Nya konceptet är:
@-GRIS
för grispriserna och kortnytt
GRIS
för reportage, forskning, försök,
ny teknik, o dyl
GrisPortalen
för fördjupning, arkiv, info från annonsörer, senaste nytt, m m.
Läs mer
GRIS har öppnat en hemsida. Vi fick bredband för några månader sedan och därmed är det möjligt att göra en hemsida värd namnet för en tidning.

Finska HK köper
Swedish Meats

HK Ruokatalo blir Swedish Meats partner! Meats styrelse har tagit beslut om att slå ihop föreningens operativa verksamhet med HK Ruokatalo Group Oyj. Därmed bildas ett sammanslaget företag med närmare 20 miljarder kronor i omsättning med verksamhet i 8 länder och med 10 200 anställda. Den sammanslagna koncernen föreslås heta HK Scan. HK Ruokatalo Group (senare HK Scan) är noterad på OMX, Den Nordiska Börsen.
Läs pressmeddelande SM

Läs pressmeddelande HK

Swedish Meats finansrapport januari - september Läs

HKs finansrapport januari - september Läs

Finska HKs grispriser
nu med i @-GRIS
Från nu är grispriserna från finska HK Ruokatalo med i tabellerna i @-GRIS. Orsaken är givetvis att HK ska köpa Swedish Meats och då är det viktigt att se vad HK kan betala i Finland.
Inköpen av grisar hos HK sker på samma sätt som hos Atria, det är särskilda föreningar som köper in. I HKs fall LSO.
HKs slaktsvinspris (LSO) är 11 kr nästa vecka.
Läs hela noteringöversikten


Vildsvin i spenat
dödade tre
Vildsvin, som hemsökt ett fält med spenatodling, trots att det var inhägnat, antas vara orsaken till att 3 människor dött och 200 smittats av E coli i California, USA. Gödsel från vildsvinen har konstaterats ha smittan och DNA-strängarna stämmer överens. Källa: KCBS radio.
Kommentar: I våras orsakade E coli en flickas död i Norge och 17 blev sjuka. Smittan kom från får. /LG 061109



Ramsta fick norskt miljöpris
Ramsta Robotics fick Agroteknikks miljöpris 2006 vid lantbruksmässan i Oslo nyligen. Juryn ansåg att tvättroboten kommer att förbättra arbetsmiljön och förbättra lönsamheten i norskt lantbruk.
Läs mer

Minst 180 nyheter visas på Agromek 2007
180 produkter och tjänster är godkända som nyheter vid Agromek 2007, som hålls 15 - 20 januari. 57 nyheter klassas som helt ny teknik eller har väsentliga förbättringar.
Läs mer

Agromek åter störst i norra Europa
540 utställare är med på nästa Agromek i Herning i 14 hallar på 8,6 hektar. Det gör åter Agromek till norra Europas största utställning för lantbruk.
Läs mer

Zoonosrapport
visar på införsel
av salmonellakött
För första gången finns en rapport om zoonosläget i landet på svenska. Zoonoser är sjukdomar som smittar mellan djur och människor, t ex salmonella, campylobacter, VTEC/EHEC, brucella, echinococker, listeria, rabies, trikiner, tuberkulos och yersinia. Rapporten innehåller information om förekomst av zoonoser och zoonotiska smittämnen på människa, livsmedel, djur och foder.
Salmonellakontrollen visar att det i dagsläget förs in ett oroväckande stort antal salmonellakontaminerade partier av livsmedel från andra medlemsstater inom EU. Dessutom har införseln av köttberedningar av fjäderfä ökat kraftigt under de senaste åren och dessa omfattas inte av salmonellagarantierna.
Läs mer
Ladda hem rapporten

1 000 smågrisar per vecka ska slaktas i Norge
Vecka 45 till 48 är målet för Gilde Norsk Kjøtt, som svarar för regleringen av norska köttmarknaden, att slakta 1 000 smågrisar per vecka för att minska överskottet på griskött nästa år. Den här gången betalas inget överpris för smågrisar som slaktas.
25 % av de slaktade smågrisarna kommer från KLF, dvs privatslakten, 75 % kooperationen. Källa: Norsvin och KLF.
Kommentar: I Sverige är bristen på smågrisar vecka 45 strax under 20 000.

