|
Ingen ändring av reglerna för hämtning vid nyår
När Swedish Meats ändrade strategin för noteringen i juli, förutskickade man en ändring av reglerna för hämtning av grisar vid stallarna, som kan ge viss rationalisering och positiv påverkan på grisnoteringen. Bl a var det tänkt att bilarna för slakttransport skulle förses med GPS, som registrerade lastningstider, väntetider och körtider. Konceptet har införts i Danmark.
-Det blir ingen ändring i reglerna vid nyår, säger Johan Andersson. Dels har vi haft mycket annat att stå i under hösten, när fusionsdiskussionerna pågått, dels är inte utrustningen klar att användas. Det har varit en del merarbete med intrimning i Danmark.
-Vi vet just nu inte när vi fortsätter det här arbetet, säger han.
Kronfågels problem
kan lösa sig snabbt
I Finland och Baltikum går det att tjäna pengar på fjäderfäkött. Men inte i Sverige och Danmark. Den stora skillnaden mellan länderna är att där man tjänar pengar, där har den röda köttsektorn gått samman med den vita. Senast, i år, skedde det i Norge.
Samgåendet mellan HK och Swedish Meats kan påskynda en fusion mellan HK Scan och Kronfågel.
-Det finns många gemensamma nämnare för de båda köttslagen, säger Magnus Lagergren, Swedish Meats. Vi jobbar på samma marknad, köttslagen kompletterar varandra, fjäderfäkött används parallellt i charkindustrin och fjäderfäkött kan framgångsrikt användas i charkvaror, t ex korv, för att sänka fetthalten.
-Finland har visat att konceptet är framgångsrikt. Jag har talat med Peter Rasztar minst 10 gånger senaste dagarna, säger Magnus.
Peter Rasztar träder in som vd i Kronfågel på måndag. Han kanske löser Kronfågels problem ganska omedelbart!? /LG 061110
Ugglarps vinst väntas
bli 10 mkr i år
Ugglarps Slakteri visar 5,9 mkr vinst t o m september. För hela året väntas vinsten bli ca 10 mkr. Det är charken i Malmö och nötverksamheten i Hörby som utvecklats bra. Slakt och styckning i Ugglarp har varit problematisk, men visar tecken på förbättringar.
-Vi förhandlar nu om introduktion av viktväktarprodukter i Finland 2007, efter introduktionen i Danmark, säger vd Thomas Olander. Vi har fått Chativa-rättigheter i fyra nya länder och har nu totalt sju. Källa: Pressmeddelnade. /LG 061109 Läs mer
Klicka på annonserna
så får du veta mer!
Färre grisarna i Canada
Slaktgrisarna var 5,7 % färre och avelsdjuren 1,7 % färre 1 oktober i Canada, jämfört med ett år tidigare.
Bra, tycker amerikanska rådgivare, som gärna ser att amerikanska grisuppfödare också minskar produktionen. Orsaken är minskad avsättning av slaktsvin på hemmamarknaden (minskning 0,8 % hittills i år), problem att exportera (förväntad ökning kom av sig) och inte minst stigande foderkostnader och även andra kostnader som urholkar ekonomin.
Det är majsen som stiger mest och vid nuvarande majspris är det endast de duktigaste uppfödarna som klarar ekonomin. De flesta bara byter pengar. Inget tyder på att majspriserna kommer att sjunka. Källa: The Pig Site. /LG 061108
Minskad konsumtion av kött i USA
Konsumenterna äter mindre kött i år än i fjol. Alla köttslag har minskat t o m september, griskött med 5,3 %, nöt 5 % och kyckling 7,3 %. Källa: The Pig Site /Lg 061108
Peter Rasztar vd
i Kronfågel
Peter Rasztar, 62, har utsetts till vd för Lantmännen Kronfågel från 13 november. Uppdraget gäller 2 år och är att ta Kronfågel ur den ekonomiska krisen. Förlusten årets första nio månader är 277 mkr.
Peter ersätter Ernst Mittag, som sa upp sig i september.
Vice vd i Kronfågel blir Mogens Jensen. Han är f n produktionsdirektör i Kronfågel.
Peter Rasztar var som bekant vd i Swedish Meats t o m 2005. Tidigare var han vd Tulip International, dels i Danmark, dels i England. Han har också varit vd för Danexport.
Mogens har bl a varit vd för Borden Foods och MD Foods och har en bakgrund inom marknadsföring. Källa: Lantmännen. /LG 061107
Läs mer
OK med k-mjölk i gödselbrunnen
Boarps gård vann målet i Miljööverdomstolen om att få hälla utgången konsumtionsmjölk i gödselbrunnen.
-Vi hade ett avtal med Lidl om att ta hand om butikernas återlämnade och utgångna mjölk. Mjölken hälldes i gödselbrunnen för att användas som gödsel. Vi ansåg att vi kunde hälla mjölken i gödselbrunnen, eftersom vi hade tillstånd att bedriva mjölkproduktion, säger Per Karlsson, Boarp. Men det ansåg inte kommunen, som ansåg att det var annan verksamhet att ta hand om Lidls mjölk.
