Deltagare vid Swedish Meats sista stämma med operativt verksamhetsår.
Swedish Meats stämma 2006 går till historieböckerna
Referat från början till slut vid Swedish Meats stämma 070327

Ordföranden Sören Kvantenås inledningstal
-Vi har skapat en av Nordeuropas starkaste livsmedelskoncerner genom samarbetet med HK. Swedish Meats är efter försäljningen av operativa verksamheten en kapitalstark förening. Vi står nu vid ett vägval, hur ska vi välja? Utveckla medlemskapet? Eller ta pengarna och dra?

De frågorna ställde Sören Kvantenå, när han öppnade Swedish Meats årsstämma 2006 vid Norra Latin, Stockholm.

-Det här är en stämma som går till historieböckerna, stämman efter det verksamhetsår som avslutades med att föreningens verksamhet såldes till HK Ruokatalo.

-Som snart f d ordförande vill jag ge dem som tar vid efter mig en rekommendation: Lägg större vikt vid ägandet, mindre på pengarna.

-Gallupundersökningarna från regionmötena visade att vi inte ska likvidera föreningen. Jag tycker vi även ska fundera på att bli en branschorganistation, att utveckla föreningen, när kontrakten går ut.

-Detta behöver vi inte besluta förrän 2009, men jag tycker vi ska ta ett snabbt beslut, annars tappar vi både pengar och förtroende. Jag tror Swedish Meats har en betydande plats inom lantbruket även i framtiden. Plattformen finns, nu gäller det att våga, sade Sören.
----------------------

Hugo Andersson valdes till att leda stämman.

----------------------

Magnus Lagergren, vd, om året som gått
-Det känns lugnare vid dagens stämma, än de som hölls tidigare i höstas. Försäljningen av Swedish Meats verksamhet till HK överspeglade allt under fjolåret. Men då förvärvade vi även SLP-Pärsons, vi förhandlade med KLS om samgående och vi hade problem med Skånekött. Strukturrationaliseringarna pågick för fullt och vi höll på att stänga 5 – 7 anläggningar. SLP-anläggningen i Helsingborg stängs vecka 17.

-Första BSE-fallet orsakade oss stora problem. Exporten till Ryssland gick förlorad, liksom chansen att komma in på marknaden i Kina. Swedish Meats förlorade många tiotals miljoner, kanske 100 mkr, på BSE-fallet. Kanske får vi igång nötexporten till Ryssland igen under året.

-Swedish Meats skulle enligt affärsplanen leverera 100 mkr i rörelseresultat 2006. Det kunde vi göra och ändå betala ett pris för levererade djur som låg 1 kr bättre för nöt, 35 öre för gris och något över för lamm. Vi stärkte även konkurrenskraften internationellt under fjolåret och har fortsatt stärka våra slaktpriser under 2007.

-Vi kunde även ta extra avskrivningar under fjolåret. Eftersom vi lägger ner anläggningar i syd, de inom projekt syd, har revisorerna sagt att vi måste skriva av restvärdena för de nedlagda anläggningarna på verksamhetsåret 2006.
-Köttdivisionen gick mycket bra 2006, med en vinst på 300 mkr. Det är all time high. Däremot blev förädlingen en besvikelse. Den beror framför allt på kostnaderna för högre råvarupris, dvs högre pris på gris och nöt. Detta samtidigt som priserna på charkprodukterna stod stilla.

-Den stora missen 2006 är 86 mkr i förlust hos Skånekött. Skånekött var ingen bra affär, sett i efterhand. Vi var inte medvetna om det finansiella läget i Skånekött, sade Magnus.

För första gången nådde vi en omsättning över 10 miljarder kr. Det beror på att Pärsons ingår i koncernen och ett konsoliderat Persons de sista 7 månaderna. Operativa resultatet blev 162 mkr jämfört med 63 mkr. Jag jämnar ut det till de 100 mkr som vi sade i finansplanen.

-Vi arbetar inte längre med en traditionell budget, sa Magnus och visade ett diagram över resultatutvecklingen under året, utan ett rullande operativt resultat, där vi kan stämma av resultatet månad för månad. Diagrammet visar att slakt och styckning gick bättre från maj, (när priserna gick upp utomlands, men svenska priserna stod stilla, red anm).

I förvaltningsberättelsen står att utdelningsbara medel är 128 436 000 kr. Rätt siffra är på sid 40 höger spalt 140 207 000.