Djurskyddsmyndigheten positiv till könssortering
Djurskyddsmyndigheten är positiv till att metoden att separera galtsperma analyseras för att minska behovet av kastrering av hangrisar. Likaså vill myndigheten analysera möjligheten till "vaccinering", dvs immunokastrera galtgrisar.
I rapporten beskrivs norska erfarenheter av bedövning av smågrisen före kastraktion.
Läs mer
Ladda ner hela rapporten.

Djurskyddsmyndigheten kommenterar förslaget om nedläggning 1 juli 2007.
Läs kommentar

Ica ökade 2,9 % t o m kvartal 3.
I Sverige ökade Icas omsättning 5 % tredje kvartalet, men i Norge minskade den 4,7 %. Netto gick bättre i Sverige under tredje kvartalet, men fortsatt dåligt. Källa: Dagens Handel. Läs mer

Norrmännen äter 15 % mer kyckling i år
I år äter norrmännen i snitt 15 % mer kyckling än i fjol. Färsk kycklingfilé är den stora vinnaren.
Detta samtidigt som norsk grisproduktion kämpar med för stora överskott.
Läs mer

Världsny Visual Farm
hos Big D på Elmia
Ovanligt nog premiärvisade det globala företaget Big Dutchman ett nytt program för visualisering av skeendet i i foderanläggningarna på Elmia och inte på Agromek eller EuroTier. Programmet är dock inte helt klart, det ska det vara till Agromek.
Programmet visar både på utfodringsdatorn, PCn och fickdatorn exakt vad som sker i anläggningarna för blöt- eller torrforder och ändringar kan göras av fodergivor o dyl från den plats där du befinner dig. Du kan t o m se hur många driftstimmar pumpen har. Programmet ska bana vägen för serviceavtal på anläggningarna. Du kan köpa en funktion, inte en anläggning.
.
25 öre billigare/gris
och mindre arbete
med FerkoFer
Vid Bollerup Lantbruksins-
titut har man prövat FerkoFer ströjärn. Besparingen är 25 öre prer smågris och minskat arbete. HB-status är oförändrad jämfört med injicering. Läs mer


BIN spannmålssilo
lagrar och luftar
spannmål billigare
Groba visade en anläggning av polsk tillverkning för lagring av spannmål. BIN silor har sålts i Danmark i 10 är, men börjar nu säljas i Sverige.

Mafa visar hur
havre ska malas
Skivkvarnarnas fördelar är att fodret alltid kan få rätt struktur och strukturen ställs in med datorn och inte manuellt. Men att få havre att fungera i transportörer och foderanläggningar har varit ett problem. Havren blir stickig vid malning i skivkvarn.
Mafa
visade på receptet för bra struktur på allt foder: En hammarkvarn (majskvarn) kompletterar Skiolds skivkvarn. Majskvarnen fungerar bättre än en vanlig hammarkvarn med den feta havren.

Rostfria boxar
hos Sveaverken
Outokumpus inredningar av ultrahöghållfast rostfritt stål säljs numera av Sveaverken. Som namnet antyder, är stålet väldigt hållbart, trots godstjocklek 0,7 mm, samtidigt som det är lättare än de flesta andra material. Inredning av det här materialet överlever förmodligen stallbyggnaden.

Griskadaver
kan förbrännas
på gården
Stallsystem i Dalby visade en ugn för förbränning av kadaver. Grisar upp till 150 kg kan stoppas i ugnen och förpassas till evigheten.

7 kbm stallgödsel
räcker till egen
el och värme
Det behövs 7 kbm stallgödsel per dag, för att en anläggning för biogas på gården ska kunna motiveras. Astimac visade en biogasmotor och Bo Johansson, Götene Gårdsgas AB, berättade om hur du kan tjäna pengar på biogas.

Lägre tät vägg
rör överst
i ny Jyden-box
Jyden har tills nu haft täta väggar ända upp i sina boxar av glasfiberarmerad palst, tillverkad av samma material som vindkraftverken. Nya boxarna har 60 cm skiva och 40 röd. Orsaken är i första hand att man vill spara på glasfibermaterialet, som är en bristvara, men boxen blir även mer genomluftad och grisarna kan se varandra.

