Akuta läget.
Det höjs röster för slopande av svensk djurskyddslag och det höjs röster för merbetalning orsakade av merkostnader. Att många är upprörda, oroade och ledsna har SGF största respekt för och lider med alla som nu tvingas till röda siffror i sina företag. Det finns dock inga kvickfix. Ett snabbt slopande av djurskyddslagen sänker inte produktionskostnaden på kort sikt så mycket som är nödvändigt, och definitivt inte för alla. Däremot är det på sikt helt nödvändigt med likvärdiga villkor inom EU-samarbetet. SGF arbetar därför som beskrivits med manualen, vilken innehåller en ersättning för de högre produktionskostnaderna, vilket med politisk vilja skulle kunna införas snabbt.
Tyskt kött säljs nu levererat till kund för 13 SEK/kg. Svensk kött kan då betalas enligt följande: 13 SEK - slakt och intransport 2,40 SEK - frakt till kund och paketering 0,50 SEK - styckning 3 SEK = 7,10 SEK/kg.
Vecka 3 betalades medelgrisen i Sverige med 13,42 SEK/kg (källa SJV). Differensen som ska tas ut på färskköttet blir hela 21 SEK/kg för de 20 kilo per gris som säljs i form av färskt kött till konsument. Lägg till detta de 13,42 i botten, samt de 5,90 för slakt/styck/pack/transp och priset som ska plockas på marknaden är över 40 SEK/kg + moms. Dvs mer än vad julskinkan ger i intäkt och mer än vad karrén brukar kosta mitt i grillsäsongen, inklusive butikens och statens påslag.
Sannolikt skjuter svenska slakteriföretag till pengar för närvarande. Att ta ut 21 SEK i merpris är knappast möjligt.

Slaktgriskalkyl för v 50..

Lars Arvidsson, smågrisproducent, Åstorp.
Jag läste i @-GRIS den 21 januari 2011 att slaktgrisföretagaren Sven Jerpdal föreslog att seminstationerna skulle stängas 3 veckor varje år i mars månad. Man kan bli mörkrädd för mindre - är insikten hur smågrisproduktion bedrivs verkligen så dålig hos slaktgrisföretagarna?
Det skulle bli kaos i produktionssystemet om man helt plötsligt lät bli att seminera en grupp. Skulle man skicka hela gruppen till slakt? Visst du får ju nytt avelsmaterial, men knappast bättre ekonomi.
Som smågrisproducent värdesätter jag högt att den slaktsvinsproducent som jag har mellangårdsavtal med, har en kontinuitet i insättningarna och att man följer en given plan.
Mitt tips till Sven Jerpdal är att han tar och praktiserar på en smågrisgård, och därefter kan han ju utveckla sina idéer om stängning av seminstationer, annars är det nog bäst för alla om stängningsidéerna avvecklas i stället.

Svar till Lars Arvidsson.
-Tack för ditt erbjudande om att få praktisera hos dig, men jag tackar nej eftersom det verkar som att klockorna har stannat i ditt företag.
-Med planerad produktion och en duktig rådgivare kan du med lätthet planera in ett tre veckors seminstopp.Men vill man inte, så kan man inte.
-Att något måste göras är alla överens om. Det är naturligtvis fritt fram för dig att komma med ett bättre förslag?
Med vänlig hälsning
Sven Jerpdal

Svar till Sven Jerpdal:
Tackar för ditt svar. Att klockorna har stannat bekymrar mig föga så länge allt fungerar bra, och du Sven kan också vara lugn för du tänker modernt. Dina ideér ligger helt i linje med hur svensk grisproduktion har utvecklats på sistone - att dra på sig kostnader som absolut ingen är beredd att betala för.
Visst går det att låta bli att seminera, men låt det vara upp till den enskilde uppfödaren att ta det beslutet, utan någon generell stängning av seminstationer.
Jag tycker att Maria Kihlstedts beskrivning av seminuppehållet är lite väl förenklat och ofullständigt. Nog är det så att det, åtminstone i vissa produktionssystem, lär behövas fler platser i betäcknings-/sinsuggeavdelningen = högre kostnader.
I mina ögon, som smågrisproducent, så är en tom sugga en kostnad. Hon kostar suggfoder och hon upptar stallyta. Har man bestämt sig för att hålla igång produktionen, så gäller det att få suggan dräktig i normal tid efter avvänjningen, allt annat är ickeproduktion eller djurparksrörelse.
Jag avslutar härmed mitt deltagande i debatten i denna fråga.
Med vänlig hälsning
Lars Arvidsson

Johan Edberg. Gotland
-Jag tror Sven Jerpdal (se @-GRIS v 4) försöker säga att vi smågrisproducenter ska synkronisera betäckningarna. Och visst är det praktiskt möjligt för de flesta att planera så ingen seminering sker två- tre veckor i början av mars. Men en synkronisering kommer också att innebära att alla i fortsättningen behöver sperma samtidigt. Fixar seminstationerna det? Personligen är jag minst sagt tveksam.
-En annan fråga som aktualiserats nu med ett smågrispris på 300 kr/st, är vem som ska betala eventuell gåvoskatt??
-Som smågrisproducent vill man ju inte åka dit för någon form av skattemygel.
Men när man säljer en vara som kostar 600 kr att producera för 300 kr. Då kan skattemyndigheten bli intresserad...