Frågor till Magnus
Gun Ragnarsson: -Jag har senaste åren retat mig på förlusterna i Norrland, nu är det Skåne, i Skånekött. Vilka analyser, eller brist analyser, låg bakom köpet som gick snett?

Magnus: -Det som gick fel är analysen över förhållandet, att Skånekött vid köpet tillverkade lågprisvaror som EMV, eller med märket Skånekött, och använde till 100 % importerade råvaror. Charkbranschen är en bransch med låga marginaler. Här gäller det att ha koll på kalkylerna. 1 % på omsättningen kanske man får vara nöjd med i den branschen och är det på 300 mkr.

Skånekött hade ingått två olika avtal med sänkningar av priserna med 3- 5 %. Men man felbedömde inköpspriserna på importerade råvaran. Den gick upp kraftigt utomlands.

I rapporterna till oss rapporterades nollresultat, vilket gjorde att vi felbedömde affären.

-Det här är affärsledningens del av förklaringen, styrelsen får svara för sig.
Håkan Carlsson: -Det är inte mer tillägga än Magnus sagt. När styrelsen tog beslut var Peter Rasztar vd. Han tittade mycket på möjligheterna i Polen, där Skånekött hade verksamhet. Först köpte vi 50 % av företaget, sedan resten. Men inte heller vid köp av resten, hade vi klart för oss de verkliga problemen. När vi köpte resten kollade vi inte vad lönsamheten var. Redovisningen inte riktig, utan tillrättalagd. Först efter första signalen om att det inte stod rätt till, gjorde vi en riktig analys. Vi borde ha gjort en riktig analys i tidigare skede.

----------------------

Revisionsberättelsen
De sedvanliga punkterna lästes upp och är utan anmärkning.

Revisorn: -I brev till styrelsen har revisorskollegiet tagit upp tre punkter, Skånekött, IT-säkerheten och skattefordran.

-Vi revisorer fick grepp om tillståndet i Skånekött juli. Det är lite sent, men beror på att en tidigare bokföringsbyrå var involverad i Skånekött. I den tidigare revisionsberättelsen såg vi ett fel, som rättades till. I övrigt kan jag konstatera att det är riktigt det som sagts.

-Swedish Meats har inte haft kapacitet att gräva sig in i det företag men köpte, sa han. Det är ingen förvaltningskritik från oss, men vi kan lära av det inträffade för framtiden.

IT-säkerheten har vi gjort påpekanden om också. Ett företag som Swedish Meats måste ha koll på riskerna för intrång i datasystemen, o dyl.

Uppskjutna skattefordran är hänförlig till tidigare förslustavdrag. De kan inte utnyttjas om inte Swedish Meats får tillräckliga intäkter i framtiden. Utdelningen på HKs aktier ger inte intäkter av det slag som kan kvittas mot förlustavdragen. Det är utdelning från annat land.

Om Swedish Meats beslutar om utdelning av insatserna, som revisorerna tillstyrker, ökar skattefordringarna till 100 mkr. Det innebär att föreningen måste skaffa 300 mkr i skattepliktiga intäkter, för att skattefordran ska kunna utnyttjas.

Om skattefordringarna inte anses möjliga att utnyttja, måste skattefordringarna tas bort ur balansräkningen, eftersom de inte har något värde. Detta betyder dock inte att de inte finns kvar för utnyttjande, om föreningen får intäkter. Men de kan inte stå i balansräkningen som tillgång.

-Efter dessa tre punkter med påpekanden, tillstyrker revisorerna ansvarsfrihet och stämman får disponera vinsten.

Balansomslutningen fastställd

Bertil Svensson, Swedish Meats jurist, redogjorde för styrelsens förslag till stämman om vinstdelning för 2006:
5 % på inbetalda insatser, 23,6 mkr
3 % på emitterade insatser 5,3 mkr (emitterade insatser är inte beskattade pengar)
Efterlikvid på djurleveranser 111,3 mkr
Totalt, vinstdelning 140,2 mkr
Vinstutdelning per medlem under 250 kr utbetalas inte.

För gris är efterlikviden, livsvin ämnen 13,10 per gris, större livsvin 32,25 kr
Slakt 3 % på leveranserna
Smågrisar köp/sälj 13,10 kr, suggring köp/sälj 43,30 per sugga, totalt 59, 1 mkr
-Detta förslag är något ändrat sedan regionmötena, men inte så stor ändring, sa Bertil Svensson.