Trefasfläktar
lönar sig visar
NOJ-försök
NOJ gör försök i Nils-Olof Johanssons egna stallar med enfas resp trefas fläktmotorer. Det visar, hittills, att trefasfläktar med frekvensstyrning är ekonomiskt överlägsna enfasfläktar.

Kolla 65 dbA
när du köper
stallfläktar
MLM visade två olika fläktar, båda Big Dutchman. Den ena ger högt ljud, men är billigare i offerten, den andra ger ifrån sig väsentligt lägre ljud, men kostar mer.
Den dag stallinspektören sätter bullermätaren under fläkten och mäter upp över 65 dbA och tillämpar djurskyddslagen, då blir den billigare fläkten nästan lika dyr. Du måste montera ljudfälla.

Högre kapacitet
- mindre pengar
Den fullhydrauliska omröraren finns kvar, men nu finns även en mekaniskt driven för traktorer mellan 150 - 200 hkr hos Göma, som säljer Samsons system för gödselhantering. Det gör omröraren billigare och den får högre kapacitet. Nya omröraren klarar även de största behållare som byggs idag.
Sidan öppnades 20 oktober 2006
Senaste uppdatering
14 november 13,00
Bästa grispriset
46 Slaktsvin Flesta priv 13,40
46 Suggor Göran Eriks. 8.00
45 Smågrisar Skövde 19,11

Swedish Meats
46 Slaktsvin 12,70 kr (11.20)
46 Smågrisar Bis
18,40 kr

Svenskt spotpris
46 Slaktsvin Sverige 14,65
46 Slaktsvin Tyskland 12,95
46 Smågris Sverige 590/gris.
OBS! Spotpriser avser fritt gård.

Dansk notering
46 Slaktsvin 9,10 dkr
46 Suggor
7,10 dkr
Bäst & sämst i EU
45 Slaktsvin bäst Italien
45 Slaktsvin sämst Spanien

Ugglarps sänker inga grispriser alls vecka 46
Ugglarps Slakteri är enda slakteri i Sverige som inte sänker grispriserna alls vecka 46.
-Vi ska försöka hålla emot prissänkningar i de fortsatta leden och tror att vi klarar det, säger Thomas Olander.
Dalsjöfors Slakteri, som betalat allra bäst senaste veckorna, sänkte denna vecka till 13,40 kr, där nu de flesta privata slakterierna lagt sig. Sänkningen av slaktsvinspriset har således varit ganska olika mycket denna vecka. Från 0 öre till 30 öre.
En del slakterier har sänkt smågrispriset, andra inte.
Se @-GRIS för fullständig uppdatering. /LG 061113

I @-GRIS vecka 44
• Norska smågrisen nu nere i 455 kr
• Alla Helgons Dag inget bra för EUs grisuppfödare
• Klart med nytt modernt slakteri i Skellefteå
• Ugglarps kylar byggs ut både vid Ugglarp och Hörby
• Lithells sålde 11 % mer tredje kvartalet
Läs mer

I @-GRIS vecka 45
Svedish Meats betalar 1,72 kr bättre för slaktsvin än Danish Crown
• Danska slaktsvinspriset har rasat 1,25 skr på 8 veckor!
Läs mer


Agenda
EuroTier, Hannover, 14 - 17 november Mer info

Fisken utrotningshotad
– men inte grisen
Fortsätter fisket med samma intensitet som idag, är havets fiske- och skaldjursbestånd så litet om 40 år, att många arter är hotade av utrotning. Det skriver en internationell forskargrupp i Science.
Ät mer griskött! Det måste bli budskapet till konsumenterna. Inget tyder på att grisen någonsin blir utrotad. Svinbesättningarna blir bara större och större och mer effektiva.

Danska slaktsvin
ned 20 öre v 45
Danska slaktsvinspriset fortsätter sjunka vecka 45 med 20 öre till 9,10 dkr, 11,28 skr. Suggorna sänks 30 öre till 7,10 dkr, 8,80 skr. Smågrispriset följer givetvis med ner.
Danska slaktsvinspriset har nu rasat en hel dansk krona, nästan 1,25 skr, på 8 veckor och suggorna 70 danska öre samma tid. /LG 061102