Maria Kihlstedt, Konsult Grisproduktion: -Som produktionsrådgivare och konsult brukar jag inte vilja ge mig in i markandsdebatten, men jag har blivit ombedd att utifrån min roll som rådgivare uttala mig i två aktuella frågor:

Prisgarantier
Jag läser gärna LGs kommentarer och kan nog hålla med om mycket som har skrivits genom åren. Men förra veckans inlägg om garantipriser kändes magstarkt. Jag instämmer helt med Per Karlssons inlägg och tycker att det känns som om du sparkar på den som redan ligger. Visst finns garantipriser, det har ju SLS vd bekräftat, men att de skulle gälla för en större del av den svenska grisproduktionen är helt fel. Det påståendet är ett hån mot den stora majoritet som inte har något garantipris på 15,50 kr/kg. Det ger också helt fel bild till handeln och tar fokus från den riktiga diskussionen om vad som skall göras åt förlusterna i näringen.

Att stänga seminstationerna tre veckor i mars
Teoretiskt och praktiskt sett går det alldeles utmärkt att ”hoppa över en grupp”. Det betyder att suggruppen avvänjs, men inte betäcks förrän vid nästa brunst tre veckor senare. Detta får sedan göras med alla grupperna i systemet. Det blir inte mer koncentrerat än förut, bara ett extra tre veckor glapp. Det blir mer flyttningar i systemet om betäcknings- resp sinsuggavdelning är uppdelade.
-Men frågan är om det ger en marknadsfördel? Det är bara att räkna ut sitt marginalvärde för dessa grisar. Dela den uteblivna marginalintäkten med resten av de kg slakt eller smågrisar som produceras under året. Då ser du vad du behöver i extra betalning för att inte leverera under tre veckor i januari.
-Finns det något slakteri som bjuder mer till en producent om denne inte levererar grisar på tre veckor i januari? Upp till förhandling av detta, om det är intressant!!
Praktiskt möjligt är det, men om det är hjälper upp priserna är upp till er andra att svara på.
Med detta inlägg avslutar jag mitt inlägg debatten.

LGs kommentar:
Nej Maria, sluta inte debattera! Debattera mera, ge synpunkter, gärna varje vecka! Vi behöver veta mer inom grisnäringen för att utvecklas, även om ekonomi. Jag utmanar i stället alla rådgivare och andra, även köpare av grisköttet, att föra fram åsikter i den här spalten och i andra spalter.
Det är ju jag som skriver den sammanfattning av veckan som brukar inleda Senaste nytt om priser i @-GRIS. Men det är sällan mina personliga åsikter och framför allt inte mina sakuppgifter. Jag har endast uppgiftslämnares uppgifter att gå på och försöker kolla upp dem och sammanfatta dem så gott som fredagskvällen medger. Vad gäller "kanske upp emot 2/3 av alla smågrisar utan mellangårdsavtal under värsta perioden med överskott, kommer att betalas med garanterat pris vid slakt", så sa min källa i veckan att det kanske var lite i överkant. Så du har kanske rätt. Men det gäller alltså antal grisar, inte antal leverantörer.
Under veckan har dock andra sagt att det verkar troligt. Men det finns säkert de som vet mer exakt. Jag publicerar gärna exakt siffra!
Jag vill understryka att jag inte missunnar någon garantipriser på 14, 15, 16 kr. Tvärt om. Om jag skulle producera 10 000 grisar, skulle jag inte frivilligt förlora varken kronor eller ören per kilo på dem. Men det är ett problem, inte minst för nyföretagandet i branschen, om de övriga utan garantipris får betala kalaset. Vi måste väl snart fundera över varför det är så olika priser i tabellerna!
Det jag diskuterat med en del av slaktarna den här veckan är om det inte vore bättre att spela med öppna kort, i stället fortsätta det prismygel som präglat grisnäringen sedan decennier. De hemliga avtalen med sekretessförsäkran har blivit ett ännu roligare samtalsämne på julkalasen. Precis som att berätta att jag får 50, 60, 70 % rabatt på en vattenkran, en eldosa eller ett kilrep, för att ta exempel på andra branscher med märklig prissättning, där initierade betalar mindre, oinitierade betalar mer, men som nu lågprisvaruhusen avslöjar.

(Här kan du som har ytterligare kommentarer till grismarknaden, vem som helst, göra dina inlägg! Maila till gris@agrar.se)

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!