Boarps gård fick i ett inledande skede tillstånd av kommunen att tillfälligt ta hand om utgången mjölk, men i begränsad omfattning. /LG 061107
Danskar bygger nytt för
20 000 suggor i Ryssland
Dan-Rus Agro har köpt 45 000 ha åker (motsvarar lite mer än halva Gotlands åkerareal) 40 mil söder om Moskva, för att bygga multi-site med 20 000 suggor integrerat. I köpet ingår en omodern besättning om 200 suggor. Bakom Dan-Rus Agro står fyra ryssar (rysk aktiemajoritet krävs) och fyra danskar, varav två redan är med i Poldanor med verksamhet i Polen, Slovakien och Ukraina. Poldanor har 16 500 suggor och 15 000 ha växtodling.
Dan-Rus har köpt upp 17 gårdar inom en radie på 10 mil. Konceptet är att bygga upp enheter med 4 000 suggor per gård. Första etappen blir 2 000 suggor på gård 1. Källa: LandbrugsAvisen. /LG 061103
550 000 ton spannmål behövs
till etanolfabriken i Norrköping
Lantmännen Agroetanol har fått miljötillstånd för produktion i Norrköping av ytterligare 150 milj liter etanol för drivmedel. Totalt ska 210 milj liter etanol destilleras och för detta behövs 550 000 ton spannmål.
Biprodukter är bl a proteinfoder. En del ska dock användas i en biogasanläggning. Tillbygget ska vara klarat i augusti 2008. Källa Lantmännen. /LG 061101
Kommentar: 550 000 ton spannmål motsvarar vad som behövs för uppfödning av 100 000 suggor och 2 milj slaktsvin. Det är nästan vad Swedish Meats slaktar per år!
Läs och kolla hur vi räknat!
McDonalds vill köpa kött från grisar med svans
I framtiden vill McDonalds endast köpa griskött från grisar med svansen kvar. McDonald har ett kvalitetsprogram vid inköp av bl a kött. Målet är att så småningom alla inköp ska omfattas av programmet. Förutom svanskravet märks att alla levererande gårdar ska vara certifierade av oberoende organisation och besättningen ska drivas energisnålt.
Detta berättade Alex Elmerdahl Olsen, kvalitetschef vid McDonalds i Europa, vid svinkongressen i Herning. Mc Donalds Europa köper 13 000 ton griskött per år. Källa: DMA. /LG 061103
Högtrycksbehandlad skinka klarar 6 månader i rumstemperatur
Skinka kan numera säljas bland godis och andra lockande varor under väntan vid kassorna i snabbköpet, där kunderna gärna plockar till sig varor man annars inte tänkt köpa. Kyldiskar behövs inte.
Det spanska företaget Espuna har sedan 1998 arbetat fram en metod som gör att kött och liknande ömtåliga varor kan förvaras i rumstemperatur 6 månader. Det sker med högtryck. I somras testsåldes torkad skivad Serrano-skinka i danska supermarkets.
Skinkan läggs i sin slutförpackning och sänks i vatten i en behållare där trycket höjs till 4 000 atm tryck (motsvarar 40 km havsdjup) under 10 minuter. Antalet mjölksyrabakterier reduceras med 99,99 %. Mikroorganismerna har små möjligheter att utveckla sig.
Förutom att det inte behövs några kyldiskar, kan skinka tas med på picknick, semester och där det inte finns kylmöjligheter. Det blir nu både ost, kaviar och skinka på semestermackorna! Källa: Slagteriernes Forskningsinstitut. /LG 061101
Lägre slaktsvinspris väntas nästa år
8,50 dkr, ca 10,55 skr, spår Danske Slagteriers ordförande Bent Claudi Lassen, att danska grispriset ska bli nästa år, sett på helår och före efterlikvid. Prognosen gav han vid årsmötet för Dansk Svineproduktion.
För ett år sedan spådde han 8,20 dkr, men så kom fågelinfluensa till Europa och mul- och klövsjuka till Brasilien, vilket gjorde att östländerna importerar mer griskött från EU. Från oktober 2005 tills nu har därför snittpriset på slaktsvin varit 9,13 dkr, före efterlikvid. /LG 061024
Uteblivna 50-öringen
finns kvar i SMs kassakista
Med ytterligare 50 öre högre grispris under kvartal 3 har Swedish Meats kvartalsbokslut varit 51 mkr, i stället för 74 mkr! De halländska grisuppfödarna krävde 1 kr högre grispris, men fick 50 öre. Nu har vi fått facit i Swedish Meats bokslutsrapport för tredje kvartalet. Rapporten visar att det var rätt som hallänningarna hävdade, prisnivån på slaktsvin kunde ha varit 50 öre högre!