Svag ökning av grisantalet i Danmark
Antalet grisar i Danmark har ökat 1,5 % per 1 oktober, jämfört med samma tid i fjol. Det visar en enkät bland 3 500 besättningar. Tar man bort slaktsvinen ur statistiken blir ökningen 2,4 % och räknas endast dräktiga suggorna är ökningen 2 %. Dräktiga gyltorna ökade 8 % och endast dito över 50 kg 12,3 %.
Det betyder alltså att produktionsökningen under året är ganska måttlig, men ökningen av avelsgrisarna indikerar en något större ökning nästa år.
Orsaken till ökningen tillskrivs en tidigare minskning, i samband med att många mindre producenter slutade när det blev förbjudet att ha bundna suggor vid årsskiftet. Nu har andra producenter tagit över och satt in nya avelsdjur. Källa: Danish Meat Association. /LG 061031

Lägre avgifter
för välskötta
livsmedelsföretag
Ordning och reda och bra hygienisk standard lönar sig, när kontrollanterna kommer på besök, enligt nya taxan från Livsmedelsverket.

5 – 7 stora kvar
i Europa, tror Vion
Vi står inför en våg av fusioner inom slaktbranschen, säger Vions vd Uwe Tillmann. En del slaktföretag är till salu och i framtiden blir det 5 – 7 större slakteriföretag kvar i Europa. Nu är det ca 20. Källa: Danske Svineproducenter /LG 061003

Nya L100
trädde i kraft
15 oktober
Nya L 100 trädde i kraft 15 oktober. Tvåmeterscirkeln togs bort. Tydligare regler om strömedel infördes och grisar ska hållas lösgående. Det är tillåtet att förse en kvadratmeter av liggytan med vissa typer av dränerande golv, som har upp till 50 % öppningsandel. Förändring ska ge en bättre djurhälsa men också en bättre arbetsmiljö för dem som arbetar med djuren. /LG 060915
Läs pressmeddelande

Läs noteringarna för
slaktsvin
suggor, galtar
smågrisar
i Sverige och utomlands varje vecka i @-GRIS!
Länka här!

Väljer svenskt
– om det finns
Förtroendet för svenska råvaror är fortsatt stort. 3 av 4 konsumenter väljer svenskt, om det finns på hyllorna. 8 av 10 vill veta utrsprungsland, 4 av 10 föredrar lokalproducerat. Läs mer

Veckans nyhet!

Var tredje dansk katt
är för fet!
Var tredje dansk katt är för fet, så de kan inte fånga fåglar.
-Katterna lever alltför gott av kattmat och en del bör hålla igen, säger vd i Dyrenes Beskyttelse, Ole Münster. Källa: Dyrenes Beskyttelse

Ingen ändring av reglerna för hämtning vid nyår
När Swedish Meats ändrade strategin för noteringen i juli, förutskickade man en ändring av reglerna för hämtning av grisar vid stallarna, som kan ge viss rationalisering och positiv påverkan på grisnoteringen. Bl a var det tänkt att bilarna för slakttransport skulle förses med GPS, som registrerade lastningstider, väntetider och körtider. Konceptet har införts i Danmark.
-Det blir ingen ändring i reglerna vid nyår, säger Johan Andersson. Dels har vi haft mycket annat att stå i under hösten, när fusionsdiskussionerna pågått, dels är inte utrustningen klar att användas. Det har varit en del merarbete med intrimning i Danmark.
-Vi vet just nu inte när vi fortsätter det här arbetet, säger han.

Kronfågels problem
kan lösa sig snabbt
I Finland och Baltikum går det att tjäna pengar på fjäderfäkött. Men inte i Sverige och Danmark. Den stora skillnaden mellan länderna är att där man tjänar pengar, där har den röda köttsektorn gått samman med den vita. Senast, i år, skedde det i Norge.
Samgåendet mellan HK och Swedish Meats kan påskynda en fusion mellan HK Scan och Kronfågel.
-Det finns många gemensamma nämnare för de båda köttslagen, säger Magnus Lagergren, Swedish Meats. Vi jobbar på samma marknad, köttslagen kompletterar varandra, fjäderfäkött används parallellt i charkindustrin och fjäderfäkött kan framgångsrikt användas i charkvaror, t ex korv, för att sänka fetthalten.
-Finland har visat att konceptet är framgångsrikt. Jag har talat med Peter Rasztar minst 10 gånger senaste dagarna, säger Magnus.
Peter Rasztar träder in som vd i Kronfågel på måndag. Han kanske löser Kronfågels problem ganska omedelbart!? /LG 061110