Frågor på revisionsberättelsen
Monica Didriksson, Skaraborg: Frågade om emitterade insatserna. Tyckte att räntan på insatserna borde vara 8 och emitterade 0.

Magnus Björkman, Skåne: Skaneks medlemmar har avstått pengar genom lägre avräkningspriser, det är bakgrunden. Det ska vara ränta även på emitterade insatserna.

Bertil Svensson: Jag verifierar vad Magnus Björkman sa, emittering av aktier har skett vid två tillfällen, i Farmek 1997 och när Swedish Meats bildades och Skanek hade lägre förmögenhet vid fusionen, som skulle jämnas ut.
Utdelningen kan inte ökas.

Monica: Utdelningen behöver inte ökas, vi kan hålla oss inom ramen för utdelning och endast göra en omfördelning.

Styrelsens förslag till vinstdelning antogs

----------------------

Valberedningens förslag och valen
Valberedningens ordförande Ingvar Olsson påminde att det var fjärde stämman på ett år. Förslaget är att halvera kostnaderna. Valen får verkningar i tre styrelser, Swedish Meats ek för, Scan AB, samt HKScan.
Valberedningen har mycket att ta hänsyn till:
• Kontinuiteten i styrelsen
• Vad är föreningens uppdrag
• Föreningskoden
• Bolagskoden i och med att Swedish Meats väljer ledamöter till bolagsstyrelser
• Stadgarna
• HKScan-kompetens
• Scan AB
• LRF, där Swedish Meats är medlemmar och har representanter

-I HKScan får det inte finnas några 60+ med i styrelsen, där är de blåsta. Ledamöter måste känna näringen och affärsmässighet och i fråga om nöt även politiken, eftersom bidragen står för 50 % av intäkterna. De ska ha nätverk inom slaktbranschen i Sverige och Europa. De ska ha komptenser inom gris, nöt och får i vårt avlånga land, vi ska ta hänsyn till kön, tid att jobba med uppdraget och ledamöterna ska inte minst ha språkkunskaper. Nu behövs både svenska, engelska, tyska och finska.

-Vi har haft 12 möten i valberedningen, men jobbat mer eller mindre hela året.

Inom ramen för kraven på sänkta kostnader, föreslår vi i stort sett halverade arvoden. Det hänger även samman med det väsentligt minskade ansvar nya styrelsen har, där inte operativa verksamheten finns inom beslutsområdet.
Ordföranden 200 000 kr per år, en minskning från 500 000 kr
Vice ordföranden 125 000 kr, en minskning från 225 000 kr
Ledamöterna 75 000 kr, en minskning från 150 000 kr.
Regionordförandena 7 000 kr från 10 000 kr. Gemensamma beloppet till regionerna minskas från 120 000 kr till 85 000 kr (fördelas efter antal medlemmar och avräkningsvärdet på slakten).

Antalet ledamöter i styrelsen minskas från 10 till 8. Alla väljs på 1 år, det blir flexibelt.
Avsägelse har inkommit från Sören Kvantenå, trots 1 år kvar av mandatperioden, samt av nejsägarna. Förslag på omval av Marcus Skure och nyval av Johan Mattson, Lars Hultström och Anna Kristoffersson. Alla presenterade sig.

Marcus: Har suggring, mjölk, växtodling, 400 ha skog, 6 år i styrelsen, uppdrag i Svenska Djurhälsovården, Köttböndernas forskningsråd, är nybliven 60-åring.

Johan: Vi ses nu under mer ordnade förhållanden än i höstas. Civilekonom. Växtodling för att ta fram foder till slaktsvinsproduktion som jag bygger ut för suggor för att bli integrerad. Varit i Swedish Meats styrelse 5 - 6 år, uppdrag i lokala banken.

Lars: 52 år, har grisproduktion i tre besättningar, 1 000 suggor i produktion. Hade köttproduktion 1980 – 1994, så har erfarenhet även där. Utbildning fil kand i ekonomi, lantmästare 1983, ordförande i grisproducenterna i 4 år, ordförande i HS konsult AB

Anna: Relativt ny som namn i lantbruks-Sverige. Har haft som röd tråd verksamhet i lantbruk och livsmedelsindustrin, uppvuxen på gård på Romelåsen, har djurbesättning med dikor och vårlammproduktion, skog. Är civilingenjör vid Chalmers och en examen från Global Executive MBA i Köpenhamn. Har jobbat inom livsmedelsindustrin med marknadsföring i västra europa och baltikum och Ryssland. Konsult i eget bolag. Språk engelska tyska och även ryska.