Så här ser räknestycket ut:
Swedish Meats resultat kvartal 3 var 74 mkr. Swedish Meats slakt 2005 var 2 200 000 grisar. Det blir ca 550 000 grisar per kvartal, vi utgår från samma antal i år. 550 000 grisar x 86 kg x 50 öre = 23 mkr. Det är alltså den summa som 50 öre högre avräkningspris skulle ha kostat Swedish Meat.
74 mkr minus 23 mkr = 51 mkr. Det har varit vinsten kvartal 3 om 50-öringen betalats ut, dvs hela 1-kronan, som hallandsföreningen krävde.
De 23 miljonerna är dock kvar i Swedish Meats kassa och kan ev komma som efterlikvid?
En del andra slakterier säger att det sannolikt gått att få upp priserna hos handel, om priset varit 50 öre högre. /LG 061020
Läs mer
1,22 kr är vinsten
på grisslakten
Magnus Lagergren, Swedish Meats koncernchef, bekräftar mina uppgifter om att 50 öre högre grispris under kvartal 3, gott och väl har rymts i överskottet på grisslakten kvartal 3.
-Orsaken till att vi inte kunnat höja mer är helt enkelt att styrelsen beslutat att vinstnivån i bolaget ska ligga på budgeterad nivå. Då måste vi sätta noteringarna så, att vi uppnår målet. 300 mkr i ett företag med så här stor omsättning, är inget överdrivet mål, säger han.
-Vinsten per kg grisslakt är 1,22 kr, säger han. Så 50 öre har gott och väl rymts inom detta överskott, om inte budgetmålet funnits.
LG/ 061020
SLP läggs ned, nytt för nöt efter Kävlinge
SLPs svinslakt och styckning flyttas till Kristiianstad inom 6 månader och nötslakten flyttas till Kävlinge i väntan på att ett nytt nötslakteri för hela södra Sverige byggs. Därefter läggs även Kävlinge ned 2008.
Hela pressmeddelandet
Swedish Meats kvartal 3 visar 74 mkr plus
Swedish Metas tredje kvartal visar + 75 mkr, jämfört med + 33 mkr förra året. Ackumulerat 2006 är resultatet + 74 mkr ( 5). Omsättningen jämfört med i tredje kvartalet i fjol visar även en omsättningsökning med 22 %, i huvudsak beroende av förvärvet av SLP Pärsons och Skånekött.
- Förbättringarna kvartal 3 beror både på bättre marginaler och lägre kostnader, säger koncernchef Magnus Lagergren. Samtidigt har vi haft ett bättre grispris än på många år.
Hela pressmeddelandet
Kommentar: Sverige har under andra och tredje kvartalet haft ett mycket lägre grispris än de flesta länder i övriga Europa. /LG 061018
Slakterierna svarar på
hallandsbrev II
Swedish Meats: Sämre grisaffärer nu än vid grisupproret
Swedish Meats blev först med att svara på hallandsbrev II. Möjligheten att betala 1 kr upp finns inte, grisaffärerna är sämre nu än vid tiden för grisupproret. Handeln och industrin söker sig andra inköpskanaler, utomlands och hos finansiellt svaga svenska aktörer (läs KLS).
Ginsten: Treårsavtalen håller nere slaktsvinspriset
Ginsten höjde 75 öre och kan inte höja mer f n. 1 kr i partiprishöjning motsvarar dock inte 1 kr på noteringen, utan 91,5 öre. Roger Olsson, Ginsten, är kritisk till att leverantörer till privatslakten fick dra tyngsta lasset i grisupproret, medan andra gömde sig bakom treårskontrakten. Han ger dock hallandsuppfödarna högt betyg för sitt initiativ.
Sammandrag av svaren på hallandsbrev II
Grisuppfödarna i Halland har alltså sänt ett nytt brev till de slakterier som inte höjt slaktgrisnoteringen minst 1 kr och frågar vilken förklaring man har till att höjningen av partipriset med 1 kr inte till fullo slagit igenom på noteringen.
Hela höjningen av helfallspriset ska ut till uppfödarna, understryker de. Hallands Grisproducenter frågar även om handelns inställning till att hela höjningen inte gått ut till uppfödarna.
Det halländska grisupproret startade med ett brev till alla slakterier om att slaktsvinsnoteringen måste höjas med minst 1 krona. Endast ett slakteri har höjt hela kronan, Dalsjöfors Slakteri i Dalsjöfors. Dalsjöfors har inte fått hallandsbrev nr 2. /LG 060927
Läs hallandsbrev II
Läs svaren (läggs ut när de kommer):
Swedish Meats, Skövde Slakteri, SLP, Ugglarps, Ginsten, Dahlbergs, Siljans Chark, KLS, Nyhléns
Tidigare sida med Senaste Nytt
vecka 41 2006 och tidigare
|
|