Intensiteten gör Norsvin till ett av världens stora i avelsföretag
-Inte bara i Norden, i många av de riktigt stora besättningarna både i väst och öst är det norsk lantras och svensk yorkshire som är moderrasen. Och de blir allt fler nu, när det är internationell kris för grisproduktionen. Då fokuserar besättningarna på effektivare grisar, säger Rolf Ole Tomter, vd i Norsvin. Totalt föds det i år över 12 000 renrasiga kullar med Norsvins lantras i avelskärnan. Målet är 1,5 miljoner suggor med gener från Norsvin, därav 1 miljon av dessa i Nord-Amerika.
-Yorkshiregenerna består till allt större del av svensk yorkshire i Norsvins avelsbesättningar i Norge, Sverige, Finland, Litauen, Spanien och i Nord-Amerika.
När vi i Sverige tänker internationellt om grisar, så tänker vi gärna på lilla Danmark med de många grisarna och den stora exporten. När det gäller avel finns det många stora avelsbolag, även om de inte opererar i Sverige. Men lilla Norge tillhör också de riktigt stora länderna, när det gäller grisavel. För en betydelsefull del i Norsvins internationella satsning svarar således även vårt lilla grisland Sverige, tack vare det nordiska avelssamarbetet.
-Genetik ska inte mätas med antal slaktgrisar, utan med avelskärnans storlek, där datainsamling och intensitet i selektionen är viktigast. Använder vi den jämförelsen är Norsvin ett mycket stort avelsföretag, internationellt sett, säger Rolf Ole. Datortomografen har kommit som ett nytt värdefullt hjälpmedel i selektionen. Förutom att vi i Norden har bra genetik och duktiga forskare, så är de nordiska grisarna hälsomässigt överlägsna alla andra grisar i världens alla genetikföretag. Det är också betydelsefullt i avelsarbetet.
I Norden har vi tradition att vara effektiva
-Vi har väldigt höga kostnader för grisproduktionen i Norge. Det har varit en fördel, när det gäller den genetiska utvecklingen. Vi har varit tvingade att sänka produktionskostnaderna genom att utveckla aveln, säger Rolf Ole. Vi har tagit fram moderdjur med både stora kullar och som är effektiva som slaktgrisar. Den dagliga tillväxten är 489 gram för smågrisar och 955 för slaktgrisar i Norge. Foderförbrukningen är ner i 2,61. Alla dessa resultat är bättre än i alla viktiga produktionsländer. (Se tabell).
Med den försämrade lönsamheten i grisproduktionen i bl a USA och på andra sidan Östersjön, tittar de stora grisföretagen på möjligheten att göra produktionen effektivare genom bättre avel. De får nu samma krav på sig att bli effektivare som vi länge haft, bl a med lägre foderförbrukning.
-Sedan vi startade avelsbesättningen i USA 2002 med 600 suggor, har efterfrågan på de nordiska generna ständigt växt, säger Rolf Ole. I stort sett alla besättningar som prövat de nordiska generna har fortsatt köpa av Norsvin. Tack vare egna avelsbesättningar både i öst och väst, kan vi visa produktionsresultat från besättningar i det land där generna ska användas. Utfodringen t ex i USA sker enligt amerikansk standard.
-Norsvin investerar 25 % av omsättningen på forskning och utveckling av avelsarbetet. För ett år sedan invigdes galtstationen Norsvin Delta, med datortomografen. Där ser vi att vi bl a kan påverka köttprocenten på effektivt sätt. 3 500 galtar ska testas per år. Tillväxt och foderupptag registreras och kombineras med data från magnetröntgen, datortomografen, vid 100 kilos vikt när stationstesten avslutas. De bästa galtarna placeras på seminstationerna.
Svensk yorkshire i datortomografen
Den svenska yorkshiren var från början inte tänkt att vara med i selektionen som sker i datortomografen, berättar Rolf Ole Tomter. Men så blir det nu. Svensk yorkshire kommer inte direkt från de svenska besättningarna, utan från norska besättningar som ökar upp svensk yorkshire. Där blir svensk yorkshire allt mer svensk. Än är således yorkshirelinjen inte 100 % svensk, men snart.
72 galtar av yorkshire sätts under mars in på galtstationen Norsvin Delta i Hamar. Där blir de kontrollerade och granskade, utanpå och inuti, som inga avelsgrisar tidigare blivit. Det blir selektion som har hög säkerhet, eftersom det är galten själv som bedöms och inte galtens syskon eller andra släktingar, som i traditionell avelsvärdering.
Lantras och yorkshire snart lika effektiva
-I USA blev det 2008 testade över 3 500 renrasiga lantras och yorkshire i avelsbesättningen. Båda grupperna testades samtidig och under helt lika förhållanden. Lantras växer fortfarande lite snabbare, men skillnaden är nu nere under 3 dagar från födsel till 100 kg. (139 dagar resp 142 dagar). Samtidigt är det väldigt liten skillnad i ryggspäck. Resultaten visar varför de amerikanska grisföretagen visar sitt intresse.
-Vi har alltså ett moderdjur med lantras och yorkshire som producerar mycket bra och helt i nivå med varandra i fråga om effektivitet. Det kommersiella moderdjuret Norsvin LY-sugga är den produkt som kunderna önskar sig. Flera av våra kunder i USA avvänjer över 30 grisar per sugga.
-Från öst kan nämnas en av våra största kunder, som producerar 260 000 grisar. Besättningen har som mål 2009 att avvänja 27,4 smågrisar per sugga. Alltså som snitt i hela besättningen! Besättningen använder idag som moderdjur korsning mellan Norsvins lantras och svensk yorkshire.
Svenska gener konkurrenskraftiga i världen
-Det är tre år sedan Norsvin började samarbeta med QG om svensk yorkshire. Valet av samarbetspartner var baserat på att Sverige har god hälsostatus och att arbetet med att behålla djurhälsan på hög nivå. Lika viktig var den genetiska kvaliteten och möjligheten som ligger i en bra organiserad avel med yorkshire.
-Genom samarbetet kan vi erbjuda grisproducenter världen över bra moderdjur som dagligen kan jämföras med vad våra konkurrenter erbjuder, säger Rolf Ole Tomter. Norsvin /LG 090324
Tillbaka till www.grisportalen.se