De föreslagna valdes

Revisorer föreslog valberedningen minskas från tre förtroendevalda och en auktoriserad, till bara en, Stefan Holmström, med suppleant Per Gustafsson.
Lars Gustavsson, förvaltningsrådets ordförande, omvald,

----------------------

Magnus Lagergrens anförande om framtiden i Scan AB och HKScan
-Det är noga i börsbolag att alla investorer får samma information. Det jag visar är offentlig information som lämnats till alla investorer, är t o m på engelska som alla andra fått. Magnus gav styrelsen en eloge för sitt arbete, Swedish Meats har samma historik som Atria och HK, och har som de andra fått jobba för att få struktur på verksamheten. Ibland har man t o m legat före affärsplanen. Han visade en skiss hur företaget, illustrerat med en kloss, måste flytta sig uppåt i lönsamhet.

-Vi kan tjäna 250 mkr genom flytta klossen på bilden i en kostnadsjakt, som måste ske utan marginaltapp. Dvs handeln kräver lägre priser, samtidigt som vi rationaliserar.

-Det som krävs nu är ett resultat på 500 mkr. Det borde det ha varit redan tidigare och det var tufft. Vi kunde inte klara det ensamma. Vad vi behövde var nya marknader.

-Scan är ett unikt företag i Europa. Vi ligger på 30 % markandsandel på chark och det är också unikt att vi har kontroll över 70 % av slakten i verksamhetsområdet. Varken beträffande charken eller slakten är det hållbart att behålla samma marknadsandelar på sikt. I Tyskland har de största företagen endast några procent av marknaden i de områden slakterierna opererar.
-Under våren och försommaren ska vi tala om hur vi ska göra vår förflyttning av lönsamheten längre upp och det blir rationaliseringar.

-Vi kommer inte att vara brevbäraren som hämtar alla djur överallt i landet. Vi kommer att anpassa våra köp av råvara. Det är nödvändigt för att kostnaderna ska kunna anpassas. Vi kan använda bolaget till detta.

-Vi har en klar strategi att vara marknadsledare runt Östersjön. Det är en ny satsning i öster, som inte vi hade råd med tidigare. Atria satsar 10-tals miljarder i Ryssland och det blir säkert mer.

-Vi är starkt konkurrensutsatta i handeln, det finns inget annat än prissänkning. Sänker inte vi tror jag säkert det finns tillverkare som kommer att sänka priserna.

-Det är viktigt att det är vi som är konkurrenskraftiga och får produktionen, när HKScan-styrelsen ska välja plats för produktionsenheter. Vid valet måste det finnas stöd för svenska lösningar och man måste känna att det är rätt. Kapitalet skiter om något som kostar 700 mkr hamnar i Finland, Sverige eller Baltikum. Kapitalet flyttar dit det lönar sig bäst.

-Före sommaren kommer besked om tuffa rationaliseringar av verksamheten, upprepade Magnus.

Hn berättade att han var med HKs vd Kai Seikku på en tre dagars rundresa i Europa. Bland de företag som ligger före oss är Vion, som ägs av holländska lantbrukare.

-Slakterierna blir mer och mer matföretag. Vion dominerade totalt mässan i London, där man visade färdiga rätter Man visade även kött från Sydamerika, trots att man är ett bondeägt holländskt företag. Montern var proffsig och snygga damer visade produkterna. Fullt med folk. Det var endast Danish Crown som matchade storleken på montern, men man visade endast få produkter med bacon som största dragplåster, och herrar 55+ svarade för visningen av produkterna. Det fanns knappt ingen publik i montern.

-Vi måste bli som Vion, skapa det här yttre. Det är priset på grisar till slakt som möter konsumentvarorna. Är vi bäst och billigast i Sverige, får vi vara med och producera.

-Den strategi vi har i HKScan är kring Östersjön, men med lite mer kvalitetsprofil än i Tyhskland. Vi i Sverige ligger före med mer djuromsorg och mindre nedsmutsad natur. Det finns möjligheter att lägga till sådana mervärden i produkterna vi säljer.

