljö, som tilltalar en ung entreprenör som vill bygga upp något långsiktigt och som är mer av "imperiebyggare" än "klippare".
Men hur få fler bosatta och sysselsatta i glesbygden? Här flög de vanliga honnörsorden som svalor mot skyn: Mer utbildning, mer rådgivning, billigare byggnader, bredband ("mobiltelefonen har blivit en del av kroppen"), pånyttfödd svensk växtförädling, bättre vägar, kompetensförsörjning, solidaritet, jämlikhet, rättvisa, integration, seminarier, fler analyser, workshops, bättre samverkan mellan olika politikområden......
Allt detta låter bra och kommer att ge önskat resultat, menade bl a en alldeles nybakad statssekreterare.
Alla lyssnade på helspänn när chefredaktör Gunilla Kindstrand, direkt vänd till statssekreteraren, hävdade att den pågående nedläggningen av landsbygdens tidningar (se blogg 2/15) betyder demokratins död. Snabba statliga åtgärder krävs, om det inte ska gå käpprätt med demokratin i glesbygden.
Jag tror att det måste till betydligt mer av handgriplig Verkstad. En varaktig lösning på landsbygdens problem förutsätter att mer folk förmås att bosätta sig på landet. Utan att dra för stora växlar på vad som skedde i Vilda Västern på 1860-talet och senare i några svenska statligt stödda projekt menar jag att en modern Homesteadvariant skulle prövas (billig jord och annan hjälp till dem som förbinder sig att att varaktigt bosätta sig i ett visst område). I USA började man med att bygga järnväg över den öde prärien, sen gav man i princip bort land längs järnbanan gratis till (jord)hungrigt bondfolk som strömma till i stora skaror. Därefter rullade det på, utan mycket av analyser och rådgivare. Det var då som nu de bosatta som utgjorde början, grunden och förutsättningen för den fantastiska utvecklingen i en glesbygd.
Sverige lär ha 600 000 ha goda outnyttjade arealer. Globalt kan hundratals miljoner barn och vuxna inte äta sig mätta varje dag. Det måste gå att under strikta, styrda och ordnade former få ett lämpligt antal av dessa hungriga familjer att bosätta sig i Sverige, Många av dem vet hur man föder upp får, mjölkar kor och getter, kan odla för oss nya växter, ta till vara svamp och bär och ved i skogen och kan lära sig svensk miljövård, språk, osv. Nu har Sverige världsrekordet då de gäller att ta emot flyktingar. Med en fast styrd arbetskraftsinvandring skulle vi kunna ta ledartröjan i en integration värd namnet.
Få av dem som i dag samlas till workshops om landsbygdens framtid torde vara medvetna om t ex Egnahemsrörelsen, KR-verksamheten och hur Sverige löste arbetskraftsproblem under efterkrigstiden med italienska bilarbetare och ungerska lantarbetare. Dokument om dessa företeelser är emellertid nyttig läsning och kan ge tips och erfarenheter inför vår tids ödesfråga.
Det måste till nya och mycket hårdare tag om landsbygden skall överleva. Annars går det käpprakt........

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Vad är den svenska modellen?
I slutdebatten vid seminariet på KSLA kring djurhälsa och livsmedelssäkerhet den 17 februari uppstod en diskussion om vad som är den svenska modellen. Jag förstår att detta begrepp inte finns i medvetandet hos alla närvarande – en generationsfråga. Vissa talade om samverkansmodellen mellan olika intressenter. Men den svenska modellen innehåller också ett antal grundläggande värderingar kring livsmedelssäkerhet, miljö och etik, som fastställdes av LRFs styrelse i juni 2002. Dessa hade utvecklats i ett långt och djupt samarbete mellan LRF och branscherna. Syftet var att skapa förtroende i omvärlden och stolthet hos Sveriges bönder. Ett exempel på detta är ett inlägg av Nordöstra Smålands Grisföretagare, som i ATL tar avstånd från LRF Kötts uppfattning att fixering av suggor kan vara del av lösningen på lönsamhetsproblemen i svensk grisuppfödning. ”Förtroende är mödosamt att bygga – och lätt att rasera”. Och det är budskapet i mina bloggar och de debattartiklar som Vi Konsumenter undertecknar. Men hur hållbara är dessa värderingar när det blåser full storm kring konkurrenskraft och ekonomisk överlevnad?
Efter sexton inlägg på det något mastiga seminariet på KSLA, var det intressant att lyssna på Leif Denneberg, GD, Jordbruksverket. Han ställde en mycket berättigad fråga: Vad hade hänt om Sverige inte hade behållit sina s k särbestämmelser? Vi får inte glömma att Sverige fick ett stort antal undantag inom f f a foderområdet vid EU-inträdet bl a förbudet mot antibiotika som fodertillsats. Sverige har framgångsrikt övertygat EU att undantagen var motiverade från livsmedelsäkerhetssynpunkt. Leifs fråga är berättigad, eftersom att många i debatten har en övertro på att om vi harmoniserat svenska djurskyddsbestämmelser till EUs nivå så hade importen inte varit så stor. Men snälla nån – vi har en mängd andra kostnader i Sverige jämfört med andra länder. Dessutom fanns en handfallenhet när det gällde att även bra livsmedel faktiskt kräver marknadsföring. Och svenska konsumenter är inte som finska som bara vill ha finsk mat. Till min glädje så var Åke Rutegård f d VD för Kött- och Charkföretagen tydlig med att nu får det inte förekomma några skandaler kring djuromsorg och redlighet, när det verkar som det har vänt och efterfrågan ökar på svenskt kött. Leif Denneberg gav sitt starka stöd till pilotstudien kring kontrollprogram för gris. Kanske inte så konstigt med tanke på Jordbruksverkets stöd. Men lite försiktighet kanske varit på plats. Utvärderingen är ju inte genomförd ännu.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.