Ugglarps vinst väntas
bli 10 mkr i år
Ugglarps Slakteri visar 5,9 mkr vinst t o m september. För hela året väntas vinsten bli ca 10 mkr. Det är charken i Malmö och nötverksamheten i Hörby som utvecklats bra. Slakt och styckning i Ugglarp har varit problematisk, men visar tecken på förbättringar.
-Vi förhandlar nu om introduktion av viktväktarprodukter i Finland 2007, efter introduktionen i Danmark, säger vd Thomas Olander. Vi har fått Chativa-rättigheter i fyra nya länder och har nu totalt sju. Källa: Pressmeddelnade. /LG 061109 Läs mer

Klicka på annonserna
så får du veta mer!

Färre grisarna i Canada
Slaktgrisarna var 5,7 % färre och avelsdjuren 1,7 % färre 1 oktober i Canada, jämfört med ett år tidigare.
Bra, tycker amerikanska rådgivare, som gärna ser att amerikanska grisuppfödare också minskar produktionen. Orsaken är minskad avsättning av slaktsvin på hemmamarknaden (minskning 0,8 % hittills i år), problem att exportera (förväntad ökning kom av sig) och inte minst stigande foderkostnader och även andra kostnader som urholkar ekonomin.
Det är majsen som stiger mest och vid nuvarande majspris är det endast de duktigaste uppfödarna som klarar ekonomin. De flesta bara byter pengar. Inget tyder på att majspriserna kommer att sjunka. Källa: The Pig Site. /LG 061108

Minskad konsumtion av kött i USA
Konsumenterna äter mindre kött i år än i fjol. Alla köttslag har minskat t o m september, griskött med 5,3 %, nöt 5 % och kyckling 7,3 %. Källa: The Pig Site /Lg 061108

Peter Rasztar vd
i Kronfågel
Peter Rasztar, 62, har utsetts till vd för Lantmännen Kronfågel från 13 november. Uppdraget gäller 2 år och är att ta Kronfågel ur den ekonomiska krisen. Förlusten årets första nio månader är 277 mkr.
Peter ersätter Ernst Mittag, som sa upp sig i september.
Vice vd i Kronfågel blir Mogens Jensen. Han är f n produktionsdirektör i Kronfågel.
Peter Rasztar var som bekant vd i Swedish Meats t o m 2005. Tidigare var han vd Tulip International, dels i Danmark, dels i England. Han har också varit vd för Danexport.
Mogens har bl a varit vd för Borden Foods och MD Foods och har en bakgrund inom marknadsföring. Källa: Lantmännen. /LG 061107
Läs mer

OK med k-mjölk i gödselbrunnen
Boarps gård vann målet i Miljööverdomstolen om att få hälla utgången konsumtionsmjölk i gödselbrunnen.
-Vi hade ett avtal med Lidl om att ta hand om butikernas återlämnade och utgångna mjölk. Mjölken hälldes i gödselbrunnen för att användas som gödsel. Vi ansåg att vi kunde hälla mjölken i gödselbrunnen, eftersom vi hade tillstånd att bedriva mjölkproduktion, säger Per Karlsson, Boarp. Men det ansåg inte kommunen, som ansåg att det var annan verksamhet att ta hand om Lidls mjölk.
Boarps gård fick i ett inledande skede tillstånd av kommunen att tillfälligt ta hand om utgången mjölk, men i begränsad omfattning. /LG 061107

Danskar bygger nytt för
20 000 suggor i Ryssland
Dan-Rus Agro har köpt 45 000 ha åker (motsvarar lite mer än halva Gotlands åkerareal) 40 mil söder om Moskva, för att bygga multi-site med 20 000 suggor integrerat. I köpet ingår en omodern besättning om 200 suggor. Bakom Dan-Rus Agro står fyra ryssar (rysk aktiemajoritet krävs) och fyra danskar, varav två redan är med i Poldanor med verksamhet i Polen, Slovakien och Ukraina. Poldanor har 16 500 suggor och 15 000 ha växtodling.
Dan-Rus har köpt upp 17 gårdar inom en radie på 10 mil. Konceptet är att bygga upp enheter med 4 000 suggor per gård. Första etappen blir 2 000 suggor på gård 1. Källa: LandbrugsAvisen. /LG 061103