-Vi kom lite snett med Krav och vår ekologiska profil i Sverige. Den harmonerar inte med tillämpade regler på övriga marknader runt omkring oss. Konsumenterna vill betala bra för produkter som matchar kravet på att hindra den globala uppvärmningen. England otroligt stark ekologisk profil.
-Om har vi hade samma bestämmelser för ekologiska produktionen, har vi kunnat ha en blomstrande animalieproduktion i Sverige.

-HKScan har en affärsplan till 2010. Den är koncerngemensam, ett gruppmål. Om vi tjänar mer pengar här och mindre där, spelar mindre roll.
Sverige är HKs största marknad. Vi har viss tillväxt i Sverige. Det är ett stort grepp av HK att förvärva en större marknad. Om inte det går vägen, är det en enorm risk för hela gruppen.

-Jämförelser sker nu på ebit-nivå. Aktieägarna är intresserade av avkastningen och antalet anställda. Det är det man mäter. Vi blir betydligt färre i Scan AB framöver, liksom i Finland.

Anledningen till den stigande aktiekursen var att vi kunde leverera bättre resultat i början av året. Kyckling går extremt bra Baltikum, men man har löneökningar på plus 20 %, som man dock kan hantera.

Atria har stor förlust i Baltikum och har misslyckats totalt. Polen går inte helt bra för vår del. Vi förvärvade en stor anläggning i Västra Polen, med närhet till tyska marknaden. Tyvärr drabbades vi av bedrägerier i Polen som kostade oss 5 - 6 mkr.

-HK-gruppen ska nå 5 % förräntning på ebitnivå. Marknaden i Finland kommer att förbättras 2007. Med kostnadsreduceringar kan vi nå de 5 procenten. I Baltikum är kostnaderna stigande. Det är en stor managementutmaning, men det ser bra ut.

-Polen hade sjunkande lönsamhet i slutet året. Vi är i expansionsfas i Polen och då är det svårt att ändra riktning.

Själv är jag invald i superadvice award tillsammans med Kjeld Johannesen, Kai Seikku och Lars Danell, som är ordförande i Sokolow.

-Svenska markanden är svag. Vi kommer att ha en tuff kostnadsfokusering. Vi har inte investerat och underhållit anläggningarna som vi borde. Investeringstakten 150 mkr är otillräckliga och vi har bara upprätthållit de mest nödvändiga investeringarna. Det är som när ni lagar inredningarna nödtorftigt, men inte har råd att bygga nya hus. I Finland har det investerats enorma pengar i byggnader, liksom i nya varumärken. Det kommer att ge resultat.

Målsättningen är 5 % på ebit (resultat före finansiella poster) och 15 % avkastning på investerat kapital.

Danish Crown kan komma tillbaka om några år

Danish Crowns försäljning av sina aktier i HK har helt klart skett av strategiska skäl och att det var en god kapitalplacering. Nu vill man inte vara med som tredje part kring Östersjön, mer än i Sokolow. Vi hade långt gående planer på ett trepartsförhållande, men därmed inte sagt att dörren är stängd. Danish Crown kan komma tillbaka om ett par tre år.

-Jag tror Danish Crown har problem söderut, i förhållande till Tyskland. Man tappar många grisar till tyska slakterierna, samtidigt som lönerna för slakteriarbetarna stiger i Danmark.

-Vi har i HK en intressant och växande marknad för färskt kött i Ryssland. Danish Crown har prisproblem på exporten. Danish Crown kommer nog ändå att trycka in sina stora produkter bacon och ??…

-Jag tror även Atria får problem men lönsamheten i Ryssland.

Frågor till Magnus:
Gun Ragnarsson: Jag och Martin har missat 100 hektar åkermark senaste året. Vi har missat arrendena därför att vi inte betalat rätt pris. Magnus sagt under många år, att om Swedish Meats, nu Scan, inte har en markandsmässig prissättning, då tappade man andelar. Kan inte Scan höja grispriset nu, då är snart förtroendet för företaget förbrukat.

?? frågar: Vad händer i Helsingborg, vad blir det av SLP-noteringen?

Magnus: Jag är inte rädd för att svara på frågor, man jag kan inte göra uttalanden som går direkt ut i pressen. Den är närvarande här.

-Scans notering är lägre än andras, det är riktigt som du säger. Men vi kan även se i medierna att företrädare för stora privatägda slakterier säger att priserna inte är marknadsmässiga. En del av prisnivån är av reklamkontokaraktär och ska sättas på reklamkontot.