550 000 ton spannmål behövs
till etanolfabriken i Norrköping
Lantmännen Agroetanol har fått miljötillstånd för produktion i Norrköping av ytterligare 150 milj liter etanol för drivmedel. Totalt ska 210 milj liter etanol destilleras och för detta behövs 550 000 ton spannmål.
Biprodukter är bl a proteinfoder. En del ska dock användas i en biogasanläggning. Tillbygget ska vara klarat i augusti 2008. Källa Lantmännen. /LG 061101
Kommentar: 550 000 ton spannmål motsvarar vad som behövs för uppfödning av 100 000 suggor och 2 milj slaktsvin. Det är nästan vad Swedish Meats slaktar per år!
Läs och kolla hur vi räknat!

McDonalds vill köpa kött från grisar med svans
I framtiden vill McDonalds endast köpa griskött från grisar med svansen kvar. McDonald har ett kvalitetsprogram vid inköp av bl a kött. Målet är att så småningom alla inköp ska omfattas av programmet. Förutom svanskravet märks att alla levererande gårdar ska vara certifierade av oberoende organisation och besättningen ska drivas energisnålt.
Detta berättade Alex Elmerdahl Olsen, kvalitetschef vid McDonalds i Europa, vid svinkongressen i Herning. Mc Donalds Europa köper 13 000 ton griskött per år. Källa: DMA. /LG 061103

Högtrycksbehandlad skinka klarar 6 månader i rumstemperatur
Skinka kan numera säljas bland godis och andra lockande varor under väntan vid kassorna i snabbköpet, där kunderna gärna plockar till sig varor man annars inte tänkt köpa. Kyldiskar behövs inte.
Det spanska företaget Espuna har sedan 1998 arbetat fram en metod som gör att kött och liknande ömtåliga varor kan förvaras i rumstemperatur 6 månader. Det sker med högtryck. I somras testsåldes torkad skivad Serrano-skinka i danska supermarkets.
Skinkan läggs i sin slutförpackning och sänks i vatten i en behållare där trycket höjs till 4 000 atm tryck (motsvarar 40 km havsdjup) under 10 minuter. Antalet mjölksyrabakterier reduceras med 99,99 %. Mikroorganismerna har små möjligheter att utveckla sig.
Förutom att det inte behövs några kyldiskar, kan skinka tas med på picknick, semester och där det inte finns kylmöjligheter. Det blir nu både ost, kaviar och skinka på semestermackorna! Källa: Slagteriernes Forskningsinstitut. /LG 061101

Lägre slaktsvinspris väntas nästa år
8,50 dkr, ca 10,55 skr, spår Danske Slagteriers ordförande Bent Claudi Lassen, att danska grispriset ska bli nästa år, sett på helår och före efterlikvid. Prognosen gav han vid årsmötet för Dansk Svineproduktion.
För ett år sedan spådde han 8,20 dkr, men så kom fågelinfluensa till Europa och mul- och klövsjuka till Brasilien, vilket gjorde att östländerna importerar mer griskött från EU. Från oktober 2005 tills nu har därför snittpriset på slaktsvin varit 9,13 dkr, före efterlikvid. /LG 061024

Uteblivna 50-öringen
finns kvar i SMs kassakista
Med ytterligare 50 öre högre grispris under kvartal 3 har Swedish Meats kvartalsbokslut varit 51 mkr, i stället för 74 mkr! De halländska grisuppfödarna krävde 1 kr högre grispris, men fick 50 öre. Nu har vi fått facit i Swedish Meats bokslutsrapport för tredje kvartalet. Rapporten visar att det var rätt som hallänningarna hävdade, prisnivån på slaktsvin kunde ha varit 50 öre högre!
Så här ser räknestycket ut:
Swedish Meats resultat kvartal 3 var 74 mkr. Swedish Meats slakt 2005 var 2 200 000 grisar. Det blir ca 550 000 grisar per kvartal, vi utgår från samma antal i år. 550 000 grisar x 86 kg x 50 öre = 23 mkr. Det är alltså den summa som 50 öre högre avräkningspris skulle ha kostat Swedish Meat.
74 mkr minus 23 mkr = 51 mkr. Det har varit vinsten kvartal 3 om 50-öringen betalats ut, dvs hela 1-kronan, som hallandsföreningen krävde.
De 23 miljonerna är dock kvar i Swedish Meats kassa och kan ev komma som efterlikvid?
En del andra slakterier säger att det sannolikt gått att få upp priserna hos handel, om priset varit 50 öre högre. /LG 061020
Läs mer