(Magnus syftade uppenbarligen på Thomas Olanders uttalande i @-GRIS när Ugglarps höjde till nuvarande pris, att priset inte går att få ut av marknaden, utan höjningen får sättas på reklamkontot. Red anm).

-Det vore självmål och gå ut till köttmarknaden med ett pris som inte passar kunden. Då tappar vi affären och risken är stor att importen växer ännu mer.
-Men jag kan säga annat än att vi har god lönsamhet i grisaffärerna, tillade Magnus.

-SLP-noterinen vill jag inte säga något om. Däremot att slakteriet ska läggas ner vecka 17.

Gun Ragnarsson: -Vad händer med QG i framtiden? Kan vi köpa loss dospriset och få gyltorna till rätta värdet? Hur tänker Scan AB i den frågan?
Magnus: -Jag kan inte svara på den frågan. Vi har samarbete med Finpig sedan många år, nu väckts igen. Men nu väcks problem igen, att man underkänt avelsmaterialet i Sverige. Det är framför allt Atria som tvekar. Sverige och Norge ligger betydligt efter Danmark, så jag vet inte var det här slutar.

-Jag förstår att alla vill ha det bästa avelsmaterial som går att få. Jag tror dock att Sverige, Norge och Finland kan enas om ett gemensamt avelsmaterial. Sannolikt får vi släppa vår fullständiga styrning av QG för att få med Atria på banan, att de få insyn i aveln.

Lars Gustafsson: -Nu är det marknadens villkor vi har att arbeta efter och vi ska avsätta 5 % till vinst i HKScan. Det behöver inte Scans konkurrenter.
-Kommer Scan att använda Swedish Metas förtroendeorganisation ut till producenterna?

Jan Tholerus, 8 mil norr om Västerås: Jag vill att Magnus utvecklar tankarna kring framtidens brevbärarlinjer! Vilka delar av landet är det som blir utan post? Det är bra för oss att veta vilken strategi vi ska inta. Vilken strategi ska Swedish Metas ha gentemot Scan AB? Jag vill veta lite mer om postmästare Lagergrens planer.

Elisabet Karlsson: -Hur agerar Ica och Coop när de lokala slakterierna tar vara på sina möjligheter. Skövde och Dalsjöfors satsar på lokalt. Det blir en sporre för deras leverantörer, om bervbärarlinjen blir annorlunda i framtiden.

-Jag oroar mig också för vart våra duktiga förmedlare och rådgivare tar vägen i det nya Scan AB. Blir den verksamheten kvar?

Magnus: -Beträffande Scans grispriser, finns folk som säger att grisnoteringarna är högre än de är på marknaden. Det kan vi inte göra något åt. Sanningen kommer dock fram så småningom.

-Ja, vi ska kommunicera med leverantörerna, men jag kan inte säga mer om rådgivare och förmedlare.

-Jämtlänningar, liksom smålänningarna och andra, är viktiga för den lokala industrin och därmed även i Skåne, där det finns sug efter råvara.

-Det är viktigt att norrlandsproduktionen fungerar och visar bra resultat. Då kan den utvecklas.

-Vi har mottagningsplikt fram till 2009. När vi ska nå resultatmålen krävs helt annat tankesätt inom företaget. Vi kräver, både av mig själv och övriga affärsledningen, att resultatmålen uppnås. Är det obalans mellan råvara och konsumtionen, måste vi göra något åt det.

-Den lokala produktionen har sitt utrymme. Kenneth Bengtsson, Ica, säger nu att han gärna ser att det styckas mer kött i butik. Kenneth säger att det är med hans goda minne, som det i Ica-butikerna finns plats för Vaggeryds Chark. Från centralt Ica-håll är det ok med lokala produkter. Tidigare försökte man styra detta centralt. Så är det inte längre.

-Vi säger inte att Scan är enda entreprenörerna, det måste finnas många koncept. På Gotland har t ex samarbete med en köttdjursuppfödare med 2 500 djur, om ett speciellt och lokalt koncept i butikerna.

-Det blir bättre möjligheter för nischproduktion i samarbete med Scan i framtiden. När vi bygger om, får vi lättare att sortera nötköttet, sa Magnus.

-När vi talar om bulk, eller nischprodukter. Jag vet inte hur vi ska definiera bulk. Är vårt Må Gott nisch, eller inte. Vi ska i alla lägen försöka vara bästa partnern.

----------------------

Framtidsgruppens förslag, Per Nilsson, gruppens ordförande:
-Det är 13 månader sedan vi började diskutera internationell partner, det är 6 månader sedan ett förslag till partner utkristalliserade sig, det är 3 månader sedan vi fattades beslut att välja HK. Nu har vi levt med beslutet på ett offensivt sätt. Framtidsgruppen tillsattes i januari och började jobba 17 januari. Vi har avtal med Swedish Meats att leverera djur till Scan AB till 2009.

-Direktivet från styrelsen är att vi ska utreda arbetsform för Swedish Meats, samt optimera resultat- och balansräkning.

-Vi har haft en förutsättningslös diskussion. Först trodde vi att vi skulle bli överösta med förslag från medlemmarna, inte minst på mailadressen vi öppnat för ändamålet. Men det kom bara några få förslag.

-Ska vi samla utbudet och erbjuda marknaden, för att få bästa pris för slaktdjuren. Håller den strategin i fortsättningen, frågade Per.

-Gör pengarna mest nytta här i Swedish Meats, eller arbetar de bäst och effektivast på gården?

-Ska vi likvidera föreningen, ska den omvandlas till aktiägarförening, eller fortsätta vara ekonomisk förening? Det är väldigt lätt att likvidera föreningen, det står tydligt i stadgarna hur det ska gå till.

-Vi borde ha gjort den här analysen redan i höstas, före beslutet om försäljning till Hk, har en del medlemmar sagt. Då har dagens frågeställning kunnat vägas in i beslutsunderlaget för partnerskapet med HK. Det var mycket att diskutera vid den tiden och det är inte säkert att vi varit mogna för den ytterligare diskussionen.

-Vid regionstämmorna gjorde gallupundersökningar. 944 har röstat av 15 457 röstberättigade i Swedish Meats. 17 % röstade för likvidation, 41 för aktieägarförening, 37 för fortsatt ekonomisk förening och 7 avstod att ta ställning i omröstningen.

-Över 50 % av medlemmarna vill sålunda att pengarna ska skickas ut till medlemmarna. Över 75 % vill ha en organisation kvar, akieägarförening eller ekonomisk förening. Likvidation har således inte särskilt starkt stöd och är nog inget alternativ. Förvaltningsrådet har ställt sig bakom att utreda de juridiska, sakliga och ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna kring de två alternativ som bygger på:

• Tillgång till individuellt kapital
• Organisatorskt samla inflytandet

Efter Pers redogörelse övergick mötesordföranden till att ta in frågan om mandat för styrelsen att ändra insatsskyldigheten. Beslut tas separat.
Monika Didriksson: -Vilken tid får analysarbetet ta?

Per: -Inflytandet HKScan sker genom tillsättandet av styrelseledamöter. Tidsplan är så fort som möjligt, men det finns ingen deadline när vi ska lämna förslag till styrelsen.

Jan Tholerus: Jag tycker det är viktigt att kunna samla utbudet och yrkar bifall till förslaget.

Mikael Forslund: -Det ska vara intressant för det unga Sverige, det är inte intressant med en aktieägarklubb.

Stämman beslutade säga ja till att framtidsgruppen fortsätter som man jobbar med frågan.

----------------------

Ändring av insatsskyldigheten i Swedish Meats
Bertil Svensson, Swedish Meats jurist, redogjorde för förslaget till ändrad insatsskyldighet.
Stämman beslutade att insatsskyldigheten per år uppgår till högst 30 000 kr. Styrelsen fick mandat att besluta om lägre belopp.

Redigering av anteckningarna har skett hit, ev kommer resten senare.

----------------------
Enligt beräkningar är det i storleksordningen 1,6 miljarder i tillgångar som finns i ”pengapåsen”. Beskattade insatser och emitterade obeskattade insatser kan betalas till medlemmarna snart. Svåraste frågan är hur skattefordringar på beräknade 100 000 kr ska kunna tas till vara. Red anm.

----------------------

Stämman avslutades med avtackning av avgående ledamöter, bl a Sören Kvantenå. Hans tack och farväl-tal kan du läsa i separat artikel

Lars-Gunnar Lannhard

Reservation för fel. Om du upptäcker fel, maila rättelser till gris@agrar.se så referatet kan dateras upp och historiebeskrivningen blir rätt!