1,22 kr är vinsten
på grisslakten
Magnus Lagergren, Swedish Meats koncernchef, bekräftar mina uppgifter om att 50 öre högre grispris under kvartal 3, gott och väl har rymts i överskottet på grisslakten kvartal 3.
-Orsaken till att vi inte kunnat höja mer är helt enkelt att styrelsen beslutat att vinstnivån i bolaget ska ligga på budgeterad nivå. Då måste vi sätta noteringarna så, att vi uppnår målet. 300 mkr i ett företag med så här stor omsättning, är inget överdrivet mål, säger han.
-Vinsten per kg grisslakt är 1,22 kr, säger han. Så 50 öre har gott och väl rymts inom detta överskott, om inte budgetmålet funnits.
LG/ 061020

SLP läggs ned, nytt för nöt efter Kävlinge
SLPs svinslakt och styckning flyttas till Kristiianstad inom 6 månader och nötslakten flyttas till Kävlinge i väntan på att ett nytt nötslakteri för hela södra Sverige byggs. Därefter läggs även Kävlinge ned 2008.
Hela pressmeddelandet

Swedish Meats kvartal 3 visar 74 mkr plus
Swedish Metas tredje kvartal visar + 75 mkr, jämfört med + 33 mkr förra året. Ackumulerat 2006 är resultatet + 74 mkr (– 5). Omsättningen jämfört med i tredje kvartalet i fjol visar även en omsättningsökning med 22 %, i huvudsak beroende av förvärvet av SLP Pärsons och Skånekött.
- Förbättringarna kvartal 3 beror både på bättre marginaler och lägre kostnader, säger koncernchef Magnus Lagergren. Samtidigt har vi haft ett bättre grispris än på många år.
Hela pressmeddelandet
Kommentar: Sverige har under andra och tredje kvartalet haft ett mycket lägre grispris än de flesta länder i övriga Europa. /LG 061018

Slakterierna svarar på
hallandsbrev II
Swedish Meats: Sämre grisaffärer nu än vid grisupproret
Swedish Meats blev först med att svara på hallandsbrev II. Möjligheten att betala 1 kr upp finns inte, grisaffärerna är sämre nu än vid tiden för grisupproret. Handeln och industrin söker sig andra inköpskanaler, utomlands och hos finansiellt svaga svenska aktörer (läs KLS).
Ginsten: Treårsavtalen håller nere slaktsvinspriset
Ginsten höjde 75 öre och kan inte höja mer f n. 1 kr i partiprishöjning motsvarar dock inte 1 kr på noteringen, utan 91,5 öre. Roger Olsson, Ginsten, är kritisk till att leverantörer till privatslakten fick dra tyngsta lasset i grisupproret, medan andra gömde sig bakom treårskontrakten. Han ger dock hallandsuppfödarna högt betyg för sitt initiativ.

Sammandrag av svaren på hallandsbrev II
Grisuppfödarna i Halland har alltså sänt ett nytt brev till de slakterier som inte höjt slaktgrisnoteringen minst 1 kr och frågar vilken förklaring man har till att höjningen av partipriset med 1 kr inte till fullo slagit igenom på noteringen.
Hela höjningen av helfallspriset ska ut till uppfödarna, understryker de. Hallands Grisproducenter frågar även om handelns inställning till att hela höjningen inte gått ut till uppfödarna.
Det halländska grisupproret startade med ett brev till alla slakterier om att slaktsvinsnoteringen måste höjas med minst 1 krona. Endast ett slakteri har höjt hela kronan, Dalsjöfors Slakteri i Dalsjöfors. Dalsjöfors har inte fått hallandsbrev nr 2. /LG 060927
Läs hallandsbrev II
Läs svaren (läggs ut när de kommer):
Swedish Meats, Skövde Slakteri, SLP, Ugglarps, Ginsten, Dahlbergs, Siljans Chark, KLS, Nyhléns

Tidigare sida med Senaste Nytt
vecka 41 2006 och tidigare